I förordningen avses med

• arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

• fullständigt program: betyg från kurser i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng enligt en individuell studieplan,

• garanterad undervisningstid:den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt16 kap. 18 § skollagen (2010:800),

• gymnasial lärlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

• gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen,

• gymnasiegemensamma ämnen:de ämnen som ska ingå i programmen i den omfattning som framgår avbilaga 3 till skollagen,

• gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs,

• karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,

• nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 a § och som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 6 §,

• programfördjupning:sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt5 kap. 17 §,

• programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 3 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet,

• riksrekryterande utbildning: en utbildning till vilken sökande från hela landet ska tas emot i första hand,

• studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,

• särskild variant:en utbildning som enligt2 kap. 2 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program,

• undervisningstid: tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares ledning,

• yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens till vilken en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder,

• yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.

SFS 2010:1040

För gymnasieskolan gäller en läroplan.

Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för gymnasieutbildningen.

Läroplanen fastställs av regeringen.

SFS 1994:736

För varje nationellt program ska det finnas ett examensmål som regeringen meddelar föreskrifter om.

SFS 2010:235

[Upphävd g. F (2010:1040).]

SFS 2010:1040

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan i vilken varje kurs i ämnet ingår. Ämnesplanen ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:

• ämnets syfte,

• det centrala innehållet för varje kurs,

• hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och

• kunskapskraven för varje kurs.

Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Av föreskrifterna får det framgå att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

SFS 2010:235

En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.

En huvudman eller en annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs.

Skolverket får meddela föreskrifter om ansökan.

SFS 2010:235

Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen ska meddelas efter samråd med ett nationellt programråd.

SFS 2010:1040

[Upphävd g. F (2010:235).]

SFS 2010:235

I 9 kap. 5 § och 10 kap. 7 § finns särskilda föreskrifter om kursplaner m.m. för döva och hörselskadade samt svårt rörelsehindrade elever.

SFS 1999:844

Poängplan för gymnasieskolans nationella och specialutformade program finns i bilaga 2 till skollagen (1985:100).

SFS 1999:844

Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs och för gymnasiearbetet samt om fördelningen av undervisningstiden.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid.

SFS 2010:1040

För varje elev skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall innehålla uppgifter om elevens studieväg och om de val av kurser eleven gjort. Av studieplanen skall det också framgå om eleven följer ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Om eleven följer ett utökat program skall det framgå vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet.

SFS 2007:641

För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan.

Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektorn beslutar om arbetsplanen.

Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas.

SFS 1999:844

Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård, som enligt skollagen (1985:1100) ankommer på kommunen såsom huvudman för utbildningen, får i stället fullgöras av ett landsting, om kommunen och landstinget är ense om detta.

I de fall där ett landsting såsom huvudman skall ansvara för skolhälsovården enligt skollagen, får sådana uppgifter i stället fullgöras av en kommun om landstinget och kommunen är ense om detta.

SFS 1999:844

[Upphävd g. F (2010:235).]

SFS 2010:235

De nationella inriktningarna framgår av bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret.

SFS 2010:235

En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng. På högskoleförberedande program får det även finnas särskilda varianter inom det estetiska området.

Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet för ett program.

För en idrottsutbildning gäller i stället bestämmelserna i 22–30 §§.

SFS 2010:1339

Riksrekrytering för ett yrkesprogram ska beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt programråd.

SFS 2010:235

Ämnesplanen för specialidrott får bara tillämpas på riksrekryterande idrottsutbildningar eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng.

SFS 2010:235

Efter ansökan kan regeringen besluta att utbildningen på ett program helt får anordnas på ett annat språk än svenska.

SFS 2010:235

Regeringen kan besluta att en kommun eller ett landsting, som har fått tillstånd enligt 31 § att anordna en utbildning på ett annat språk än svenska, som behörighetskrav till utbildningen får ställa upp att den sökande har vissa kunskaper i språket.

SFS 2010:235

Vid undervisning på ett individuellt program gäller följande undantag från vad som annars föreskrivs i denna förordning

1. Bestämmelserna om klassråd tillämpas endast i den utsträckning det är praktiskt möjligt med hänsyn till hur undervisningen är upplagd.

2. Av bestämmelserna i 6 kap. tillämpas endast 12, 14 och 15 §§ samt 17–25 §§– 25 §§.

3. Bestämmelsen i 8 kap. 4 § om specialklasser tillämpas inte.

SFS 2010:235

Om ett individuellt program är avsett att göra det möjligt för en elev att förena en anställning som syftar till en yrkesutbildning med studier, ska studierna omfatta de gymnasiegemensamma ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap och matematik.

Om eleven önskar det, ska utbildningen omfatta samtliga gymnasiegemensamma ämnen.

Utbildningen ska omfatta tre årskurser.

SFS 2010:235

Studier på ett individuellt program får kombineras med svenskundervisning för invandrare eller motsvarande utbildning enligt 13 kap. skollagen (1985:1100).

SFS 2010:235

Rektor fastställer för läsåret eller för kortare tid ett schema som skall innehålla uppgifter om samtliga undervisningspass samt om lärarnas namn.

SFS 1994:736

För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens vid varje gymnasieskola.

Ledamöter i elevvårdskonferensen är

1. rektor,

2. företrädare för elevvården,

3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal.

Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektor eller den ledamot som rektor utser är ordförande.

Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.

Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll.

För varje klass eller motsvarande i gymnasieskolan skall det finnas ett klassråd.

Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare eller motsvarande.

Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever.

Den närmare utformningen av elevinflytande genom klassråd skall anges i arbetsplanen.

SFS 1997:605

Vid varje gymnasieskola skall det finnas en skolkonferens.

Skolkonferensen är ett organ för att behandla vissa frågor som är av stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever.

Skolkonferensen bör uppmärksamma frågor om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet enligt föreskrifter i arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

Rektor eller den ledamot som rektor utser är ordförande för skolkonferensen. Skolkonferensen består i övrigt dels av företrädare för lärare och annan skolpersonal, dels av företrädare för eleverna. De båda grupperna skall ha lika många representanter. För varje ledamot skall det finnas en ersättare.

Om undervisningen bedrivs i samverkan med den kommunala vuxenutbildningen, får representanter för skolpersonal och elever från den utbildningen ingå i motsvarande proportioner.

Skolkonferensen skall, i den utsträckning styrelsen för utbildningen bestämmer, besluta i frågor som annars hör till rektors beslutsområde men där beslutanderätten inte i författning har lagts på rektor. Beslutanderätten bör i första hand avse principer och riktlinjer för hanteringen av frågorna.

Skolkonferensens beslutsbefogenheter får inte omfatta frågor som avser enskilda personer eller är begränsade till en enda klass.

Skolkonferensen är beslutför när rektor eller rektors ersättare och minst hälften av övriga ledamöter är närvarande. Av de övriga ledamöterna skall det vara lika många representanter från varje grupp.

Vid sammanträde med skolkonferensen förs protokoll.

Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av

• gymnasiegemensamma ämnen,

• programgemensamma ämnen,

• i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser,

• programfördjupning,

• kurser inom det individuella valet, och

• gymnasiearbete.

Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning framgår av bilaga 2 till skollagen (1985:1100) och av bilaga 1 till denna förordning.

Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket, får Statens skolverk meddela föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program och i de nationella inriktningarna.

På humanistiska programmets inriktning språk får inom språk kurser i latin, grekiska, engelska, moderna språk, modersmål eller svenskt teckenspråk för hörande erbjudas. På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får inom naturkunskap kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas.

SFS 2010:235

Rektor ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gymnasiearbetet.

SFS 2010:1040

En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne i stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som individuellt val.

SFS 2010:1040

Om en elev ska läsa ett språk i gymnasieskolan och eleven har betyg i språket från grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En elev kan också läsa nya språk i gymnasieskolan.

De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med tillämpning av 16 kap. 32 § skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i engelska på grundskolenivå.

SFS 2010:1040

Franska, spanska och tyska ska erbjudas både som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk. Huvudmannen ska sträva efter att erbjuda undervisning i fler språk än franska, spanska och tyska.

SFS 2010:1040

[har upphävts genom förordning (2000:219).]

SFS 2000:219

[har upphävts genom förordning (2000:219).]

SFS 2000:219

Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om

1. eleven har goda kunskaper i språket, och

2. eleven önskar få sådan undervisning.

Modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.

I 8 kap. 5 och 6 §§ finns bestämmelser om studiehandledning på elevens modersmål.

SFS 2008:98

Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet kan dock få modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl.

SFS 1999:844

Modersmålsundervisning kan anordnas som

1. individuellt val,

2. utökat program, eller

3. som ersättning för undervisning i andra språk än svenska och engelska.

SFS 1999:844

En elev har rätt att få modersmålsundervisning sammanlagt högst sju läsår under sin skoltid inom det offentliga skolväsendet. Om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning, har eleven dock rätt till det under längre tid.

Begränsningen gäller inte heller om undervisningen

1. ersätter undervisning i andra språk än svenska och engelska,

2. anordnas som individuellt val, eller

3. anordnas för en elev med samiska, finska, meänkieli, romani chib, jiddisch eller ett nordiskt språk som modersmål.

SFS 2008:98

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

SFS 1999:844

En kommun är inte skyldig att anordna modersmålsundervisning, om lämplig lärare inte finns att tillgå.

En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem.

SFS 2008:98

En elev som får modersmålsundervisning får, med den begränsning som anges i 10 §, fortsätta att delta i sådan undervisning, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

SFS 1999:844

[Upphävd g. F (2010:235).]

SFS 2010:235

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i minst 15 veckor. En elev som går på gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra minst hälften av sin utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning.

Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras.

SFS 2010:1040

Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram får utbildningen anordnas bara om

1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller

2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan.

Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska samråd ske med det lokala programrådet. Om utbildning har skolförlagts på grund av vad som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats.

SFS 2010:1040

För den elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms lämplig.

SFS 2010:1040

För yrkesprogrammen ska det finnas ett lokalt programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.

SFS 2010:1040

Gymnasial lärlingsutbildning inom alla yrkesprogram får börja det första läsåret.

SFS 2010:1040

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning för varje program. För högskoleförberedande program ska bland dessa kurser ingå kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller på annat sätt vara av betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensmål.

När Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller på annat sätt vara av betydelse för högskolestudier ska Skolverket samråda med Högskoleverket.

SFS 2010:1040

Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana kurser som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 17 §. Huvudmannen beslutar för varje utbildning vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfördjupning.

SFS 2010:1040

Huvudmannen beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val.

Eleven har dock rätt att som individuellt val läsa

1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,

2. minst en kurs i estetiska ämnen, och

3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram.

Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det finns synnerliga skäl.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får ingå i de ämnen som avses i 2.

För de elever som avses i 2 § respektive 7–13 §§ ska svenska som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val.

SFS 2010:1040

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är alternativa eller som överlappar varandra.

En elev får inte som individuellt val läsa en kurs som är alternativ till eller överlappar någon eller några av de kurser som ingår i studievägen i övrigt.

SFS 2010:1040

[Upphävd g. F (2010:1040).]

SFS 2010:1040

[Upphävd g. F (2010:1040).]

SFS 2010:1040

En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de frivilliga kurserna. Beslutet fattas av rektor.

En elev på ett yrkesprogram har utan särskilt beslut rätt att som utökat program läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Huvudmannen är dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utgången av det andra läsåret har anmält att han eller hon vill läsa de aktuella kurserna.

De elever som läser utökat program har rätt till garanterad undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § skollagen (2010:800) i en omfattning som kan anses rimlig.

SFS 2010:1040

[Upphävd g. F (2010:1040).]

SFS 2010:1040

[Upphävd g. F (2010:1040).]

SFS 2010:1040

[Upphävd g. F (2010:1040).]

SFS 2010:1040

Utöver vad som framgår av 5 kap. 22, 24 och 25 §§ skollagen (1985:1100) krävs för behörighet till vissa högskoleförberedande program godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning i

1. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet, eller

2. biologi, fysik och kemi för behörighet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

SFS 2010:235

De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras.

Urval och antagning ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 3 eller 7 § och i så fall på vilket sätt.

För urvalet gäller i övrigt bestämmelserna i 3–5 och 7 §§.

SFS 2010:1040

Huvudmannen får besluta om att ett begränsat antal platser (fri kvot) ska avsättas för dem som

1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller

2. kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan.

Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om sådana utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 § skollagen (2010:800) söker till en utbildning.

SFS 2010:1040

Övriga platser skall tilldelas de sökande med betygen som grund. Företräde mellan sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen fastställs enligt nedan:

En sökande som gått förberedande dansutbildning i grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt slutbetyg skall ändå få sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet skall göras i proportion till de betyg som eleven har fått.

En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på ett individuellt program får vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg.

SFS 2007:52

Betygsvärdet för ett sammanfattande betyg (blockbetyg) i samhällsorienterande ämnen respektive naturorienterande ämnen erhålls genom att betygsvärdet för blockbetyget multipliceras med antalet ämnen inom blocket.

SFS 1997:189

[Upphävd g. F (2010:1040).]

SFS 2010:1040

Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området får huvudmannen besluta att vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn ska tas till ett färdighetsprov.

SFS 2010:1040

[Upphävd g. F (2010:1040).]

SFS 2010:1040

[Upphävd g. F (2010:1040).]

SFS 2010:1040

En sökande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. De sökande som tas in på ett program får då fördelas på undervisningsgrupper eller motsvarande med hänsyn till vad som är känt om deras kommande val av inriktning.

Inom de program som är indelade i nationella inriktningar, särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra eller tredje läsåret fördelas eleverna inför det andra eller tredje läsåret på dessa studievägar.

SFS 2010:1040

Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt besluta om antagning. Beslutet ska fattas i början av vårterminen närmast före utbildningens start. För de sökande som vid ansökningstillfället inte har slutfört grundskolan eller motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den högsta årskursen då vara urvalsgrund.

Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före den 1 juli det år utbildningen börjar.

SFS 2010:1040

Huvudmannen får besluta om att en elev ska få byta studieväg om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen.

SFS 2010:1040

Styrelsen för utbildningen får besluta att ta in en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Styrelsen kan besluta att den sökande skall genomgå ett inträdesprov för att visa att han har de kunskaper och färdigheter som krävs.

SFS 1999:844

Om en elev inte har fått lägst betyget Godkänt på en kurs har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har en elev slutfört en kurs två gånger och inte har fått lägst betyget Godkänt får rektorn besluta att eleven får gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. En elev som inte har fått lägst betyget Godkänt på projektarbetet har rätt att göra om det en gång.

Om en elev har fått betyget Icke godkänt på en stor andel av kurserna under ett läsår får rektorn, om det finns särskilda skäl, besluta att eleven får gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget Godkänt på under läsåret. Även för en elev som har bytt studieväg får rektorn, om det finns särskilda skäl, besluta att eleven får gå om sådana kurser som eleven tidigare fått lägst betyget Godkänt på. En elev som går om en kurs har rätt att få ett nytt betyg på kursen.

En elev som har fått betyg på en kurs enligt en kursplan för gymnasieskolan innan eleven påbörjat gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på kursen under gymnasieutbildningen.

SFS 2010:1113

Rektorn beslutar efter samråd med berörda lärare om en elevs fortsatta skolgång.

Innan rektorn fattar beslut om att en elev skall gå om en eller flera kurser eller gå ett reducerat program skall samråd ske med eleven. Detsamma gäller om styrelsen för utbildningen beslutar att en elev skall få byta program eller inriktning inom ett program enligt 12 §. I fråga om en elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall samråd ske med elevens vårdnadshavare.

SFS 1999:844

Elever som har avgått från gymnasieskolan innan de har slutfört utbildningen och som önskar fortsätta på det program där de gick tidigare får i mån av plats tas in på nytt.

SFS 1999:844

Om en elev inte vid utbildningens början inställer sig till den utbildning som han har tagits in på och inte anmäler giltigt förfall hos rektor inom tre dagar efter det att undervisningen startat, anses han ha avgått från utbildningen.

SFS 1999:844

Om en elev vill avgå från utbildningen utan att ha slutfört den, skall han anmäla detta hos rektor. Den elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall visa vårdnadshavarnas samtycke till avgången.

Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter uteblivit från den under mer än en månad i följd, utan att detta berott på sjukdom eller beviljad ledighet, skall han anses ha avgått från utbildningen. Rektor får medge undantag, om det finns synnerliga skäl för det.

SFS 1999:844

Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till skolan. Styrelsen för utbildningen får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras.

SFS 1999:844

Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter.

Rektorn får vidare i mindre omfattning befria en elev från undervisning vissa undervisningspass eller från annat skolarbete.

Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från undervisningspass och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektorn beslutar om sådan ledighet.

SFS 1999:844

Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet skall rektorn, om eleven är under 18 år och inte heller ingått äktenskap, se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare.

SFS 2006:203

Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Dessa skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna.

SFS 2006:203

Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt uppmana honom att ändra sitt uppförande. Om han inte bättrar sig skall läraren försöka utreda orsaken till beteendet.

Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass.

SFS 1999:844

Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare och annan företrädare för elevvården medverka vid utredningen.

Med ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor försöka få eleven att bättra sig. Rektor får därvid tilldela eleven en skriftlig varning.

I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall vårdnadshavarna snarast underrättas om åtgärd som avses i andra stycket.

SFS 1999:844

Om syftet med åtgärder enligt 22 § inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven stängas av från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen eller förvisas från kommunens eller landstingets gymnasieskola för en viss tid, dock högst tre terminer utöver den termin när beslutet meddelas.

Om en elev står under åtal för en gärning, får han förvisas på grund av den bara om han erkänt denna eller om tingsrätten funnit utrett att han begått gärningen.

SFS 1999:844

Fråga om avstängning eller förvisning avgörs av styrelsen för utbildningen.

Om det bedöms nödvändigt med hänsyn till risken för andra elever och skolans personal får rektor, i avvaktan på att styrelsen skall avgöra ett ärende om avstängning eller förvisning, besluta att med omedelbar verkan interimistiskt avstänga en elev.

Ett beslut om interimistisk avstängning gäller till dess ärendet prövats av styrelsen, dock längst under två veckor.

SFS 1999:844

Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett ärende om avstängning eller förvisning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Styrelsen skall se till att utredningen inleds omgående och genomförs så skyndsamt som möjligt. Eleven och, i fråga om en elev som inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall få tillfälle att muntligen yttra sig inför styrelsen för utbildningen.

Innan beslut om avstängning eller förvisning fattas i fråga om en elev som inte har fyllt 18 år, skall styrelsen för utbildningen samråda med den kommunala nämnd som har hand om sociala frågor för eleven.

Styrelsen för utbildningen får förordna att beslut om avstängning eller förvisning skall gälla med omedelbar verkan.

SFS 1999:844

Betyg skall sättas i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel på varje avslutad kurs och på projektarbete.

Betyg skall dock sättas i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 3, 5, 6, 8 och 9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) om en elev inom ramen för ett individuellt program läser ett ämne enligt grundskolans kursplan.

En elev som enligt 5 kap. 20 § har läst en kurs i etapper skall få betyg efter varje etapp. Till etappbetyget skall fogas en beskrivning av i vilken mån eleven har uppnått kursens mål. För en elev som har fått betyg från samtliga etapper av en kurs skall ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet.

SFS 1999:844

Som betyg skall någon av följande beteckningar användas:

1. Icke godkänt (IG)

2. Godkänt (G)

3. Väl godkänt (VG)

4. Mycket väl godkänt (MVG).

SFS 2007:52

Betyg på avslutad kurs och efter en etapp skall sättas av läraren. Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn.

Betyg på projektarbete skall sättas av läraren i samråd med en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som projektarbetet avser. Om läraren och medbedömaren inte kan enas, skall betyg sättas av rektorn.

Om läraren på grund av en elevs frånvaro saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper, skall betyg inte sättas.

SFS 2001:56

Det skall finnas betygskriterier för alla kurser som får förekomma i gymnasieskolan och för projektarbete. Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för andra kurser än lokala kurser och för projektarbete. Styrelsen för utbildningen fastställer betygskriterier för lokala kurser. Vid betygssättningen skall läraren använda dessa betygskriterier.

Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att eleven skall få något av betygen Godkänt, Väl godkänt respektive Mycket väl godkänt.

Om det finns särskilda skäl, kan läraren bortse från enstaka betygskriterier eller från enstaka delar av betygskriterier. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett visst kriterium. De kriterier som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter skall dock alltid uppfyllas.

SFS 2007:641

Inför betygssättningen i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik skall lärarna använda sig av nationellt fastställda prov. Nationellt fastställda prov skall också användas i den avslutande gemensamma karaktärsämneskursen i engelska och matematik. Även i övrigt bör lärarna använda nationellt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet. Proven fastställs av Statens skolverk som också meddelar närmare föreskrifter om dem.

SFS 2001:56

Betygen för samtliga elever skall föras i en betygskatalog. Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som har satts. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Betygen skall kunna sammanställas för varje enskild elev. I betygskatalogen skall även antecknas de fall när betyg inte har satts enligt 3 § tredje stycket.

Rektorn skall se till att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument.

SFS 2007:641

Om en elev övergår till en annan gymnasieskola eller avbryter studierna skall skolan utfärda ett samlat betygsdokument som innehåller de betyg som eleven redan har fått. När en elev övergår till en annan gymnasieskola skall läraren lämna skriftlig information till den nya skolan om de kurser eleven påbörjat men inte slutfört.

SFS 1994:35

Elever skall få slutbetyg när de har gått igenom ett nationellt program eller ett specialutformat program och har fått betyg på alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens studieväg.

En elev som har gått ett individuellt program skall få slutbetyg efter att ha fullföljt den studieplan som har lagts upp för eleven.

En elev som genom studier på ett individuellt program fått betyg i ett ämne i grundskolan har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan skall utfärda det nya slutbetyget.

SFS 1999:844

Slutbetyget utgör en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven har slutfört och betyget på det projektarbete eleven har utfört. Sådant betyg från en etapp av en kurs som avses i 1 § tredje stycket får inte föras in i ett slutbetyg.

SFS 2007:641

Av slutbetyget skall det framgå

1. vilket program och, när det är aktuellt, vilken inriktning som utbildningen avser,

2. vilket antal gymnasiepoäng som varje kurs och projektarbetet har omfattat,

3. om eleven har slutfört ett fullständigt, ett utökat eller ett reducerat program, och

4. vilka kurser som har ingått i elevens fullständiga program och, när det är aktuellt, vilka kurser som har slutförts utöver det fullständiga programmet enligt 5 kap. 22 §.

Om en elev har fått betyg på en lokal kurs skall kursens innehåll och omfattning framgå av slutbetyget.

I slutbetyget skall det anges om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier i så fall har haft.

SFS 2007:641

Rektorn utfärdar slutbetyget.

Anteckning om att slutbetyg har utfärdats skall göras i betygskatalogen.

SFS 1999:844

Om en elev i gymnasieskolan efter prövning enligt 14 § får betyg på en kurs eller ett projektarbete skall detta betyg tas med i slutbetyget. I övrigt skall betyg efter prövning utfärdas separat.

SFS 2001:56

Om en elev som gått på ett individuellt program övergår till ett nationellt eller specialutformat program, avbryter studierna eller övergår till en annan gymnasieskola skall eleven få bevis över genomgången utbildning, där det framgår vilka utbildningsinslag och vilken praktik eleven deltagit i. Ett sådant bevis skall i förekommande fall lämnas som komplement till ett slutbetyg eller ett samlat betygsdokument.

SFS 1999:844

Elever i gymnasieskolan har rätt att gå igenom prövning i alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller på projektarbetet eller om eleven har fått betyget Icke godkänt. En elev som har läst en etapp av en kurs enligt 5 kap. 20 § har rätt att gå igenom prövning i de etapper av kursen som han eller hon saknar betyg i.

Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att gå igenom prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program. Denna rätt gäller också projektarbete.

Prövning får avläggas endast i en kommun eller ett landsting som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller projektarbete, utbildning inom det kunskapsområde som projektarbetet avser.

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning.

SFS 2007:52

När det gäller betygssättning och utfärdande av betyg skall 1–4 §§ samt 6 § tillämpas.

Den som inte längre är elev i gymnasieskolan har ändå rätt att få ett slutbetyg därifrån om han kan visa att han har fått betyg antingen i gymnasieskolan eller vid prövning i gymnasieskolan på kurser och projektarbete som sammantaget kan utgöra ett nationellt program eller ett specialutformat program. För den som går igenom prövning i samtliga kurser på ett program fordras dock inte betyg i estetisk verksamhet eller idrott och hälsa.

Slutbetyg enligt andra stycket utfärdas av rektorn vid den gymnasieskola där den sista prövningen av betydelse för slutbetyget genomförts.

SFS 2001:56

En elev som inte följt undervisningen i en kurs får, utan att eleven går igenom prövning enligt 14 §, av rektorn ges betyget Godkänt på kursen, om

1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget Godkänt, och

2. kommunen eller landstinget anordnar kursen.

SFS 2007:52

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, samlat betygsdokument och slutbetyg. I fråga om föreskrifter som rör slutbetyg skall Skolverket samråda med Högskoleverket.

SFS 1999:844

I 26 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg. Avser rättelsen en betygshandling som har lämnats ut till eleven skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen.

SFS 1999:844

Minst en gång per termin skall rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet skall genomföras med den individuella studieplanen som grund.

I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall även vårdnadshavarna få sådan information som avses i första stycket.

SFS 2000:219

Utöver vad som framgår av 5 kap. 16 och 17 §§ skollagen (1985:1100), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen om 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena med 400 poäng.

Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en utbildning med eget examensmål.

SFS 2010:235

En elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.

Genom stödundervisning kan också elevföreträdare i skolkonferens, elevskyddsombud eller de som innehar andra liknande uppdrag, om det behövs, få ersättning för de delar av utbildningen som de gått miste om på grund av sina uppdrag.

För elever som har behov av särskilt stöd får specialundervisning anordnas inom klassen.

SFS 1999:844

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.

Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

SFS 2006:203

För sådana elever i gymnasieskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på någon annan lämplig plats.

SFS 1997:605

Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara de delar av utbildningen som eleven inte kan delta i.

SFS 1999:844

Specialklasser får inrättas för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen.

SFS 1997:605

En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

SFS 1997:605

En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet kan få studiehandledning på undervisningsspråket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

SFS 1997:605

En elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om

1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,

2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och

3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.

Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det att eleven påbörjat denna.

SFS 2010:1040

En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt.

Beslut om reducerat program fattas av rektorn i ett åtgärdsprogram. Det ska antecknas i den individuella studieplanen.

SFS 2010:1040

Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens särskilda förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det.

SFS 2010:1040

Enligt bestämmelserna i detta kapitel får Örebro kommun i sin gymnasieskola anordna utbildning för elever från hela landet som

1. är döva eller hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö,

2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan,

3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva, eller

4. är dövblinda.

När det i denna förordning talas om döva elever avses även elever enligt första stycket 3 och 4.

SFS 2001:983

De bestämmelser som gäller för gymnasieskolan skall tillämpas även i fråga om utbildning enligt detta kapitel, om inte annat särskilt anges.

I den mån det är möjligt skall utbildningen enligt detta kapitel integreras med motsvarande utbildning i kommunens gymnasieskola.

Program eller inriktning får anordnas särskilt för döva eller hörselskadade, om antalet elever är lägst fyra.

En klass eller grupp som anordnas särskilt för döva bör inte ha färre än fyra eller fler än åtta elever.

SFS 1999:844

Läroplanen, programmålen, kursplaner och poängplanen för gymnasieskolan skall tillämpas med de nödvändiga avvikelser som Statens skolverk bestämmer.

SFS 1999:844

Teckenspråk som kärnämne skall förekomma på alla nationella och specialutformade program som anordnas för döva elever.

Undervisningen i teckenspråk som kärnämne kan ersätta undervisningen i en eller flera kurser inom studievägen, dock inte kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn eller den rektorn bestämmer.

I stället för svenska eller svenska som andraspråk och engelska får döva elever läsa svenska för döva respektive engelska för döva som kärnämnen.

SFS 1999:844

Undervisning i teckenspråk får anordnas för döva och hörselskadade elever som har behov av sådan undervisning och som önskar delta i den i en omfattning som svarar mot elevernas behov. Den kan ersätta undervisning i ett eller flera av studievägens ämnen, dock inte svenska. Beslut meddelas av rektor eller den rektor bestämmer.

Statens skolverk skall meddela föreskrifter om betyg i teckenspråk.

SFS 1999:844

För elever som behöver det bör utbildningstiden förlängas med ett år. Styrelsen för utbildningen i Örebro kommun beslutar om sådan förlängning.

SFS 1999:844

I utbildningen för döva och för hörselskadade skall de sökande tas in oberoende av var i landet de är bosatta.

SFS 1999:844

Om antalet platser inte räcker till alla sökande skall vid urvalet, utan hänsyn till tidigare betyg, de som har störst behov av utbildningen ges företräde.

SFS 2000:219

Av 5 kap. 15 § skollagen (1985:1100) följer att frågor om intagning till sådan utbildning som avses i detta kapitel avgörs av styrelsen för utbildningen i Örebro kommun.

SFS 1999:844

Om Örebro kommun har tagit in en elev som inte är hemmahörande i kommunen på en sådan utbildning som avses i detta kapitel har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

SFS 1999:844

För elever som behöver och önskar det skall kommunen anvisa kost och logi. Kommunen skall även svara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras handikapp.

SFS 1999:844

I detta kapitel ges bestämmelser om sådan utbildning för svårt rörelsehindrade som avses i 5 kap. 27 § skollagen (1985:1100).

De bestämmelser som gäller för gymnasieskolan i övrigt skall tillämpas även i fråga om utbildning enligt detta kapitel (Rh-anpassad utbildning), om inte annat särskilt anges.

I 5 kap. 28 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om vissa behörighetsvillkor för sökande till Rh-anpassad utbildning. Därutöver gäller att en sökande till ett nationellt eller specialutformat program skall ha godkända betyg från grundskolan i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik eller på annat sätt förvärvat likvärdiga kunskaper.

SFS 2002:138

I den mån det är möjligt skall Rh-anpassad utbildning integreras med motsvarande reguljär utbildning i kommunens gymnasieskola.

Nationella program eller inriktningar, specialutformade program och individuella program som är utformade för en grupp elever får anordnas särskilt för svårt rörelsehindrade, om antalet elever är lägst fyra.

En klass eller grupp som anordnas särskilt för svårt rörelsehindrade bör inte ha färre än fyra eller fler än åtta elever.

SFS 2002:138

På en studieväg inom den Rh-anpassade utbildningen får det göras sådana individuella eller gruppvisa avvikelser som behövs för att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för den enskilde eleven.

SFS 1999:844

Om en elev på grund av sitt funktionshinder har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får eleven befrias från upp till hälften av utbildningen i en kurs enligt den reguljära kursplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad kursplan).

En elev som följt en specialinriktad kursplan i någon kurs skall i fråga om denna kurs anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår i ett fullständigt program enligt 5 kap. 21 §.

Av betyget skall det framgå att undervisningen omfattat den specialinriktade kursplanen och vilka moment undervisningen omfattat.

SFS 2000:219

Beslut om avvikelser från studieväg enligt 5 § och om specialinriktad kursplan enligt 6 § meddelas av rektor efter samråd med berörd lärare.

Styrelsen för utbildningen beslutar i fråga om fortsatt utbildning efter utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år.

SFS 1999:844

En individuell plan för studierna skall utarbetas tillsammans med eleven och fastställas av rektor. En omprövning av den individuella planen skall göras tillsammans med eleven minst en gång varje termin.

SFS 1992:734

En kommun som har tagit in en elev som inte är hemmahörande i kommunen på en sådan utbildning som avses i detta kapitel, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

SFS 1992:734

I fråga om sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 5 kap. 27 § skollagen (1985:1100) träffas avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som ansvarar för omvårdnaden.

Grundläggande föreskrifter om avgifter för omvårdnadsinsatser finns i skollagen. Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi för elever som bor i elevhem i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

SFS 2009:17

Den ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet som hemkommunen ska betala enligt 5 kap. 31 a § första stycket skollagen (1985:1100) ska utgöra en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för insatserna per elev. Detsamma gäller den ersättning som hemlandstinget, i förekommande fall hemkommunen, enligt samma paragraf ska betala för kostnader för habilitering.

Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om sådan ersättning som avses i första stycket.

SFS 2008:619