Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Högskoleförordning (1993:100)

Omtryckt i SFS 1998:1003

1 kap. Allmänna bestämmelser

Universitet och högskolor med staten som huvudman

1 kap. 1 §

I denna förordning finns det i anslutning till högskolelagen (1992:1434) bestämmelser om universitet och högskolor som staten är huvudman för. Dessa universitet och högskolor och deras benämning anges i bilaga 1 till denna förordning.
För Sveriges lantbruksuniversitet och för Försvarshögskolan finns det särskilda bestämmelser i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet respektive förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan. SFS 2010:1064

Definitioner

1 kap. 2 §

Med högskolor avses i fortsättningen både universitet och högskolor, om inte något annat anges.

1 kap. 3 §

1 kap. 4 §

Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning, och med doktorand en student som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå, allt i den utsträckning inte annat anges särskilt. SFS 2006:1053

Undantag från förvaltningslagen

1 kap. 4 a §

Bestämmelserna i 25 och 32 §§ förvaltningslagen (2017:900) om kommunikation och motivering av beslut behöver inte tillämpas i ärenden om antagning till eller betygssättning inom utbildningen.
Om en motivering har utelämnats ska en sådan om möjligt lämnas i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt. SFS 2018:957

Undantag från myndighetsförordningen

1 kap. 5 §

Följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515) ska inte tillämpas på högskolorna:
  • 2 § om myndighetens ledning,
  • 4 § om ledningens ansvar,
  • 5 § om delegering,
  • 9–18 §§ om enrådighetsmyndigheter, styrelsemyndigheter och nämndmyndigheter, och
  • 22–24 §§ om anställningar och uppdrag.
Vid tillämpning av myndighetsförordningen ska med myndighetschef förstås rektor. SFS 2010:1064

Internrevision

1 kap. 5 a §

Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och Malmö universitet ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228). SFS 2017:1326

1 kap. 6 §

Ledamöter i styrelsen som studenterna utser och studentrepresentanter

1 kap. 7 §

I studentkårsförordningen (2009:769) finns det bestämmelser om hur sådana ledamöter i styrelsen som studenterna enligt 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) har rätt att utse, ska utses. I studentkårsförordningen finns det också bestämmelser om hur representanter för studenterna enligt 2 kap. 7 § högskolelagen ska utses.
Förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. ska tillämpas också på de ledamöter i en högskolas styrelse som utses av studenterna. SFS 2016:745

1 kap. 7 a §

1 kap. 7 b §

1 kap. 8 §

1 kap. 9 §

1 kap. 10 §

Hälsovård, studiesocialt stöd och studiemiljö

1 kap. 11 §

Högskolorna ska ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Högskolorna ska även ansvara för andra uppgifter av studiesocial karaktär som stöder studenterna i deras studiesituation eller underlättar övergången till arbetslivet samt för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö. SFS 2009:770

Försäkringar

1 kap. 11 a §

En högskola ska ansvara för att studenterna är försäkrade för personskada. Försäkringen ska avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, om skadan har inträffat i samband med högskoleutbildning i Sverige. Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning i den utsträckning studenten har rätt till ersättning med stöd av författning eller kollektivavtal.
Försäkringen ska tecknas genom att Universitets- och högskolerådet för högskolorna träffar en överenskommelse med Kammarkollegiet. Överenskommelsen ska träffas och ändringar i den göras med förbehåll för regeringens godkännande. SFS 2013:32

1 kap. 11 b §

En högskola får genom överenskommelse med Kammarkollegiet teckna försäkring för personskada som drabbar deras studenter i samband med högskoleutbildning utanför Sverige. Försäkringen får dock bara avse studier som bedrivs vid en utländsk högskola enligt avtal mellan berörda lärosäten. Försäkringen ska avse sådan sorts skada som avses i 11 a §.
En högskola får genom överenskommelse med Kammarkollegiet även teckna försäkring för sjuk- och tandvård samt olycksfall under fritid i Sverige för studenter som enligt 5 § förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor ska betala studieavgift. Försäkringen ska bidra till att uppfylla det krav på heltäckande sjukförsäkring som enligt 4 kap. 5 § utlänningsförordningen (2006:97) utgör en förutsättning för uppehållstillstånd för studier. SFS 2010:1064

1 kap. 11 c §

En högskola ska genom överenskommelse med Kammarkollegiet teckna försäkring för doktorander vars studiefinansiering består av stipendium. Försäkringen ska gälla för den tid då
  • 1. doktorandens stipendium bortfaller på grund av frånvaro från studierna vid sjukdom eller föräldraledighet, eller
  • 2. doktorandens studier förlängs till följd av sjukdom eller föräldraledighet, utan att doktoranden får stipendium för den förlängda studietiden.
Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning om doktoranden har rätt till motsvarande ersättning enligt någon annan försäkring. SFS 2017:947

Uppgifter till Universitetskanslersämbetet

1 kap. 12 §

Högskolorna ska till Universitetskanslersämbetet lämna de uppgifter om sin verksamhet som myndigheten begär. SFS 2012:712

Att få använda undervisningslokaler

1 kap. 13 §

En högskola är skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid högskolan använda undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk. Den som av föreningen har bjudits in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras tillträde till möteslokalerna.
Vad som sägs i första stycket skall inte gälla om det är antagligt att det vid sammankomsten kommer att uppstå någon allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider mot lag. Första stycket gäller inte heller om föreningens användning av lokalerna är oförenlig med högskoleverksamhetens behöriga gång eller med högskolans förpliktelser mot tredje man. SFS 1998:1003

Kursvärderingar

1 kap. 14 §

Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan.
Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. SFS 2000:651

1 kap. 15 §

Utredning av misstanke om oredlighet

1 kap. 16 §

En högskola som genom en anmälan eller på något annat sätt får kännedom om en misstanke om oredlighet i forskning, konstnärlig forskning eller utvecklingsarbete vid högskolan ska utreda misstankarna.
En högskola får under pågående utredning hämta in ett yttrande från expertgruppen för oredlighet i forskning hos Centrala etikprövningsnämnden.
Om den person som väckt frågan om misstanke om oredlighet, eller den person som misstanken riktas mot, begär det, ska högskolan hämta in ett sådant yttrande. Något yttrande behöver dock inte hämtas in, om högskolan bedömer det som uppenbart obehövligt. SFS 2014:1012

2 kap. Styrelse, rektor och övrig organisation

Styrelsens sammansättning

2 kap. 1 §

Styrelsen för en högskola ska bestå av ordföranden och fjorton andra ledamöter, om inte annat framgår av andra stycket. Ordföranden får inte vara anställd vid högskolan. Av 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) framgår att rektor ingår i styrelsen.
Regeringen får efter framställning från en högskola besluta att styrelsen för högskolan ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, om det finns skäl för det med hänsyn till högskolans behov.
Styrelsen ska utse vice ordförande inom sig. SFS 2018:1131

Styrelsens uppgifter

2 kap. 2 §

Styrelsen för en högskola ska ha det ansvar och de uppgifter som följer av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) och 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Vidare ska styrelsen själv besluta
  • 1. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation,
  • 2. om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt samt säkerställa att det vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt,
  • 3. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter,
  • 4. om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 § internrevisionsförordningen (2006:1228),
  • 5. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna,
  • 6. i frågor som enligt 15 § ska avgöras av en personalansvarsnämnd, om det inte har inrättats en personalansvarsnämnd vid högskolan eller om Statens ansvarsnämnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16 §,
  • 7. om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 § andra stycket,
  • 8. om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning,
  • 9. om en anställningsordning,
  • 10. om viktigare föreskrifter i övrigt, och
  • 11. i övriga frågor som är av principiell vikt.
Av 2 kap. 8, 10 och 15 §§ framgår att styrelsen också beslutar om förslag på rektor, utser rektors ställföreträdare och beslutar om inrättande av en personalansvarsnämnd. SFS 2010:1064

2 kap. 3 §

Andra frågor än de som avses i 2 § skall avgöras av rektor, om inte
  • 1. annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller
  • 2. styrelsen har beslutat något annat.
Har det i denna förordning eller annars föreskrivits att en viss uppgift ankommer på rektor får dock styrelsen inte ta över den uppgiften. SFS 1998:1003

Styrelseärendenas handläggning

2 kap. 4 §

Styrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande. SFS 1997:1123

2 kap. 4 a §

Styrelsen får uppdra åt ordföranden att efter samråd med rektor fatta beslut om delårsrapport. SFS 2002:558

2 kap. 5 §

Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, rektor och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet.
Beslut, som fattas enligt första stycket, skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. SFS 1997:1123

2 kap. 6 §

Ärenden skall avgöras efter föredragning. SFS 1998:1003

Utseende av styrelsens ledamöter

2 kap. 7 §

Andra styrelseledamöter än rektor ska utses för en bestämd tid, högst tre år. SFS 2018:1131

2 kap. 7 a §

Lärarna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen. Om regeringen beslutar enligt 1 § andra stycket att styrelsen ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, har lärarna rätt att utse två ledamöter i styrelsen. De ledamöter som lärarna utser ska utses genom val inom högskolan. Högskolan får meddela närmare föreskrifter om valförfarandet.
Studenterna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen. Om regeringen beslutar enligt 1 § andra stycket att styrelsen ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, har studenterna rätt att utse två ledamöter i styrelsen.
Ordföranden och de övriga ledamöter som enligt 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) ska utses av regeringen, utses efter förslag enligt 7 b §. Förslaget ska föregås av ett samråd inom och utom högskolan och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för högskolans uppdrag enligt 1 kap. 2 § högskolelagen. I förslaget ska en jämn könsfördelning bland ledamöterna beaktas.
De företrädare för de anställda som enligt 2 kap. 4 § andra stycket högskolelagen har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden utses enligt bestämmelserna i personalföreträdarförordningen (1987:1101). SFS 2018:1131

2 kap. 7 b §

Ett förslag till ordförande och sådana ledamöter i en högskolas styrelse som ska utses av regeringen, ska lämnas av två nomineringspersoner som utses av regeringen, varav en av personerna efter förslag från högskolan.
Den person som utses efter förslag från högskolan ska ha god kännedom om den aktuella högskolans verksamhet. Personen får inte ha något pågående ledningsuppdrag vid högskolan. Den andra personen ska företräda ett övergripande statligt intresse.
Nomineringspersonerna ska utses för en bestämd tid, högst tre år. Tiden för förordnandena får inte vara samma tid som den som styrelsen är utsedd för.
Ett förslag till ordförande och ledamöter enligt första stycket får inte avse någon av nomineringspersonerna för den högskolan. SFS 2016:745

Rektor

2 kap. 8 §

Rektor skall anställas genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av styrelsen för högskolan. Anställningen får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år.
Innan styrelsen lämnar sitt förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt.
I sitt arbete med att föreslå rektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater. Styrelsen skall för regeringen redovisa hur jämställdhetsaspekten har beaktats. SFS 2002:558

2 kap. 9 §

2 kap. 10 §

Rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst. Ställföreträdaren ersätter även i övrigt rektor i den utsträckning som rektor bestämmer.
Rektors ställföreträdare ska utses av styrelsen. SFS 2010:1064

2 kap. 11 §

Behörig att vara rektor eller ställföreträdare för rektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor eller lektor. SFS 2010:1064

2 kap. 12 §

2 kap. 13 §

Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är särskilt föreskrivet.

Studentrepresentation

2 kap. 14 §

I 2 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434) finns det en bestämmelse om studenternas rätt till representation när beslut fattas eller beredning sker.
Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen.
Om beslut ska fattas av en grupp av personer enligt 2 kap. 6 § andra stycket högskolelagen, har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen.
I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till representation för studenterna som avses i första stycket. SFS 2010:1064

Personalansvarsnämnd

2 kap. 15 §

Styrelsen får inrätta en personalansvarsnämnd med uppgifter enligt 25 § myndighetsförordningen (2007:515). Rektor ska vara ordförande i en sådan nämnd. Nämnden ska i övrigt bestå av personalföreträdarna och ytterligare högst tre ledamöter som styrelsen utser.
Personalföreträdarna utses enligt föreskrifter i personalföreträdarförordningen (1987:1101). SFS 2010:1064

Högskolebibliotek

2 kap. 16 §

Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. SFS 2010:1064

3 kap.

3 kap. 1 §

3 kap. 2 §

3 kap. 3 §

3 kap. 4 §

3 kap. 5 §

3 kap. 6 §

3 kap. 7 §

3 kap. 7 a §

3 kap. 7 b §

3 kap. 7 c §

3 kap. 8 §

3 kap. 9 §

3 kap. 10 §

3 kap. 11 §

3 kap. 12 §

3 kap. 13 §

3 kap. 14 §

4 kap. Lärare

Inledande föreskrifter

Anställningar
Förenade anställningar

4 kap. 2 §

En högskola får, efter medgivande av en sådan sjukvårdshuvudman som avses i 3 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434), besluta att en anställning som professor eller lektor vid högskolan ska vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. I utbildning och forskning vid en sådan enhet räknas odontologisk utbildning och forskning in. SFS 2010:1064

Behörighet och bedömningsgrunder vid anställning

Professorer

4 kap. 3 §

Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Behörig att anställas som professor inom konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl konstnärlig som pedagogisk skicklighet.
Som bedömningsgrunder vid anställning av en professor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en professor. SFS 2010:1064
Lektorer

4 kap. 4 §

Behörig att anställas som lektor är
  • 1. inom annat än konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen, och
  • 2. inom konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt konstnärlig doktorsexamen, visat konstnärlig skicklighet eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen.
Som bedömningsgrunder vid anställning av en lektor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en lektor. SFS 2010:1064
Biträdande lektorer

4 kap. 4 a §

Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens. Främst bör den komma i fråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst fem år innan tiden för ansökan av anställningen som biträdande lektor har gått ut. Även den som har avlagt doktorsexamen eller har uppnått motsvarande kompetens tidigare kan dock komma i fråga om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande omständigheter.
Varje högskola bestämmer själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en biträdande lektor. Inför en sådan anställning ska högskolan även ställa upp de bedömningsgrunder som kommer att tillämpas i ett ärende om befordran till lektor enligt 12 c §. SFS 2017:844

Förfarandet vid anställning

Jämställd representation

4 kap. 5 §

Om en grupp av personer ska lämna förslag på sökande som bör komma i fråga för en anställning som lärare, ska kvinnor och män vara jämställt representerade i gruppen. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl. SFS 2010:1064
Sakkunnigbedömning

4 kap. 6 §

Vid anställning av en professor (inbegripet adjungerad professor) ska sakkunnigbedömning om de sökandes skicklighet hämtas in, om det inte är uppenbart obehövligt för prövningen av skickligheten.
Om en bedömning hämtas in från två eller fler personer, ska kvinnor och män vara jämställt representerade. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl. SFS 2010:1064
Kallelse

4 kap. 7 §

En högskola får kalla en person till anställning som professor om anställningen av personen är av särskild betydelse för en viss verksamhet vid högskolan. Om en högskola kallar en person till anställning, ska skälen för varför anställningen är av särskild betydelse för högskolan dokumenteras.
Endast den som har behörighet för anställningen enligt 3 § får anställas genom kallelse.
Beslut om att kalla en person till anställning fattas av rektor och får inte delegeras.
Vid anställning genom kallelse behöver inte någon sådan information som avses i 6 § första stycket anställningsförordningen (1994:373) lämnas. Bestämmelserna om sakkunnigbedömning i 6 § ska tillämpas. SFS 2010:1064
Sjukvårdshuvudmans yttrande

4 kap. 8 §

Innan en lärare får en sådan förenad anställning som avses i 2 § ska högskolan ge sjukvårdshuvudmannen tillfälle att yttra sig i ärendet. SFS 2010:1064

4 kap. 8 a §

Tidsbegränsade anställningar

4 kap. 9 §

En anställning som lärare får tidsbegränsas enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd, om det inte är fråga om anställning som professor, inbegripet adjungerad professor och gästprofessor, eller om inte annat anges i 12 b §. Därutöver gäller 10–12 a §§ i fråga om tidsbegränsning av en anställning. SFS 2012:523
Lärare inom konstnärlig verksamhet

4 kap. 10 §

En lärare inom konstnärlig verksamhet får anställas tills vidare, dock längst fem år. En sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst tio år. I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd. SFS 2010:1064
Adjungerad professor

4 kap. 11 §

En adjungerad professor ska anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. En sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst tolv år. I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd. SFS 2010:1064
Gästprofessor

4 kap. 12 §

En gästprofessor ska anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. En sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst fem år. I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd. SFS 2010:1064
Biträdande lektorer

4 kap. 12 a §

En biträdande lektor får anställas tills vidare, dock längst under en tid på minst fyra och högst sex år som bestämts av högskolan före anställningen. Syftet med anställningen är att läraren ska ges möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och meritera sig såväl vetenskapligt som pedagogiskt för att uppfylla kraven på behörighet för en anställning som lektor.
En anställning enligt första stycket får förnyas, dock högst sammanlagt två år, om det på grund av den biträdande lektorns sjukfrånvaro, föräldraledighet eller andra särskilda skäl krävs ytterligare tid för att uppnå syftet med anställningen.
För en anställning enligt första och andra styckena gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras undantag från första och andra styckena. SFS 2017:844

4 kap. 12 b §

Om en lärare har haft en tidsbegränsad anställning enligt 12 a § vid en högskola, får avtal om en tidsbegränsad anställning enligt 5 § lagen (1982:80) om anställningsskydd inte träffas mellan högskolan och läraren inom sex månader från det att anställningen enligt 12 a § upphörde.
Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras undantag från första stycket. SFS 2012:523
Befordran till lektor

4 kap. 12 c §

En biträdande lektor som är anställd enligt 12 a § vid en högskola ska efter ansökan befordras till lektor vid den högskolan, om han eller hon
  • 1. har behörighet för en anställning som lektor, och
  • 2. vid en prövning bedöms lämplig för en sådan anställning enligt de bedömningsgrunder som högskolan enligt 4 a § andra stycket har bestämt ska tillämpas i ett ärende om befordran till lektor.
En sådan befordran innebär en tillsvidareanställning som lektor. SFS 2017:844

Beslut i anställningsärenden

4 kap. 13 §

Lärare anställs genom beslut av rektor. Detta gäller också beslut med anledning av ansökan om befordran som avses i 12 c §. Beslut som rör anställning av professor får inte delegeras. SFS 2017:844

4 kap. 13 a §

Bisysslor

4 kap. 14 §

En högskola ska på lämpligt sätt informera sina lärare om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som inte är förenliga med 3 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434). En högskola ska ge sina lärare råd vid bedömningen av om en viss bisyssla är förenlig med den bestämmelsen. Om en lärare begär det, ska högskolan lämna skriftligt besked i en sådan fråga.
Av 7 a § lagen (1994:260) om offentlig anställning följer att en högskola på lämpligt sätt ska informera sina anställda om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten enligt 7 § lagen om offentlig anställning. SFS 2010:1064

4 kap. 15 §

En lärare är skyldig att hålla högskolan informerad om de bisysslor som han eller hon har och som har anknytning till anställningens ämnesområde. Högskolan ska dokumentera informationen. Dokumentationen ska hållas ordnad så att det går att fortlöpande följa vilka bisysslor varje lärare har. SFS 2010:1064

Anställningens upphörande

4 kap. 16 §

I fråga om professorer prövar Statens ansvarsnämnd frågor som avses i 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning och 15 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning. SFS 2010:1064

4 kap. 18 §

4 kap. 19 §

4 kap. 20 §

4 kap. 21 §

4 kap. 22 §

4 kap. 23 §

4 kap. 24 §

4 kap. 24 a §

4 kap. 25 §

4 kap. 26 §

4 kap. 27 §

4 kap. 28 §

4 kap. 29 §

4 kap. 30 §

4 kap. 31 §

4 kap. 32 §

4 kap. 33 §

4 kap. 34 §

5 kap. Anställning som doktorand m.m.

Anställning som doktorand

Allmänna föreskrifter

5 kap. 1 §

Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander för att dessa skall genomföra sin utbildning på forskarnivå. SFS 2006:1053
Arbetsuppgifter

5 kap. 2 §

Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen utbildning.
En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning, konstnärlig forskning och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. SFS 2014:1012
Anställning

5 kap. 3 §

Bara den som antas eller redan har antagits till en utbildning på forskarnivå vid en högskola får anställas som doktorand. SFS 2006:1053

5 kap. 3 a §

En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. SFS 2002:139

5 kap. 4 §

En doktorand vars studiefinansiering består av stipendium ska efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar tre års utbildning på forskarnivå på heltid som avses leda till doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Detta gäller dock inte om rektorn har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap. 30 §. SFS 2017:947

5 kap. 4 a §

En doktorand vars studiefinansiering består av stipendium behöver inte anställas enligt 4 § om stipendiet lämnas inom ramen för
  • 1. ett bistånds- och kapacitetsuppbyggnadsprogram där stipendier utgör vedertagen finansieringsform med skäliga stipendievillkor och den antagande högskolan har insyn i dessa villkor och i hur stipendiet betalas ut, eller
  • 2. ett av Europeiska unionen finansierat program eller andra samarbeten, där stipendier med skäliga stipendievillkor utgör en vedertagen finansieringsform och där krav på finansiering genom anställning blir ett hinder för den antagande högskolans medverkan.
SFS 2018:525

5 kap. 5 §

När en doktorand ska anställas ska avseende fästas vid förmågan att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå.
Om en doktorand ska anställas i samband med antagning till utbildningen, ska bestämmelserna i 7 kap. 41 § andra och tredje styckena om bestämmande av bedömningsgrunder och om hinder mot företräde tillämpas.
Högskolan ska genom annonsering eller ett likvärdigt förfarande informera om den lediga anställningen, så att den som är intresserad av anställningen kan anmäla det till högskolan inom en viss tid. Informationen behöver dock lämnas bara om en doktorand ska anställas i samband med antagning till utbildningen och om det följer av 7 kap. 37 § att informationen ska lämnas vid antagningen. SFS 2017:284

5 kap. 6 §

Anställning som doktorand sker genom beslut av rektor. SFS 1998:80
Anställningsform

5 kap. 7 §

En anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen.
Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget.
En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som ska avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand.
Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. SFS 2009:933

Amanuenser och kliniska assistenter

Allmän föreskrift

5 kap. 8 §

Högskolorna får anställa amanuenser och kliniska assistenter. SFS 2017:284

Arbetsuppgifter

5 kap. 9 §

En anställning som amanuens får motsvara högst 50 procent av full arbetstid. Arbetet ska omfatta undervisning, administration eller medverkan i forskning eller konstnärlig forskning.
En klinisk assistent ska arbeta inom klinisk utbildning och forskning. SFS 2017:284

Anställning

5 kap. 10 §

Bara den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får anställas som amanuens.
Bara den som har avlagt läkarexamen eller tandläkarexamen eller som antas eller redan har antagits till utbildning på forskarnivå inom medicin eller odontologi får anställas som klinisk assistent. SFS 2017:284

5 kap. 11 §

Amanuenser och kliniska assistenter ska anställas genom beslut av rektor. SFS 2017:284

Anställningsform

5 kap. 12 §

Amanuenser och kliniska assistenter ska anställas tills vidare, dock längst ett år. Sådana anställningar får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden för en amanuens eller en klinisk assistent får dock omfatta högst tre år. SFS 2017:284

5 kap. 13 §

5 kap. 14 §

6 kap. Utbildningen

Bestämmelser för all utbildning

Inledande bestämmelse

6 kap. 1 §

I detta kapitel finns det bestämmelser om utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.
I 11 kap. finns bestämmelser om öppen nätbaserad utbildning. SFS 2018:1329
Omfattningen av utbildningen

6 kap. 2 §

Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng. SFS 2006:1053
Studievägledning och information

6 kap. 3 §

Studenter ska ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan ska se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs.
Högskolan ska också se till att en antagningsordning finns tillgänglig. I en antagningsordning tas de föreskrifter in som högskolan tillämpar i fråga om ansökan, behörighet, urval och antagning och om hur beslut fattas och kan överklagas. SFS 2010:1064

Examina

6 kap. 4 §

Inom utbildningen får bara de examina avläggas som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). SFS 2006:1053

6 kap. 5 §

I examensordningen anges det på vilken nivå en viss examen ska avläggas och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning).
Utöver vad som anges i examensbeskrivningen för ämneslärarexamen framgår det av bilaga 4 vilka ämnen som får kombineras för en sådan examen. SFS 2010:544
Tillstånd att utfärda examina

6 kap. 5 b §

Tillstånd att utfärda masterexamen får lämnas till universitet och till högskolor inom de områden inom vilka de enligt 5 c § har tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå. Ett sådant tillstånd får även lämnas till en högskola inom ett område där högskolan inte får utfärda examina på forskarnivå, om den vetenskapliga miljön inom området är av sådan kvalitet och omfattning att högskolan kan erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå. SFS 2009:933

6 kap. 5 c §

Tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå får lämnas till andra högskolor än universitet inom ett område, om utbildningen och forskningen vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Samma krav gäller för ett beslut enligt 1 kap. 15 § högskolelagen (1992:1434). SFS 2009:933

6 kap. 5 d §

Tillstånd att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå får lämnas till universitet och högskolor inom ett område, om den konstnärliga utbildningen, den konstnärliga forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet vid universitetet eller högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög konstnärlig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. SFS 2009:933

6 kap. 5 e §

Tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med en viss inriktning får lämnas till en högskola, om
  • 1. utbildningen vid högskolan ensam eller tillsammans med utbildning som avses i 3 uppfyller de krav som ställs på utbildning som leder till en ämneslärarexamen,
  • 2. utbildningen vid högskolan omfattar ämnesstudier i minst ett undervisningsämne, och
  • 3. utbildningen i det eller de andra undervisningsämnen som kan krävas för en ämneslärarexamen anordnas av en annan högskola som har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen för det eller dessa undervisningsämnen eller av ett utländskt lärosäte som anordnar motsvarande utbildning.
SFS 2011:687

6 kap. 5 f §

Tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med en viss inriktning som kan avläggas efter det att en student har gått igenom utbildning enligt förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen får lämnas till en högskola, om högskolan
  • 1. ska utfärda en sådan examen för studenter som uppfyller kraven för ämneslärarexamen som ställs i nämnda förordning, och
  • 2. har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med samma inriktning enligt 5 e §.
SFS 2011:687
Tillgodoräknande

6 kap. 6 §

Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.
Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat
  • 1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46), eller
  • 2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
SFS 2006:1053

6 kap. 7 §

En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6 §, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. SFS 2006:1053

6 kap. 8 §

Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.
Endast den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande, om inte annat framgår av lag eller förordning. SFS 2010:1064
Examensbevis

6 kap. 9 §

En student som uppfyller fordringarna för en examen skall på begäran få examensbevis av högskolan. SFS 2006:1053

6 kap. 10 §

I examensbeviset ska högskolan ange
  • 1. en examens benämning,
  • 2. på vilken nivå examen avläggs,
  • 3. om examen ingår i en gemensam examen som avses i 1 kap. 17 § högskolelagen (1992:1434),
  • 4. vilka kurser som ingår i en examen på grundnivå och avancerad nivå, och
  • 5. vid vilken högskola som kurser enligt 4, eller motsvarande del av en utbildning på forskarnivå, har genomgåtts.
I examensbeviset får översättningen av examensbenämningen till ett eller flera språk anges. SFS 2011:687

6 kap. 10 a §

Till examensbeviset ska det fogas
  • 1. en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet, och
  • 2. när det gäller yrkeslärarexamen, en bilaga som anger vilka kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som har legat till grund för den särskilda behörigheten enligt 4 § förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till den paragrafen.
Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om vad bilagorna enligt första stycket ska innehålla. SFS 2012:712

6 kap. 11 §

Om ett examensbevis ska avse utbildning vid mer än en högskola, ska beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört sin utbildning. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat eller om högskolorna tillsammans ska utfärda en gemensam examen enligt 1 kap. 17 § högskolelagen (1992:1434). SFS 2009:1068

Gemensam examen

6 kap. 11 a §

En högskola får delta i ett utbildningssamarbete som anges i 1 kap. 17 § andra stycket högskolelagen (1992:1434) bara om samarbetet grundas på en skriftlig överenskommelse. En sådan överenskommelse får en högskola, som anges i bilagan till högskolelagen, ingå med
  • 1. en annan högskola som omfattas av högskolelagen,
  • 2. en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller
  • 3. ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person.
SFS 2009:1068

6 kap. 11 b §

En högskola som avses i 11 a § får ingå en överenskommelse som anges i samma paragraf bara om villkoren i andra och tredje styckena är uppfyllda.
Högskolan ska genom överenskommelsen ha säkerställt att
  • 1. varje del av utbildningen anordnas av något av de lärosäten som ingår i utbildningssamarbetet, och
  • 2. även de delar av utbildningen som anordnas av ett annat lärosäte än högskolan vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet samt bedrivs så att en hög kvalitet nås i utbildningen.
Av överenskommelsen ska det framgå
  • 1. vilken del av utbildningen som högskolan ska anordna,
  • 2. vilken del av utbildningen ett annat lärosäte ska anordna,
  • 3. vid vilket eller vilka av de lärosäten som anordnar en del av utbildningen en sökande till utbildningen ska antas,
  • 4. att högskolan får anta sökande bara till den del av utbildningen som högskolan ska anordna,
  • 5. när en studerande som har antagits till en del av utbildningen av ett annat lärosäte ska anses vara student enligt 11 c §,
  • 6. att den del av utbildningen som en student har gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid högskolan utan särskild prövning,
  • 7. vilken examen utbildningen kan leda till vid respektive lärosäte, och
  • 8. övriga villkor som är nödvändiga för att utbildningen ska kunna genomföras.
SFS 2009:1068

6 kap. 11 c §

En studerande som har antagits av ett annat lärosäte till en del av en utbildning som omfattas av en sådan överenskommelse som anges i 11 a §, ska anses vara student som är antagen av den högskola som har ingått överenskommelsen när han eller hon inom ramen för utbildningen bedriver studier där. Detta gäller bara om
  • 1. det andra lärosätet anordnar den delen av utbildningen som lärosätet har antagit den studerande till, och
  • 2. den studerande enligt överenskommelsen inte också ska antas av högskolan.
SFS 2009:1068

6 kap. 11 d §

En del av en utbildning som omfattas av en sådan överenskommelse som anges i 11 a § och som en student har gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid den högskola som har ingått överenskommelsen utan särskild prövning. SFS 2009:1068

6 kap. 11 e §

En högskola som avses i 11 a § får utfärda en gemensam examen bara om
  • 1. studenten har gått igenom en utbildning som omfattas av en överenskommelse som anges i samma paragraf samt uppfyllt kraven för examen vid högskolan och vid minst ett annat lärosäte som har anordnat en del av utbildningen,
  • 2. varje lärosäte som utfärdar en examen, som ingår i den gemensamma examen, får utfärda den examen som lärosätet utfärdar,
  • 3. varje examen som ingår i den gemensamma examen och som utfärdas av en högskola som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller av en enskild utbildningsanordnare avser samma examen som högskolans, och
  • 4. varje examen som ingår i den gemensamma examen och som utfärdas av ett utländskt lärosäte är på motsvarande nivå som högskolans examen.
SFS 2009:1068

6 kap. 11 f §

När en högskola som avses i 11 a § utfärdar en gemensam examen tillsammans med ett annat lärosäte får högskolan utfärda sitt examensbevis i samma dokument som det andra lärosätet utfärdar sitt examensbevis i. SFS 2009:1068

6 kap. 12 §

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Kurser och program

6 kap. 13 §

All utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. SFS 2006:1053
Kursplan

6 kap. 14 §

För en kurs skall det finnas en kursplan. SFS 2006:1053

6 kap. 15 §

I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs. SFS 2010:1064
Utbildningsplan

6 kap. 16 §

För utbildningsprogram skall det finnas en utbildningsplan. Av 14 § framgår att det för kurserna inom programmet skall finnas kursplaner. SFS 2006:1053

6 kap. 17 §

I utbildningsplanen ska följande anges: de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. SFS 2010:1064
Betyg

6 kap. 18 §

Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. För en helt eller delvis verksamhetsförlagd kurs inom utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen, ska dock alltid fler än ett betygssteg användas för ett godkänt resultat. Detta gäller bara om den verksamhetsförlagda delen av kursen omfattar mer än tre högskolepoäng.
Betyget ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). SFS 2014:371

6 kap. 19 §

Kursbevis

6 kap. 20 §

En student som har fått en kurs godkänd skall på begäran få kursbevis av högskolan.
Om kursbeviset skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört kursen. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat. SFS 2006:1053
Antal prov m.m.

6 kap. 21 §

Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en student får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs, skall antalet tillfällen bestämmas till minst fem. Om godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs förutsätter att studenten genomgått praktik eller motsvarande utbildning med godkänt resultat, skall antalet praktik- eller motsvarande utbildningsperioder bestämmas till minst två. SFS 2006:1053

6 kap. 22 §

En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. SFS 2006:1053
Rättelse av betyg

6 kap. 23 §

Ett beslut enligt 36 § förvaltningslagen (2017:900) om rättelse av skrivfel och liknande i fråga om ett betyg ska fattas av en examinator. SFS 2018:957
Omprövning av betyg

6 kap. 24 §

Finner en examinator att ett beslut om betyg är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall han eller hon ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och om det inte innebär att betyget sänks. SFS 2006:1053

Utbildning på forskarnivå

Ämnen

6 kap. 25 §

Ett universitet och en högskola som får utfärda examina på forskarnivå ska besluta om ämnen som utbildning på forskarnivå ska anordnas i. SFS 2010:1064
Allmän studieplan

6 kap. 26 §

För varje ämne som utbildning på forskarnivå anordnas i ska det finnas en allmän studieplan. SFS 2010:1064

6 kap. 27 §

I en allmän studieplan ska följande anges: det huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. SFS 2010:1064
Handledning

6 kap. 28 §

För varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor med stöd av 30 § beslutar något annat.
En doktorand som begär det ska få byta handledare. SFS 2010:1064
Individuell studieplan

6 kap. 29 §

För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare.
Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. SFS 2010:1064
Rätt till handledning och andra resurser

6 kap. 30 §

Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, ska rektor besluta att doktoranden inte längre ska ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslut fattas ska doktoranden och hans eller hennes handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövningen ska göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig. Vid bedömningen ska det vägas in om högskolan har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat.
Resurserna får inte dras in för den tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander. SFS 2010:1064

6 kap. 31 §

Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt 30 §, kan doktoranden efter ansökan hos rektor få tillbaka sin rätt till handledning och andra resurser. Doktoranden måste då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen. SFS 2010:1064
Betyg på prov

6 kap. 32 §

Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver.
Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). SFS 2010:1064
Disputation och betyg på doktorsavhandlingen

6 kap. 33 §

Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bland annat en godkänd doktorsavhandling.
Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. SFS 2010:1064

6 kap. 34 §

Vid betygssättning av doktorsavhandlingen ska minst en person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras. SFS 2010:1064

6 kap. 35 §

Högskolan får meddela föreskrifter om det betygssystem som ska användas och om disputationen och betygssättningen i övrigt. SFS 2010:1064
Delegering

6 kap. 37 §

6 kap. 38 §

6 kap. 39 §

6 kap. 40 §

6 kap. 41 §

6 kap. 42 §

6 kap. 43 §

6 kap. 44 §

6 kap. 45 §

6 kap. 46 §

6 kap. 47 §

6 kap. 48 §

6 kap. 49 §

7 kap. Tillträde till utbildningen

Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå

7 kap. 1 §

Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. SFS 2006:1053

7 kap. 2 §

För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven.
I 5–8 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av studieavgift i vissa fall är en förutsättning för antagning. SFS 2010:544

7 kap. 3 §

Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. SFS 2006:1053

7 kap. 4 §

Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.
I 2 och 3 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av anmälningsavgift i vissa fall är en förutsättning för att anmälan ska prövas.
Frågor om antagning avgörs av högskolan. SFS 2018:957

7 kap. 4 a §

En högskola får besluta att sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet enligt förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor bara får antas till en utbildning vid separata antagningar.
Högskolan bestämmer hur många separata antagningar som ska anordnas till en utbildning. SFS 2014:37

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Grundläggande behörighet

7 kap. 5 §

Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som
  • 1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå,
  • 2. avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan,
  • 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
  • 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller
  • 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3. SFS 2012:712

7 kap. 5 a §

Träder i kraft: 2022-01-01

7 kap. 5 b §

Träder i kraft: 2022-01-01

7 kap. 6 §

Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs.
Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer ska dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs. SFS 2012:712

7 kap. 7 §

Särskild behörighet

7 kap. 8 §

De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
  • 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, och
  • 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. SFS 2011:1020

7 kap. 9 §

De krav på särskild behörighet som ställs skall anges i områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörigheter består av behörighetskurser och sådana meritkurser som avses i 18 §. Behörighetskurser är de kurser i ett visst ämne som ställs som krav enligt 8 § första stycket 1.
Områdesbehörigheter kan också omfatta sådana krav som anges i 8 § första stycket 2. SFS 2007:666

7 kap. 9 a §

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka områdesbehörigheter som ska finnas. SFS 2012:712

7 kap. 10 §

Högskolan får, i den mån krav på särskild behörighet ställs, bestämma vilka områdesbehörigheter som skall gälla för andra utbildningar än de som avses i 10 a §. SFS 2007:666

7 kap. 10 a §

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilken områdesbehörighet som ska gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). SFS 2012:712

7 kap. 11 §

Om det finns särskilda skäl, får Universitets- och högskolerådet medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav enligt 8 § första stycket än de som följer av den områdesbehörighet som behövs för den utbildningen. SFS 2012:712
Urval – urvalsgrunder

7 kap. 12 §

Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter.
Urvalsgrunder är
  • 1. betyg,
  • 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §, och
  • 3. urvalsgrunder som avses i 23 §.
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har använts. SFS 2010:700

7 kap. 12 a §

Träder i kraft: 2022-01-01
Urval – platsfördelning

7 kap. 13 §

Vid urval till en utbildning ska platserna fördelas med
  • 1. minst en tredjedel på grundval av betyg,
  • 2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet, och
  • 3. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt 23 § bestämda urvalsgrunderna.
Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grundval av betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga sökande med betyg som inte omfattas av bilagan får Universitets- och högskolerådet meddela föreskrifter om i vilken av de grupper som anges i bilaga 3 punkten 1 som platsfördelning ska ske. SFS 2012:712

7 kap. 14 §

Vid antagning till en utbildning som leder till en konstnärlig examen får högskolan trots vad som anges i 13 § fördela samtliga platser på grundval av sådana andra särskilda prov som avses i 23 § 1, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder enligt 12 §. SFS 2006:1053

7 kap. 15 §

Om det finns särskilda skäl, får Universitets- och högskolerådet medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges i 13 § och fördela platserna på grundval av någon eller några av de urvalsgrunder som anges i 12 §. Ett medgivande ska avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. SFS 2012:712

7 kap. 15 a §

Träder i kraft: 2022-01-01

7 kap. 16 §

En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och 13 §§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 12 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. SFS 2006:1053

7 kap. 16 a §

7 kap. 16 b §

7 kap. 16 c §

Urval – förtur

7 kap. 17 §

Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare får högskolan utan hinder av 12 och 13 §§ ge förtur åt sökande som redan är studenter vid den högskolan. SFS 2006:1053
Urval – betyg

7 kap. 18 §

Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i bilaga 3.
I varje områdesbehörighet ska det utöver sådana behörighetskurser som avses i 9 § ingå meritkurser. Meritkurser är sådana kurser från gymnasial utbildning som är särskilt meriterande vid urval och som inte utgör krav på grundläggande eller särskild behörighet.
Meritkurser är
  • 1. fördjupning i ämnet moderna språk,
  • 2. fördjupning i ämnet svenskt teckenspråk för hörande,
  • 3. fördjupning i ämnet engelska, och
  • 4. fördjupning i ämnet matematik.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg. SFS 2013:1008

7 kap. 18 a §

7 kap. 19 §

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vad betyg utfärdade enligt äldre bestämmelser och betyg från utländsk utbildning ska anses motsvara i förhållande till de krav som anges i 5 § första stycket 1 och 2. SFS 2012:712
Urval – högskoleprovet

7 kap. 20 §

För alla högskolor i Sverige ska det finnas ett gemensamt högskoleprov.
Universitets- och högskolerådet ansvarar för att provet tas fram och beslutar om resultat på provet. Ett sådant provresultat är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället.
De högskolor som ska använda provet som urvalsgrund ska genomföra provet. Detta får ske i samverkan mellan högskolorna. Provet får även genomföras av Universitets- och högskolerådet. SFS 2014:1012

7 kap. 21 §

Den som vill delta i högskoleprovet ska betala en avgift på 450 kronor i samband med anmälan till provet.
Den som genom användning av otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid högskoleprov ska stängas av från deltagande i provet under en period av två år från tidpunkten för försöket. Beslut om avstängning fattas av Universitets- och högskolerådet. SFS 2016:846

7 kap. 21 a §

Träder i kraft: 2022-01-01

7 kap. 22 §

Universitets- och högskolerådet får meddela ytterligare föreskrifter om högskoleprovet. SFS 2016:846
Urval – av högskolan bestämda urvalsgrunder

7 kap. 23 §

En högskola får, i den utsträckning som anges i 13 §, bestämma urvalsgrunder bestående av
  • 1. andra särskilda prov än högskoleprovet,
  • 2. kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och
  • 3. andra för utbildningen sakliga omständigheter.
SFS 2006:1053

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare

Grundläggande behörighet

7 kap. 24 §

Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare har den som uppfyller kraven på grundläggande behörighet enligt 5 och 6 §§. SFS 2007:644
Särskild behörighet

7 kap. 25 §

De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
  • 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper,
  • 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
  • 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. SFS 2011:1020
Urval

7 kap. 26 §

Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter.
Urvalsgrunder är
  • 1. betyg,
  • 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §,
  • 3. tidigare utbildning, och
  • 4. urvalsgrunder som avses i 23 §.
Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som skall användas och vilken platsfördelning som skall göras.
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 12 § tredje stycket. SFS 2006:1053

7 kap. 27 §

En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 §. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. SFS 2006:1053

Tillträde till utbildning på avancerad nivå

Grundläggande behörighet

7 kap. 28 §

Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå har den som
  • 1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller
  • 2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfärdas. SFS 2006:1053

7 kap. 29 §

Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation. SFS 2006:1053

7 kap. 30 §

Grundläggande behörighet till annan utbildning på avancerad nivå än som avses i 28 och 29 §§ har den som genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2. SFS 2006:1053
Särskild behörighet

7 kap. 31 §

De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
  • 1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
  • 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som skall ställas.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. SFS 2006:1053

7 kap. 31 a §

För tillträde till utbildning som leder till speciallärar- eller specialpedagogexamen får de krav som ställs upp med stöd av 31 § inte omfatta krav på ett självständigt arbete (examensarbete) eller motsvarande. SFS 2012:188
Urval

Urval vid tillträde till utbildning som påbörjas på grundläggande nivå och avancerad nivå vid separat antagning

7 kap. 32 a §

Vid separat antagning enligt 4 a § ska i fråga om urval andra och tredje styckena tillämpas i stället för bestämmelserna om urval i 12–23, 26, 27 och 32 §§.
Vid urval ska högskolan ta hänsyn till de sökandes meriter.
Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras. Urvalsgrunderna ska bestå av sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har använts. SFS 2014:37

Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå

7 kap. 33 §

Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan
  • 1. får anstånd med att påbörja studierna, eller
  • 2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.
Det som anges i första stycket gäller också en studerande som avses i 6 kap. 11 c §, om den del av utbildningen som högskolan ska anordna ges på grundnivå eller avancerad nivå.
Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om anstånd och om studieuppehåll. SFS 2012:712

Tillträde till utbildning på forskarnivå

Allmänna bestämmelser

7 kap. 34 §

Till utbildning på forskarnivå får endast så många doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 36 §. SFS 2006:1053

7 kap. 35 §

För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande
  • 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och
  • 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.
SFS 2010:1064

7 kap. 36 §

Till utbildning på forskarnivå får högskolan anta sökande som anställs som doktorand. Högskolan får även anta en sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att
  • 1. finansieringen kan säkras under hela utbildningen, och
  • 2. den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen.
För sökande vars studiefinansiering består av stipendium anses finansieringen enligt första stycket 1 säkrad om nivån på stipendiet är likvärdig med den lönenivå för doktorander som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket efter avdrag för preliminär skatt enligt den skattetabell som motsvarar den genomsnittliga skattesatsen för kommuner och landsting och som årligen publiceras av Statistiska centralbyrån. Om sökanden ska vistas omväxlande i Sverige och i annat land, gäller kravet på nivån på stipendiet endast tiden då sökanden avser att vistas i Sverige. SFS 2017:947
Antagningsförfarande

7 kap. 37 §

Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.
När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon information behöver dock inte lämnas
  • 1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan,
  • 2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller
  • 3. om det finns liknande särskilda skäl.
SFS 2006:1053

7 kap. 38 §

En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser.
Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. SFS 2010:1064
Grundläggande behörighet

7 kap. 39 §

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har
  • 1. avlagt en examen på avancerad nivå,
  • 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
  • 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. SFS 2010:1064
Särskild behörighet

7 kap. 40 §

De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
  • 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning,
  • 2. särskild yrkeserfarenhet, och
  • 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen.
SFS 2006:1053
Urval

7 kap. 41 §

Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.
Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.
Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge den sökande företräde framför andra sökande. SFS 2010:1064
Särskilt organ

7 kap. 42 §

8 kap.

8 kap. 1 §

8 kap. 2 §

8 kap. 3 §

8 kap. 3 a §

8 kap. 3 b §

8 kap. 4 §

8 kap. 5 §

8 kap. 6 §

8 kap. 7 §

8 kap. 8 §

8 kap. 9 §

8 kap. 10 §

8 kap. 11 §

8 kap. 12 §

8 kap. 13 §

8 kap. 14 §

8 kap. 15 §

8 kap. 16 §

8 kap. 17 §

8 kap. 18 §

8 kap. 19 §

8 kap. 20 §

8 kap. 21 §

8 kap. 22 §

8 kap. 23 §

8 kap. 24 §

8 kap. 25 §

8 kap. 26 §

8 kap. 27 §

9 kap.

9 kap. 1 §

9 kap. 2 §

9 kap. 3 §

9 kap. 3 a §

9 kap. 4 §

9 kap. 5 §

9 kap. 6 §

9 kap. 7 §

9 kap. 8 §

10 kap. Disciplinära åtgärder

Allmänna bestämmelser

10 kap. 1 §

Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som
  • 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas,
  • 2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan,
  • 3. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan, eller
  • 4. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567).
Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts. SFS 2008:944

Disciplinära åtgärder

10 kap. 2 §

De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning.
Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. Beslutet skall avse en eller flera perioder, dock sammanlagt högst sex månader.
Ett beslut om avstängning får också begränsas till att avse tillträde till vissa lokaler inom högskolan. SFS 1998:1003

Disciplinnämnden

10 kap. 3 §

Ärenden om disciplinära åtgärder skall, om inte annat följer av 9 §, handläggas av en disciplinnämnd. En sådan nämnd skall finnas vid varje högskola. SFS 1998:1003

10 kap. 4 §

Disciplinnämnden skall bestå av rektor som ordförande, en lagfaren ledamot som skall vara eller ha varit ordinarie domare och en företrädare för lärarna vid högskolan. Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i nämnden med två ledamöter. SFS 1998:1003

10 kap. 5 §

Den lagfarna ledamoten och den ledamot som företräder lärarna skall utses för tre år av högskolan. SFS 1998:1003

10 kap. 6 §

De ledamöter i nämnden som representerar studenterna utses för ett år. SFS 1998:1003

10 kap. 7 §

När ordföranden har förhinder inträder rektors ställföreträdare eller en annan särskilt utsedd ställföreträdare som ordförande i disciplinnämnden.
För var och en av de övriga ledamöterna skall det finnas en ersättare. Ersättaren för den lagfarna ledamoten skall vara eller ha varit ordinarie domare. Ersättarna skall utses i samma ordning och för samma tid som ledamöterna. SFS 1998:1003

10 kap. 8 §

Disciplinnämnden är beslutför när minst tre ledamöter är närvarande, bland dem ordföranden och den lagfarna ledamoten.
Om det vid ett ärendes avgörande finns skiljaktiga meningar, skall föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter tillämpas. SFS 1998:1003

Ärendenas handläggning

10 kap. 9 §

Grundad misstanke om sådan förseelse som anges i 1 § skall skyndsamt anmälas till rektor.
Rektor skall låta utreda ärendet och ge studenten tillfälle att yttra sig över anmälningen. Rektor skall därefter, i förekommande fall efter samråd med den lagfarna ledamoten, avgöra om omständigheterna är sådana att ärendet skall
  • 1. lämnas utan vidare åtgärd,
  • 2. föranleda varning av rektor, eller
  • 3. hänskjutas till disciplinnämnden för prövning.
SFS 1998:1003

10 kap. 10 §

Ett beslut av rektor om varning får av studenten underställas disciplinnämnden för prövning. Studenten skall underrättas om denna rättighet. SFS 1998:1003

Övriga bestämmelser

10 kap. 11 §

Disciplinnämnden skall se till att ett ärende som hänskjuts dit utreds noggrant. Nämnden skall ge den student som berörs av ärendet tillfälle att inför nämnden uttala sig i saken. Studenten har även rätt att närvara när andra uttalar sig inför nämnden, om inte särskilda skäl talar mot det. SFS 2004:289

10 kap. 12 §

Ett beslut om avstängning skall genast tillämpas, om annat inte föreskrivs i beslutet. SFS 1998:1003

10 kap. 13 §

När ett beslut om avstängning har fattats, skall underrättelser om detta genast tillställas Centrala studiestödsnämnden och de organ inom högskolan som berörs. SFS 1998:1003

Interimistisk avstängning

10 kap. 14 §

Om ett ärende hänskjuts till disciplinnämnden, får rektor efter samråd med den lagfarna ledamoten med omedelbar verkan interimistiskt avstänga studenten från verksamheten vid högskolan.
Ett beslut om interimistisk avstängning skall gälla till dess ärendet har prövats av disciplinnämnden, dock längst under en månad. SFS 1998:1003

11 kap. Öppen nätbaserad utbildning

11 kap. 1 §

Med öppen nätbaserad utbildning avses utbildning som ges via internet och som är öppen för alla, utan förkunskapskrav.
Öppen nätbaserad utbildning får anordnas om den knyter an till och främjar den högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå som högskolan har examenstillstånd för eller den forskning som bedrivs vid högskolan. SFS 2018:1329

11 kap. 2 §

Övriga bestämmelser om utbildning, studenter och doktorander i denna förordning gäller inte för öppen nätbaserad utbildning.
Hänvisningar till högskoleförordningen i andra förordningar omfattar bestämmelser i detta kapitel enbart om det anges särskilt. SFS 2018:1329

11 kap. 3 §

Högskolan får anordna prov för deltagarna och sätta betyg på en genomgången öppen nätbaserad utbildning eller del av en sådan utbildning.
Högskolan får meddela förskrifter om prov och betyg. SFS 2018:1329

11 kap. 4 §

Högskolan får utfärda utbildningsintyg till deltagare som genomgått utbildningen.
Högskolan får meddela föreskrifter om utbildningsintyg. SFS 2018:1329

11 kap. 5 §

Högskolan får meddela ytterligare föreskrifter om öppen nätbaserad utbildning. SFS 2018:1329

11 kap. 6 §

11 kap. 7 §

12 kap. Överklagande

12 kap. 1 §

12 kap. 2 §

Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas:
  • 1. beslut om anställning vid en högskola, med undantag av beslut om anställning som doktorand eller som lektor vid en befordran enligt 4 kap. 12 c §,
  • 2. beslut enligt 4 kap. 13 § att avslå en ansökan om befordran,
  • 3. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen eller 28 § andra stycket,
  • 4. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet,
  • 5. avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment,
  • 6. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 30 § och beslut att en doktorand inte ska få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 31 §,
  • 7. avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis, och
  • 8. beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll.
SFS 2017:844

12 kap. 3 §

I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut av en disciplinnämnd än beslut om avstängning och varning får dock inte överklagas. SFS 2018:957

12 kap. 4 §

Beslut av en högskola i annat fall än som nämns i detta kapitel får överklagas endast om det är tillåtet enligt en annan författning än förvaltningslagen (2017:900). SFS 2018:957

12 kap. 5 §

Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas. SFS 2002:81

12 kap. 6 §

Universitets- och högskolerådets beslut enligt denna förordning får inte överklagas. SFS 2012:712

SFS 1993:100

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, om inte annat föreskrivs i andra eller tredje stycket.
Följande bestämmelser träder i kraft den 1 mars 1993, nämligen
a. bestämmelserna om tillträde till utbildning i 8 och 10 kap.: såvitt gäller utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 1993,
b. bestämmelserna i 2 kap. 10 §, 3 kap., 6 kap. samt 9 kap. 16 och 17 §§ om utseende av vissa befattningshavare och organ inom en högskola: såvitt gäller befattningshavare och organ som träder i verksamhet efter den 30 juni 1993.
Har de nya bestämmelserna om tillträde till utbildning tillämpats gäller i fråga om rätt att överklaga beslut som har fattats i tillträdesärendet bestämmelserna i 13 kap.
2. Genom förordningen upphävs
a. högskoleförordningen (1977:263),
b. förordningen (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263),
c. förordningen (1982:976) om disciplinära åtgärder mot studerande i statlig och kommunal högskoleutbildning,
d. förordningen (1985:310) om doktorandtjänster.
3. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften.
- - -
5. Ett ärende vid en högskola som ej har avgjorts vid utgången av juni 1993 skall handläggas enligt föreskrifterna i denna förordning, om ej annat är särskilt föreskrivet. Vid behov skall styrelsen för en högskola meddela närmare föreskrifter om handläggning av ett sådant ärende.
6. Den som den 30 juni 1993 innehar tjänst som högskolelektor eller tjänst som högskoleadjunkt skall anses inneha tjänst som lektor eller tjänst som adjunkt.
- - -
11. De som har påbörjat utbildning på linjer före den 1 juli 1993 skall ges möjlighet att slutföra den enligt äldre bestämmelser. Möjligheten kvarstår dock längst till och med den 30 september 2000.
12. De som har påbörjat utbildning före den 1 juli 1993 har, även i de fall det inte är fråga om utbildning på linjer, rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till och med den 30 september 2000.
13. Den som har antagits till en utbildning före den 1 juli 1993 och fått anstånd till tid därefter skall anses vara antagen till motsvarande utbildning enligt de nya bestämmelserna.
14. Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt bestämmelserna i deras äldre lydelse skall fortsatt intill utgången av år 1999 anses ha allmän behörighet.
15. Högskoleprov som enligt äldre bestämmelser ännu är gällande den 1 juli 1993, får längre giltighet enligt den nya bestämmelsen i 8 kap. 9 § tredje stycket
16. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut eller förslag som har meddelats eller lämnats före ikraftträdandet.
SFS 1999:1037

SFS 1993:159

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1993.

SFS 1993:952

Utkom 30 juni 1993.

SFS 1993:1080

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1993.

SFS 1993:1440

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.

SFS 1994:37

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1994.

SFS 1994:1101

  • Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.
  • Den som har fullgjort en tvåårig utbildning till glasögonoptiker och under tiden den 1 januari 1994 - den 1 juli 1995 har gått igenom en legitimationskurs enligt äldre bestämmelser uppnår optikerexamen. Detsamma gäller den som har gått igenom nämnda optikerutbildning enligt äldre bestämmelser och som efter den 1 januari 1995 har gått igenom kompletterande utbildning vid Karolinska institutet.
  • Den som har påbörjat en utbildning till tandläkare före den 1 juli 1994 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av år 1998.
SFS 1995:337

SFS 1995:253

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

SFS 1995:944

  • Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
  • Om ett ärende om tillsättning av tjänst har väckts i tjänsteförslagsnämnd före ikraftträdandet, men ännu inte avgjorts, får nämnden avgöra ärendet i den sammansättning den hade vid ikraftträdandet.

SFS 1995:1264

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.

SFS 1996:913

  • Denna förordning träder i kraft den 1 november 1996.
  • Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före den 1 november 1996 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2002. Den som tar examen efter den 1 januari 1998 skall dock ha förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen av barn och ungdomar/elever.

SFS 1996:984

  • Denna förordning träder i kraft, i fråga om 2 kap. 2 § och 7 kap. 3 § den 1 mars 1997, och i övrigt den 1 december 1996.
  • Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 skall intill utgången av år 1999 anses ha grundläggande behörighet.
  • Grundläggande behörighet skall den anses ha som
    • har fullföljt ett nationellt eller ett specialutformat program i gymnasieskolan och som i sitt avgångsbetyg eller slutbetyg helt eller delvis har betyg enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli 1994 eller har fullföljt motsvarande utbildning och har motsvarande betyg från gymnasial vuxenutbildning,
    • uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 och har avgångsbetyg från fyra-, tre- eller tvåårig linje i gymnasieskolan eller från sådan tvåårig specialkurs i gymnasieskolan som till sitt innehåll i huvudsak motsvarar minst tvåårig linje i gymnasieskolan eller har motsvarande betyg från statlig eller kommunal vuxenutbildning, eller
    • före den 1 juli 1998 har fått ett intyg från en folkhögskola om allmän behörighet för högskolestudier.
SFS 1999:687

SFS 1997:21

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1997.

SFS 1997:133

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1997.

SFS 1997:846

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.

SFS 1997:1123

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.

SFS 1998:80

  • Denna förordning träder i kraft, i fråga om 9 kap. 3 § den 1 januari 1999, och i övrigt den 1 april 1998.
  • De äldre bestämmelserna i 5 kap. 2 och 6 §§ skall tillämpas på den som har fått en doktorandtjänst före den 1 april 1998. De äldre bestämmelserna i 5 kap. 6 § skall tillämpas också vid förordnande på en doktorandtjänst som upphör före utgången av år 2003 med en doktorand som har antagits till forskarutbildning före den 1 april 1998 men inte fått en doktorandtjänst före den dagen.
  • Den äldre bestämmelsen i 5 kap. 9 § skall tillämpas till och med den 30 juni 1999 på den som fått en arvodestjänst som assistent före den 1 april 1998.
  • Den nya bestämmelsen i 5 kap. 4 § skall tillämpas på den som har fått utbildningsbidrag för första gången för tid efter den 31 december 1997. Detta gäller dock inte den som har antagits till forskarutbildning före den 1 april 1998 men som först därefter får utbildningsbidrag för första gången och som den 1 april 1998 har en studietid som överstiger tre år eller vid heltidsstudier 2 år och 5 månader.
  • Vad som i 5 kap. 10 § sägs om medicinskt vetenskapsområde skall fram till den 1 januari 1999 i stället avse medicinsk eller odontologisk fakultet.
SFS 2001:23

SFS 1998:160

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1998.

SFS 1998:1003

  • Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 7 a, 9 och 13 §§ samt bilaga 1 den 1 september 1998, och i övrigt den 1 januari 1999.
  • Den äldre bestämmelsen i 1 kap. 3 § skall tillämpas, om ett ärende har väckts hos Justitiekanslern före den 1 januari 1999.
  • Den nya bestämmelsen i 4 kap. 11 § om befordran till professor skall gälla även den lektor som vid ikraftträdandet har ställning som biträdande professor.
  • En lektor som vid ikraftträdandet har ställning som biträdande professor får fortsatt ha denna ställning efter ikraftträdandet så länge anställningen som lektor består.
  • De nya bestämmelserna i 4 kap. 17 och 18 §§ skall tillämpas på ett anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari 1999 eller senare.
  • Om ett anställningsförfarande som rör en professor eller en lektor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall yttranden enligt den nya bestämmelsen i 4 kap. 21 § lämnas till fakultetsnämnden eller motsvarande organ, om yttrandet inte har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före den 1 januari 1999.
  • Om ett yttrande har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före den 1 januari 1999 och inte behandlats färdigt av nämnden, skall nämnden med tillämpning av de äldre bestämmelserna i 4 och 6 kap. avge förslag till rektor.
  • Sedan förslag har lämnats till rektor enligt andra stycket, får rektor besluta i anställningsärendet utan ytterligare beredning enligt de nya bestämmelserna i 4 kap. 20 §. Detsamma gäller när en tjänsteförslagsnämnd har lämnat förslag i ett anställningsärende till rektor före den 1 januari 1999 och rektor inte har beslutat i anställningsärendet före den 1 januari 1999.
  • Om ett förfarande som rör anställning som adjungerad professor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § andra stycket tredje meningen tillämpas i stället för de nya bestämmelserna i 4 kap. 26 och 27 §§.
  • Om ett förfarande som rör anställning som forskarassistent har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § tredje stycket tillämpas.
  • De nya bestämmelserna i 4 kap. 12 och 23 §§ skall gälla beträffande anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari 1999 eller senare.
  • Om en person har förordnats på en tjänst med stöd av de äldre bestämmelserna i 4 kap. 21 § 1–7, 9 eller 10, skall äldre bestämmelser tillämpas också vid förnyelse eller förlängning av förordnandet som sker den 1 januari 1999 eller senare.
  • I fråga om den som innehaft en tjänst som forskarassistent före den 1 januari 1999 skall den äldre bestämmelsen i 4 kap. 13 § andra stycket tilllämpas i stället för den nya bestämmelsen i 4 kap. 10 § andra stycket.
  • Den nya bestämmelsen i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall tillämpas på förseelse som inträffar den 1 januari 1999 eller senare.
  • De nya bestämmelserna i 10 kap. 4 och 7 §§ skall tillämpas fr.o.m. första gången den 1 januari 1999 eller senare då den lagfarna ledamoten och ersättaren skall utses.
  • Har ett beslut som avses i 12 kap. 2 § första stycket 4 meddelats före den 1 november 1998, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga.
SFS 2002:761

SFS 1998:1271

  • Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998.
  • Har ett beslut som avses i 13 kap. 2 § första stycket 2 meddelats före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga.

SFS 1998:1272

  • Denna förordning träder i kraft 1 januari 1999.

SFS 1998:1692

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

SFS 1998:1693

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

SFS 1999:30

  • Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1999.
  • Den som har påbörjat en utbildning till maskintekniker, sjöingenjör, sjökapten eller styrman före den 1 augusti 1998 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 31 januari 2002.

SFS 1999:687

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1999.

SFS 1999:1037

  • Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.
  • Om ett förfarande som gäller anställning som forskarassistent har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 2000, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 10 § första stycket tillämpas.
  • Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

SFS 2000:261

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000 i fråga om 1 kap. 11 a och 11 b §§ och i övrigt den 1 januari 2001.

SFS 2000:651

  • Denna förordning träder i kraft, i fråga om bilaga 2 den 1 augusti 2000, och i övrigt den 1 september 2000.
  • Den som har påbörjat en utbildning till receptarie vid Uppsala universitet före den 1 februari 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 1 februari 2005.

SFS 2000:1057

Denna förordning träder i kraft 1 januari 2001.

SFS 2001:23

  • Denna förordning träder i kraft, i fråga om punkterna 6, 30 och 38 i bilaga 2 samt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1998:80) om ändring i högskoleförordningen den 1 mars 2001, och i övrigt den 1 juli 2001.
  • Den som har påbörjat en utbildning till barn- och ungdomspedagog, bildlärare, grundskollärare, hushållslärare, idrottslärare, musiklärare eller slöjdlärare före den 1 juli 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2008.
  • Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före den 1 juli 2001 men efter den 31 oktober 1996 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2008.
  • Den som före den 1 juli 2001 har påbörjat en utbildning huvudsakligen enligt den utbildningsplan för grundskollärarutbildning som gällde den 30 juni 1993 (UHÄ 1988-05-31) men saknar praktisk-pedagogisk utbildning har rätt att få sådan utbildning enligt äldre bestämmelser till utgången av år 2003.
  • Den som har påbörjat en utbildning till specialpedagog före den 1 juli 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2003.

SFS 2001:211

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001.
SFS 2009:618

SFS 2001:212

Denna förordning gäller till och med den 30 juni 2006.
I fråga om den som är anställd som biträdande lektor den 30 juni 2006 skall dock förordningen gälla även därefter.

SFS 2001:738

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2001.

SFS 2001:972

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002. De nya bestämmelserna i 6 kap. 15 § andra och tredje styckena skall tillämpas på examensbevis som utfärdas den 1 januari 2003 eller senare.

SFS 2002:81

  • Denna förordning träder i kraft den 1 april 2002.
  • De nya bestämmelserna i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall tillämpas på förseelse som inträffar den 1 april 2002 eller senare.
  • Har ett beslut som avses i 12 kap. 3 § meddelats före den 1 april 2002, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga.

SFS 2002:139

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2002.

SFS 2002:558

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2002.

SFS 2002:761

  • Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 8 kap. 3 b § och i övrigt den 1 januari 2003.
  • De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid antagning till grundläggande högskoleutbildning höstterminen 2003 i fråga om 7 kap. 3, 4, 7, 9–11 och 16 c §§ och höstterminen 2004 i fråga om 7 kap. 13 §. Dessförinnan skall äldre bestämmelser tillämpas.

SFS 2002:1107

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2003.

SFS 2003:343

  • Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 1 kap. 9 §, 2 kap. 2 § och 10 kap. 1 § samt i övrigt den 1 november 2003.
  • Bestämmelsen i 7 kap. 18 § tillämpas första gången vid anmälan till högskoleprovet våren 2004.

SFS 2003:568

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2003.

SFS 2003:619

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.

SFS 2004:219

Denna förordning träder i kraft i fråga om 6 kap. 12 § den 15 juni 2004 och i övrigt den 1 januari 2005.

SFS 2004:289

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

SFS 2004:383

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre föreskrifter skall tillämpas på ett anställningsförfarande som avser en person som har varit anställd som forskare vid ett forskningsråd.

SFS 2005:401

Denna förordning träder i kraft i fråga om bilaga 2 den 1 juli 2005 och i fråga om bilaga 1 den 1 oktober 2005.
SFS 2005:645

SFS 2005:646

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.

SFS 2005:1037

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2006 och tillämpas första gången vid antagning till grundläggande högskoleutbildning höstterminen 2006.

SFS 2006:1053

1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 16 § den 1 september 2006 och i övrigt den 1 januari 2007. Förordningen, utom 1 kap. 16 §, skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2007 och vid anställning av doktorand därefter samt, om annat inte framgår av 3 och 4, i fråga om utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007 eller examina som utfärdas därefter.
2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar före den 1 juli 2007 och vid anställning av doktorand dessförinnan samt i fråga om utbildning som bedrivs före den 1 juli 2007 eller examina som utfärdas dessförinnan.
3. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om kurser eller motsvarande del av utbildning på forskarnivå som börjar före den 1 juli 2007 och fortsätter därefter.
4. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan.
5. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en examen enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen) och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2015.
6. En poäng som före den 1 juli 2007 har angetts för omfattningen av grundläggande högskoleutbildning eller forskarutbildning motsvaras av en och en halv högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna.
7. Omfattningen av en examen som enligt 4 och 5 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen), skall anges i poäng enligt de äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en examen som avses i 5 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna.
8. Uttrycket utbildning på forskarnivå i de nya bestämmelserna motsvarar vad som i de äldre bestämmelserna benämns forskarutbildning.
9. Om det för en examen på avancerad nivå som utfärdas enligt de nya bestämmelserna ställs krav på tidigare utbildning eller examen på grundnivå, skall även den som har motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning kunna uppfylla kraven för examen.
10. Om det för tillträde till utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå ställs krav på tidigare utbildning på grundnivå eller avancerad nivå med viss omfattning eller på examen från sådan utbildning, skall även den som har en motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning vara behörig.
11. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.
12. Den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning och fått anstånd med att påbörja studierna till efter den 1 juli 2007 skall anses vara antagen till motsvarande utbildning enligt de nya bestämmelserna. Detta gäller dock inte om den som har antagits har valt att utnyttja sin rätt enligt 5.
13. Av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2006:173) om ändring i högskolelagen (1992:1434) följer att beslut om tillstånd att utfärda examina som regeringen eller Högskoleverket har fattat med stöd av äldre bestämmelser gäller fortfarande.
14. Vid tillämpning av 4 kap. 30 § 6 i de nya bestämmelserna jämställs undervisning inom grundläggande högskoleutbildning med undervisning inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå.
15. Även den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning enligt de äldre bestämmelserna får anställas som amanuens enligt den nya bestämmelsen i 5 kap. 10 § andra stycket.
16. Bestämmelsen i 6 kap. 10 § första stycket om att det i examensbeviset skall anges på vilken nivå en examen avläggs skall inte tillämpas i fråga om examina som utfärdas enligt äldre bestämmelser.
17. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats med tillämpning av äldre bestämmelser.
18. De nya bestämmelserna i 6 kap. 31 och 32 §§ om att det skall utses minst två handledare för varje doktorand och att minst en av dem skall ha genomgått utbildning av handledare eller bedömts ha motsvarande kompetens, skall tillämpas i fråga om doktorander som påbörjar sin utbildning efter utgången av juni 2007.

SFS 2006:1054

1. Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 2007 i fråga om 7 kap. 9 a, 10 a och 18 a §§ och i övrigt den 1 januari 2010.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2010.
3. Den som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, ska även därefter anses ha grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå. För den som före den 1 juli 2008 anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i 7 kap. 7 § i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller detta dock längst till och med den 31 december 2011.
4. För sökande som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå ska motsvarande äldre bestämmelser tillämpas i stället för de nya punkterna 4–7 och 9 i bilaga 3. Betyg i kurser enligt de ämnesplaner som gäller i gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli 2012 ska dock inte räknas med i det sammanlagda betygsvärdet eller betygspoängen i de fall betygen inte
  • – ingår i slutbetyget eller en motsvarighet till slutbetyget från äldre utbildning i gymnasieskolan eller äldre statlig eller kommunal vuxenutbildning, eller
  • – utgör särskild behörighet till den sökta utbildningen.
5. De nya bestämmelserna i punkterna 3 och 8 i bilaga 3 ska tillämpas på betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller senare och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 eller senare.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om hur äldre betyg får tillgodoräknas som meritpoäng eller meritvärderas på annat sätt.
SFS 2014:1012

SFS 2006:1326

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.

SFS 2007:129

1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2007. Förordningen skall, om inte något annat framgår av 3 eller 4, tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007.
2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas före den 1 juli 2007.
3. De äldre bestämmelserna skall också tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan.
4. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2023.
5. Omfattningen av en lärarexamen som enligt 3 och 4 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna, skall anges i poäng enligt de äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en lärarexamen som avses i 4 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt vad som anges i punkten 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100).
SFS 2016:958

SFS 2007:151

Denna förordning träder i kraft den 25 april 2007.

SFS 2007:638

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2007.

SFS 2007:644

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008 och skall tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 30 juni 2008.
2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar före den 1 juli 2008.
3. Den som före den 1 juli 2008 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå, dock längst till och med den 31 december 2011.

SFS 2007:1337

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008.

SFS 2008:132

Denna förordning träder i kraft den 15 maj 2008.

SFS 2008:944

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.

SFS 2009:618

Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2009.

SFS 2009:770

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010.

SFS 2009:933

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
2. En högskola, som inte är universitet, som vid utgången av 2009 får utfärda examina på forskarnivå inom ett vetenskapsområde, får även därefter utfärda sådana examina inom ett område som motsvarar vetenskapsområdet, dock längst till och med utgången av 2010.
3. En högskola som enligt 2 får utfärda examina på forskarnivå, ska senast vid utgången av 2010 till Högskoleverket anmäla de områden inom vilka högskolan bedriver utbildning på forskarnivå som uppfyller kraven i 1 kap. 13 § högskolelagen (1992:1434) samt 6 kap. 5 c § i de nya bestämmelserna. Efter en sådan anmälan får Högskoleverket lämna tillstånd till högskolan att utfärda examina på forskarnivå inom dessa områden.
4. Tillstånd att utfärda masterexamen inom ett vetenskapsområde som har meddelats enligt äldre bestämmelser gäller fortfarande.

SFS 2009:1068

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. Bestämmelserna i 6 kap. 8 och 10–11 f §§ samt 7 kap. 33 § tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter utgången av juni 2010.

SFS 2009:1222

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
2. Den som före den 1 januari 2010 har påbörjat en utbildning vid Växjö universitet eller Högskolan i Kalmar och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses vara student vid Linnéuniversitetet utan ny antagning och har rätt att slutföra utbildningen där.

SFS 2010:541

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011.
2. Den som före den 1 juli 2011 har påbörjat en utbildning till lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2018 när det gäller speciallärarexamen eller till och med utgången av juni 2023 när det gäller lärarexamen.
SFS 2016:958

SFS 2010:544

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om 6 kap. 5 § och bilaga 4 och i övrigt den 1 juli 2010.

SFS 2010:700

1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2010 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 december 2010.
2. Äldre bestämmelser gäller vid antagning till utbildning som börjar före den 1 januari 2011.

SFS 2010:1064

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.
2. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1–5, 8 och 9, med undantag för bestämmelserna om förnyelse av en tidsbegränsad anställning, ska tillämpas i fråga om den som före den 1 januari 2011 har anställts för en begränsad tid enligt bestämmelserna. Sådan tillämpning ska ske så länge anställningen pågår. Vid handläggning av ärenden om övergång av en tidsbegränsad anställning i en anställning tills vidare enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 5 ska även de äldre bestämmelserna i 4 kap. 7, 8, 9 och 28 §§ tillämpas.
3. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 8 a § och 4 kap. 30 § 6 om tidsbegränsad anställning som biträdande lektor får tilllämpas till utgången av september 2011.
4. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts som biträdande lektor ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 6 tillämpas så länge anställningen pågår. Sådan anställning får förnyas enligt äldre bestämmelser.
5. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 10 § och 4 kap. 30 § 7 om tidsbegränsad anställning som forskarassistent får tilllämpas till utgången av september 2011.
6. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts som forskarassistent ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 7 tillämpas så länge anställningen pågår. Sådan anställning får förnyas enligt äldre bestämmelser.
7. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 5–8 a, 11–13 a, 20–23 och 24 a–28 §§ ska tillämpas i fråga om ärenden om befordran som har inkommit till högskolan men som inte har avslutats före den 1 januari 2011. Vid tillämpning av de äldre bestämmelserna ska de uppgifter som en fakultetsnämnd eller ett motsvarande organ ansvarar för i stället handhas av de personer eller den grupp av personer som högskolan beslutar.
8. Om ett förfarande om anställning av lärare, i andra fall än som avses i 7, har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 2011, ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 2, 5–10, 15, 20–22, 24, 24 a och 26–30 §§ tillämpas i anställningsärendet. Vid tillämpning av de äldre bestämmelserna ska de uppgifter som en fakultetsnämnd eller ett motsvarande organ ansvarar för i stället handhas av de personer eller den grupp av personer som högskolan beslutar.
9. I fråga om den som enligt 8 har anställts efter den 1 januari 2011 med stöd av de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1–5, 8 och 9 ska dessa äldre bestämmelser tillämpas så länge anställningen pågår. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1, 2, 5, 8 och 9 om förnyelse av en tidsbegränsad anställning och övergång av en tidsbegränsad anställning i en anställning tills vidare ska dock inte tillämpas.
10. Vid beräkning av anställningstid som lärare inom konstnärlig verksamhet enligt 4 kap. 10 § i de nya bestämmelserna ska även anställningstid som lärare inom konstnärlig verksamhet enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1 beaktas.
11. Vid beräkning av anställningstid som adjungerad professor enligt 4 kap. 11 § i de nya bestämmelserna ska även anställningstid som adjungerad professor enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 2 beaktas.
12. Vid beräkning av anställningstid som gästprofessor enligt 4 kap. 12 § i de nya bestämmelserna ska även anställningstid som gästprofessor enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 9 beaktas.
13. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om beslut som har meddelats med tillämpning av äldre bestämmelser.

SFS 2010:2020

1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2011 i fråga om bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen och i övrigt den 1 januari 2013.
2. De nya bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2011. I övrigt ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013.
3. De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet ska fortsätta att gälla för den som senast den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller senast den 1 januari 2017 har fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.
4. Utöver vad som anges i 3 gäller att den som före den 1 januari 2013 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, även därefter ska anses ha grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå. För den som före den 1 juli 2008 anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i 7 kap. 7 § i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller detta dock längst till och med den 31 december 2011.
SFS 2016:1051

SFS 2011:687

Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2011 i fråga om punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2007:129) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) och i övrigt den 1 juli 2011.

SFS 2011:946

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2012.

SFS 2011:1020

1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2012.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 december 2012.
3. De äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 ska fortsätta att gälla för den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning. Kurs med lägst betyget godkänt i ämnet svenskt teckenspråk för hörande ska då i fråga om meritpoäng likställas med kurs i ämnet moderna språk.
Ett betyg i en kurs enligt de ämnesplaner som gäller i gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli 2012 ska trots första stycket ges ett siffervärde enligt punkt 4 i bilaga 3 i dess nya lydelse.
4. Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka områdeskurser enligt de äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet enligt de äldre bestämmelserna ska vara meritkurser.
SFS 2013:1008

SFS 2012:188

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2012 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 december 2012.

SFS 2012:523

Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 2012.

SFS 2012:529

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2012.

SFS 2012:584

1. Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2012.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången när ledamöter i en högskolas styrelse ska utses för tiden från och med den 1 maj 2013.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande när ledamöter i en högskolas styrelse ska utses för tiden till och med utgången av april 2013.

SFS 2012:712

Denna förordning träder i kraft den 2 januari 2013.

SFS 2013:32

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013 i fråga om bilaga 1 och i övrigt den 1 mars 2013. För försäkringar som har tecknats före den 1 mars 2013 gäller äldre bestämmelser under respektive försäkrings giltighetstid.

SFS 2013:525

1. Denna förordning träder i kraft den 23 juli 2013.
2. En försäkring enligt 1 kap. 11 c § ska tecknas så att den gäller från och med den 1 januari 2014.
3. Bestämmelsen i 5 kap. 4 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om utbildning på forskarnivå som påbörjas efter den 31 december 2013.

SFS 2013:617

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2013 i fråga om bilaga 2 och i övrigt den 1 januari 2014.

SFS 2013:695

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

SFS 2013:825

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2013.

SFS 2013:924

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

SFS 2013:1008

1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2014.
2. Bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 samt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1020) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) i deras nya lydelse ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 15 augusti 2014.

SFS 2013:1118

1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2014.
2. De äldre bestämmelserna ska tillämpas i fråga om förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen som utfärdas efter den 31 januari 2013, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan och studenten begär att få en sådan examen enligt de äldre bestämmelserna. Detta gäller till och med utgången av juni 2021.
3. Den som före den 1 februari 2014 har påbörjat en utbildning till förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2021.

SFS 2013:1175

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2014.

SFS 2014:3

1. Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2014.
2. Förordningen ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2013.
3. Den som före den 1 januari 2014 har påbörjat en utbildning till sjukgymnast enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av 2017.

SFS 2014:37

1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2014.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 15 augusti 2014.

SFS 2014:125

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2014.

SFS 2014:371

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas i fråga om helt eller delvis verksamhetsförlagda kurser inom sådana utbildningar till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen som börjar efter utgången av december 2014.
SFS 2014:1096

SFS 2014:1012

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2014 i fråga om 7 kap. 20–22 §§ och i övrigt den 1 september 2014.

SFS 2015:389

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.

SFS 2016:154

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som bedrivs och folkhögskollärarexamina som utfärdas efter utgången av december 2016.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som bedrivs och folkhögskollärarexamina som utfärdas före den 1 januari 2017.
4. Den som före den 1 januari 2017 har påbörjat en utbildning till en folkhögskollärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av december 2020.

SFS 2016:707

Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2016.

SFS 2016:745

1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2016.
2. Äldre föreskrifter i 2 kap. 7 b § gäller fortfarande i fråga om de nomineringsgrupper som har utsetts före ikraftträdandet och när personer därefter utses för att fylla en vakans i en sådan nomineringsgrupp. Föreskrifterna gäller dock längst till dess att två nomineringspersoner enligt de nya bestämmelserna har utsetts för högskolan och fått i uppdrag att lämna förslag till ledamöter i styrelsen som ska utses av regeringen.

SFS 2016:846

1. Denna förordning träder i kraft den 2 augusti 2016.
2. De nya bestämmelserna i 21 § tillämpas första gången på deltagande i högskoleprov som sker efter ikraftträdandet.

SFS 2016:939

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

SFS 2016:958

Denna förordning träder i kraft den 15 december 2016.

SFS 2016:1051

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

SFS 2017:284

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2017.
2. För doktorander med utbildningsbidrag som lämnas senast den 30 juni 2022 gäller 5 kap. 4 § och 8–12 §§ i den äldre lydelsen.

SFS 2017:844

1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2017.
2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 4 a och 12 c §§ och bestämmelserna i 4 kap. 12 a och 13 §§ och 12 kap. 2 § i den nya lydelsen får tillämpas för anställningsförfaranden som påbörjas efter ikraftträdandet och ska tillämpas i anställningsförfaranden som påbörjas efter den 1 april 2018.
3. Om de nya bestämmelserna i 4 kap. 4 a och 12 c §§ och bestämmelserna i 4 kap. 12 a och 13 §§ och 12 kap. 2 § i den nya lydelsen inte tillämpas för ett anställningsförfarande som påbörjas före den 1 april 2018, ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 12 a § tillämpas för anställningen.
4. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 12 a § gäller fortfarande för en anställning som lärare för meritering, om läraren har anställts före den 1 oktober 2017.

SFS 2017:857

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.

SFS 2017:893

1. Denna förordning träder i kraft den 2 juli 2018.
2. Den som före den 2 juli 2018 har påbörjat en utbildning till ämneslärare enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till en tidpunkt efter ikraftträdandet med att påbörja utbildningen har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av december 2024.

SFS 2017:947

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga om 1 kap. 11 c § och i övrigt den 1 juli 2018.
2. De nya bestämmelserna i 5 kap. 4 och 4 a §§ tillämpas i fråga om utbildning på forskarnivå som avses leda till doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen som påbörjas efter den 1 juli 2018.
SFS 2018:525

SFS 2017:1111

1. Denna förordning träder i kraft den 3 juli 2018.
2. Bestämmelserna i den äldre lydelsen ska tillämpas i fråga om speciallärarexamen och specialpedagogexamen som utfärdas före den 3 juli 2018, om den utbildning som examensbeviset omfattar har slutförts i sin helhet dessförinnan. Detta gäller till och med utgången av juni 2025.
3. Den som före den 3 juli 2018 har påbörjat en utbildning för att få en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen enligt bestämmelserna i den äldre lydelsen, och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen enligt bestämmelserna i den äldre lydelsen, dock längst till och med utgången av juni 2025.

SFS 2017:1326

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2018.

SFS 2018:957

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.

SFS 2018:1134

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2018.

SFS 2018:1131

1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2018.
2. Förordningen tillämpas första gången när ledamöter i en högskolas styrelse ska utses för tiden från och med den 1 maj 2020.

SFS 2018:1329

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2018.

SFS 2018:1503

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019 i fråga om 7 kap. 8–11 §§ och i övrigt den 1 januari 2022.
2. När Universitets- och högskolerådet eller en högskola med stöd av den nya 7 kap. 9 § eller 7 kap. 9 a–11 §§ i den nya lydelsen meddelar föreskrifter ska de föreskriva att bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022.
3. Bestämmelserna i de nya 7 kap. 5 a, 5 b, 12 a, 15 a och 21 a §§ och bestämmelserna i 7 kap. 5, 6, 8, 12, 14, 15, 18, 19, 21, 23, 24, 26 och 28 §§ i den nya lydelsen ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022.
4. Bestämmelserna i 7 kap. 21 § i den nya lydelsen ska tillämpas första gången vid prov som genomförs våren 2022.
5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om antagning till utbildning som börjar före den 1 juni 2022.

SFS 2018:1135

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som bedrivs och tandhygienistexamina som utfärdas efter utgången av juni 2019.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som bedrivs och för tandhygienistexamina som utfärdas före den 1 juli 2019.
4. Den som före den 1 juli 2019 har påbörjat en utbildning till en tandhygienistexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till sådan utbildning men fått anstånd med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en tandhygienistexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2023.

SFS 2018:1883

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.