Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Grundskoleförordning (1994:1194)

Omtryckt i SFS 1997:599.

1 kap. Allmänna föreskrifter

1 kap. 1 §

I denna förordning meddelas föreskrifter om grundskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).

1 kap. 2 §

I denna förordning avses med
  • garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna skall erbjudas,
  • skoldagar: de dagar under ett läsår under vilka utbildning skall äga
  • styrelsen: styrelsen för utbildningen,
  • undervisningstid: arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under lärares ledning,
  • ämne: ämne för vilket regeringen fastställt en kursplan.
Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen (1985:1100) vilar på rektorn skall också benämnas rektor.

1 kap. 3 §

Statens skolverk fastställer de formulär som behövs för tillämpningen av denna förordning.

1 kap. 4 §

Grundskolan skall ha ändamålsenliga lokaler. Den skall också ha utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning.
I bibliotekslagen (1996:1596) finns bestämmelser om skolbibliotek inom grundskolan. SFS 1996:1592

1 kap. 5 §

Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård som enligt skollagen (1985:1100) sköts av kommunen såsom huvudman för utbildningen får i stället fullgöras av ett landsting, om kommunen och landstinget är ense om detta.

2 kap. Utbildningens innehåll

Läroplan

2 kap. 1 §

För grundskolan gäller en läroplan.
Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen.
Läroplanen fastställs av regeringen. SFS 1997:599

Timplan

2 kap. 2 §

I bilaga 3 till skollagen (1985:1100) finns föreskrifter om utbildningens omfattning i grundskolan (timplan). Kommunerna får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den tid som anges i timplanen.
I 8 §, 4 kap. 4 § samt 5 kap. 4 och 10 §§ finns föreskrifter om avvikelser från timplanen i vissa fall. SFS 1997:599

2 kap. 3 §

I timplanen anges
  • antalet timmar för ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val,
  • det totalt garanterade antalet timmar (garanterad undervisningstid), och - inom ramen för den totala undervisningstiden ett visst antal timmar för skolans val.
Föreskrifter om språkval, elevens val och skolans val finns i 17 - 22 §§. SFS 1997:599

2 kap. 4 §

Beslut om fördelning av antalet timmar för ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val fattas av styrelsen efter förslag av rektorn. SFS 1997:599

2 kap. 5 §

I grundskolan skall i den omfattning som rektorn bestämmer anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning. SFS 1997:599

Kursplaner

2 kap. 6 §

För varje ämne finns en kursplan.
I kursplanen anges
  • – de mål som undervisningen ska sträva mot, och
  • – de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde skolåret.
I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret.
Kursplanerna finns i förordning. SFS 2008:408

Tvåspråkig undervisning

2 kap. 7 §

För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får en kommun anordna delar av undervisningen i årskurserna 1 - 6 på umgängesspråket (tvåspråkig undervisning). För elever med finska som umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i årskurserna 7 - 9.
Under den sammanlagda tid som tvåspråkig undervisning anordnas får högst hälften anordnas på umgängesspråket. Undervisningen skall planeras så att undervisningen på svenska successivt ökar under utbildningstiden.
I 8 kap. sameskolförordningen (1995:205) finns bestämmelser om integrerad samisk undervisning i grundskolan. SFS 1997:599

Engelskspråkig undervisning

2 kap. 8 §

En kommun får anordna huvuddelen av undervisningen på engelska för barn som vistas i Sverige under en begränsad tid och som har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen. Avvikelse får göras från timplanen i ämnena svenska och engelska. Antalet timmar i svenska får dock inte understiga 480.
Om det inte finns plats för alla sökande till engelskspråkig undervisning, skall det i första hand tas emot barn till utländska gästforskare och experter samt barn som tidigare gått i en engelskspråkig skola. SFS 1997:599

2 kap. 8 a §

En kommun får för sådana barn som avses i 8 § tillämpa Primary Years Programme och Middle Years Programme inom grundskolan. Skolor som har auktoriserats av International Baccalaureate Office (IBO) får utfärda betyg eller skriftliga omdömen enligt bestämmelser som utfärdats av IBO till sådana elever som flyttar utomlands under skoltiden. SFS 2007:303

2 kap. 8 b §

En kommun som anordnar undervisning enligt 8 a § skall anmäla detta till Statens skolverk. SFS 2007:303

Modersmålsundervisning

2 kap. 9 §

Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om
  • 1. eleven har grundläggande kunskaper i språket, och
  • 2. eleven önskar få sådan undervisning.
Modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.
I 5 kap. 2 och 3 §§ finns bestämmelser om studiehandledning på elevens modersmål. SFS 2008:97

2 kap. 10 §

Modersmålsundervisning kan anordnas
  • som språkval,
  • som elevens val,
  • inom ramen för skolans val, eller
  • utanför timplanebunden tid.
Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet kan dock få modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl.
Vid modersmålsundervisning i samiska skall den kursplan för samiska användas som Statens skolverk med stöd av 3 kap. 6 § sameskolförordningen (1995:205) har fastställt. SFS 2002:1010

2 kap. 11 §

Om modersmålsundervisning för en elev anordnas utanför timplanebunden tid, har eleven rätt att få sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under sin skoltid inom det offentliga skolväsendet. Eleven har dock rätt till undervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning.
Begränsningen gäller inte modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib, jiddisch eller ett nordiskt språk. SFS 2008:97

2 kap. 12 §

Om beslut fattas att modersmålsundervisning för en elev skall anordnas inom ramen för skolans val eller utanför timplanebunden tid skall samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare före beslutet. SFS 1997:599

2 kap. 13 §

En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk, endast om det finns en lämplig lärare.
En kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. SFS 2008:97

2 kap. 14 §

En elev som får modersmålsundervisning får med den begränsning som anges i 11 § fortsätta att delta i den undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven. SFS 1997:599

Svenska som andraspråk

2 kap. 15 §

Undervisning i svenska som andraspråk skall om det behövs anordnas för
  • elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
  • elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och
  • invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas för en elev. SFS 1997:599

2 kap. 16 §

Undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas i stället för undervisning i svenska.
Svenska som andraspråk kan därutöver anordnas
  • som språkval,
  • som elevens val, eller
  • inom ramen för skolans val.
SFS 1997:599

Språkval

2 kap. 17 §

I timplanen anges ett visst antal timmar för språkval. Som språkval skall erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska.
En kommun är skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits enligt första stycket, om minst fem elever väljer språket och eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan.
Finska och samiska får erbjudas eleverna som språkval enligt första stycket. Om dessa språk erbjudits som språkval skall undervisning anordnas även om färre än fem elever väljer språket.
Även andra språk får erbjudas som språkval, om eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan. SFS 2000:449

2 kap. 18 §

Som språkval för en elev ska i stället för språk enligt 17 § erbjudas följande språk, om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det:
  • – det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i,
  • – svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisning i svenska som andraspråk,
  • – svenska för elever som i övrigt får undervisning i svenska,
  • – engelska, eller
  • – teckenspråk.
En kommun är skyldig att anordna undervisning i ett sådant språk, om minst fem elever väljer språket. När det gäller modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är en kommun skyldig att anordna undervisning även om färre än fem elever väljer språket. SFS 2008:97

Elevens val

2 kap. 19 §

I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk).
Undervisningen skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. SFS 2000:449

2 kap. 20 §

Styrelsen skall erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Styrelsen skall sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter som finns inom ramen för gällande bestämmelser.
Undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val enligt första stycket skall anordnas, om minst fem elever väljer språket och eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan. SFS 2000:449

Skolans val

2 kap. 21 §

I timplanen anges ett visst antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val skall med de begränsningar som anges i bilaga 3 till skollagen (1985:1100) användas för undervisning i ett eller flera ämnen.
Beslut om hur utrymmet för skolans val skall användas fattas av rektorn. SFS 1997:599

2 kap. 22 §

Undervisning som avses i 21 § skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för de ämne eller de ämnen som utgör skolans val. SFS 1997:599

Arbetsplan

2 kap. 23 §

För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan.
Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare.
Rektorn beslutar om arbetsplanen.
Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. SFS 1997:599

Läromedel

2 kap. 24 §

Av 4 kap. 4 § skollagen (1985:1100) framgår att utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna och att de utan kostnad skall ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning.
Särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna. SFS 1997:599

2 kap. 25 §

Eleverna skall som gåva få behålla sådana läromedel och andra väsentliga hjälpmedel som de behöver av pedagogiska skäl eller kan komma att behöva som underlag för fortsatta studier eller som de i övrigt kan ha särskild nytta av att kunna gå tillbaka till. Med läromedel avses här sådana läromedel som sägs i 24 § andra stycket. SFS 1997:599

3 kap. Samverkansformer

3 kap. 1 §

I detta kapitel finns allmänna föreskrifter om samverkan mellan olika intressegrupper och särskilda föreskrifter om elevvårdskonferens och elevinflytande.

Samverkan mellan olika intressegrupper

3 kap. 2 §

Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom en rektors arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller om det inte i författning eller kollektivavtal finns särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga.

Elevvårdskonferens

3 kap. 3 §

För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens för rektorns arbetsområde.

3 kap. 4 §

I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå
  • rektorn,
  • företrädare för elevvården, och
  • berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal.
Rektorn beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektorn eller den arbetstagare som rektorn utser är ordförande.
Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.

3 kap. 5 §

Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande.
Vid sammanträde med elevvårdskonferensen skall föras protokoll.

Elevinflytande

3 kap. 6 §

I varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen skall anges i arbetsplanen. SFS 1997:599

4 kap. Lärotider m.m.

4 kap. 1 §

Läsåret skall börja i augusti och sluta i juni samt ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare. Styrelsen bestämmer
  • dagarna för höst- och vårterminernas början och slut, och
  • hur lång skoldagen skall vara och när den tidigast får börja och senast får sluta.

4 kap. 2 §

Elevernas skolarbete skall förläggas måndag - fredag och skall vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.

4 kap. 3 §

Styrelsen får besluta att antalet skoldagar i veckan skall begränsas till fyra för en klass eller en grupp i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl.

Klasser och grupper

4 kap. 4 §

Eleverna skall fördelas på klasser och grupper enligt beslut av rektorn. En elev som är inskriven i grundskolan kan få sin undervisning i en klass i särskolan (integrerad elev), om berörda rektorer är ense om detta och elevens vårdnadshavare medger det.
Grundskolans kursplaner gäller för en integrerad elev. Efter beslut av rektorn för grundskolan får de avvikelser göras från grundskolans timplan som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i särskoleklassen. SFS 1996:699

Schema

4 kap. 5 §

För läsåret eller kortare tid skall det finnas ett schema för undervisningen.
Rektorn fastställer schema. Därvid skall beaktas att eleverna får såväl en väl avvägd total skoltid i grundskolan som väl avvägda läsår och skoldagar.

Övriga föreskrifter

4 kap. 6 §

Beslut om befrielse för en elev från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten fattas av rektorn, om inte elevens vårdnadshavare med stöd av 3 kap. 12 § andra stycket skollagen (1985:1100) har begärt att frågan skall prövas av styrelsen. SFS 1996:1073

5 kap. Särskilda stödinsatser

5 kap. 1 §

I 4 kap. 1 § andra stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.
Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av rektorn, om inte något annat följer av 5 och 10 §§.
Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.
Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. SFS 2006:205

Studiehandledning på modersmålet

5 kap. 2 §

En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. SFS 1997:599

5 kap. 3 §

En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än sitt modersmål får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. SFS 1997:599

Stödundervisning

5 kap. 4 §

En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.
Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning enligt timplanen eller som ett komplement till sådan utbildning. SFS 2008:408

5 kap. 5 §

Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör.
Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskild undervisningsgrupp.
Styrelsen skall efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i en särskild undervisningsgrupp. Föreskrifter om möjlighet till särskild läkarundersökning finns i 14 kap. 3 § andra stycket skollagen (1985:1100). SFS 1997:599

Särskild undervisning

5 kap. 6 §

I 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om särskild undervisning.
Huvudmannen för ett sjukhus eller en motsvarande institution får i skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda huvudmän kommer överens om det. Bestämmelser i denna förordning om kommun eller styrelsen gäller också för sådana huvudmän och för institutionens ledning. SFS 1997:599

5 kap. 7 §

Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i. SFS 1997:599

5 kap. 8 §

Särskild undervisning skall inte ges en elev om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från sådan undervisning. SFS 1997:599

5 kap. 9 §

Särskild undervisning får anordnas i elevens hem om elevens vårdnadshavare medger det. SFS 1997:599

Anpassad studiegång

5 kap. 10 §

Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven. Därvid får avvikelser göras från timplanen.
Styrelsen ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan.
I de högre årskurserna får utbildningen delvis förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Eleven skall därvid ha en handledare samt stöd av skolans personal. SFS 1997:599

6 kap. Elever

6 kap. 1 §

Under vårterminen varje år skall de barn i kommunen skrivas in som under kalenderåret blir skolpliktiga.
Detta skall också tillämpas på barn som inte är skolpliktiga men som med stöd av 3 kap. 8 § skollagen (1985:1100) skall börja skolan redan höstterminen det kalenderår de fyller sex år.

Elever från utlandet

6 kap. 2 §

Barn som räknas som bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till skolgång i grundskolan som barn bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare. De skall på skriftlig begäran av sina vårdnadshavare tas emot i grundskolan i den kommun där de vistas stadigvarande.
I andra fall får en kommun som elev i sin grundskola ta emot ett barn som inte räknas som bosatt i Sverige. SFS 2001:978

6 kap. 2 a §

I förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagande i grundskolan av asylsökande barn m.fl. SFS 2001:978

Uppflyttning

6 kap. 3 §

Vid slutet av varje läsår skall eleverna i årskurserna 1 - 8 flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 4 eller 6 §.

6 kap. 4 §

Rektorn får efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att eleven inte skall flyttas, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven.

6 kap. 5 §

Om en elev har goda förutsättningar att delta i utbildningen i en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt skall tillhöra, får rektorn besluta att eleven skall flyttas till den högre årskursen. En förutsättning för detta är dock att elevens vårdnadshavare medger det.

6 kap. 6 §

Rektorn får på begäran av en elevs vårdnadshavare medge eleven att gå om en årskurs.

Ledighet

6 kap. 7 §

Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till skolan.
Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras.

6 kap. 8 §

Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter.
Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja sådan ledighet sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår.
Om det finns synnerliga skäl, får styrelsen bevilja längre ledighet än som följer av andra stycket.
Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Rektorn beslutar om sådan ledighet.

Frånvaro

6 kap. 8 a §

Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet, skall rektorn se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare. SFS 2006:205

Ordningsregler

6 kap. 8 b §

Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. SFS 2006:205

Disciplinära åtgärder

6 kap. 9 §

Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta elevens vårdnadshavare.
Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut.

6 kap. 10 §

Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarligare förseelse, skall saken dels anmälas för rektorn, dels hänskjutas till elevvårdskonferensen. Konferensen skall efter kontakt med elevens vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden. Om detta inte hjälper skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.

7 kap. Betyg m.m.

7 kap. 1 §

I läroplanen finns vissa riktlinjer i fråga om bedömning och betyg.
I detta kapitel finns närmare föreskrifter om
  • utvecklingssamtal,
  • betygssättning,
  • ämnesprov,
  • betygskatalog m.m.,
  • utfärdande av terminsbetyg och slutbetyg, och
  • prövning m.m.
SFS 1999:683

Utvecklingssamtal

7 kap. 2 §

Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna.
Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan
  • 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och
  • 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.
Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.
Sådan skriftlig information om elevens skolgång som avses i andra och tredje stycket får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 §. SFS 2008:525

Betygssättning

7 kap. 3 §

Betyg skall sättas i grundskolans ämnen. Om undervisningen i samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen (ämnesblock) helt eller i huvudsak varit ämnesövergripande, får läraren besluta att ett sammanfattande betyg skall sättas för ämnesblocket. Om frågan om ett sammanfattande betyg skall sättas är beroende av flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall rektorn besluta i frågan.
Med samhällsorienterande ämnen avses geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Med naturorienterande ämnen avses biologi, fysik och kemi. SFS 1999:683

7 kap. 4 §

Betyg skall sättas
  • i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats, och
  • när ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats.
SFS 1999:683

7 kap. 5 §

Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn. SFS 1999:683

7 kap. 6 §

Som betyg skall någon av följande beteckningar användas:
  • Godkänt (G)
  • Väl godkänt (VG)
  • Mycket väl godkänt (MVG).
SFS 2007:56

7 kap. 7 §

När betyg sätts innan ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats, skall de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet eller ämnesblocket fram till och med den aktuella terminen.
Om en elev inte når upp till de mål som lokalt bestämts för ett ämne eller ämnesblock, skall betyg inte sättas i ämnet eller ämnesblocket. SFS 1999:683

7 kap. 8 §

När betyg sätts efter det att ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats, skall betyget bestämmas med hjälp av
  • 1. de mål som eleverna enligt kursplanerna skall ha uppnått i grundskolan, och
  • 2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken.
Betyget Godkänt skall motsvara de mål som eleverna enligt kursplanerna skall ha uppnått i ämnena i slutet av det nionde skolåret. Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för betygen Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper enligt kursplanerna som krävs för respektive betyg.
Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven skall kunna nå ett visst mål. SFS 2007:56

7 kap. 9 §

Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, ska betyg inte sättas i ämnet. Betyg ska inte heller sättas i ett ämnesblock om eleven inte når upp till målen i samtliga ämnen som ingår i ämnesblocket.
I fall som avses i första stycket ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ges. Av bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits.
Bedömningen ska undertecknas av läraren. SFS 2008:525

Ämnesprov

7 kap. 10 §

Ämnesprov ska användas i följande ämnen och årskurser för att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i ämnet och, i årskurs 9, även som stöd för betygssättning:
  • 1. svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3, 6 och 9,
  • 2. engelska i årskurs 6 och 9, och
  • 3. biologi, fysik eller kemi i årskurs 9.
Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen. Statens skolverk får dock meddela föreskrifter om att ämnesprov som avser årskurs 9 får genomföras vid en annan tidpunkt.
Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov.
Föreskrifter om ämnesprov som avses i första stycket 3 ska utformas så att varje elev deltar i prov i endast ett ämne och antalet provdeltagare så långt som möjligt blir lika stort för varje ämnesprov. SFS 2010:1036

Betygskatalog m.m.

7 kap. 11 §

En elevs betyg ska antecknas i en betygskatalog. Beslut enligt 7 och 9 §§ att inte sätta betyg i ett ämne eller ett ämnesblock ska också antecknas i betygskatalogen. Av anteckningen ska det framgå om betyget har satts innan eller efter det att ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats.
Skriftliga bedömningar enligt 9 § ska hållas samlade. SFS 2008:845

Utfärdande av terminsbetyg och slutbetyg

7 kap. 12 §

Terminsbetyg skall utfärdas vid slutet av varje termin i årskurs 8 och vid slutet av höstterminen i årskurs 9. Terminsbetyget skall innehålla det senast satta betyget i varje ämne. Det skall framgå om ämnet eller ämnesblocket har avslutats. Terminsbetyg skall inte utfärdas om eleven skall få ett slutbetyg enligt 13 §.
Rektorn eller den som rektorn bestämmer skall underteckna terminsbetyget. SFS 1999:683

7 kap. 13 §

Slutbetyg ska utfärdas när skolplikten upphör. En elev som därefter har slutfört årskurs 9 har rätt att få ett nytt slutbetyg.
Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs eleven genomgått och om elevens senaste betyg i ämnen och ämnesblock. Betyg satta enligt 7 § ska inte ingå i slutbetyget. Till slutbetyget ska det i förekommande fall fogas sådana skriftliga bedömningar som avses i 9 §.
Rektorn ska underteckna slutbetyget. SFS 2008:845

7 kap. 14 §

Om en elev avgår från en kommuns grundskola utan att slutbetyg utfärdas, skall intyg om avgången utfärdas.
Intyget skall innehålla uppgifter om
  • den årskurs från vilken eleven avgått,
  • tiden för avgången,
  • de ämnen och ämnesblock i vilka eleven undervisats,
  • i förekommande fall senaste betyg i ämnen och ämnesblock, och
  • antal timmar garanterad undervisning som eleven erbjudits.
Rektorn eller den som rektorn bestämmer skall underteckna intyget. SFS 1999:683

7 kap. 15 §

Intyg om avgång skall sändas till styrelsen för den skola där eleven skall fortsätta sin utbildning om detta är känt.
Intyget skall också sändas till elevens vårdnadshavare. SFS 1999:683

Prövning m.m.

7 kap. 16 §

Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att gå igenom prövning. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen eller ämnesblock som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan.
Bestämmelserna i 5, 6, 8 och 11 §§ skall tillämpas i fråga om prövningen. Betyg över prövningen skall utfärdas av rektorn eller den som rektorn bestämmer. SFS 1999:683

7 kap. 17 §

Den som redan har slutbetyg från grundskolan har efter prövning i ett eller flera ämnen eller ämnesblock rätt att få ett nytt slutbetyg. Rektorn utfärdar det nya slutbetyget.
Om prövningen avser hela utbildningen för den som inte redan har slutbetyg från grundskolan, skall rektorn utfärda slutbetyg. SFS 1999:683

7 kap. 18 §

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg över prövning. SFS 1999:683

7 kap. 19 §

I 26 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg.
I sådana fall skall ett nytt terminsbetyg, slutbetyg eller betyg över prövning utfärdas. Om det är möjligt skall det felaktiga betyget förstöras. Rättelsen skall antecknas i betygskatalogen. SFS 1999:683

8 kap. Överklagande

8 kap. 1 §

Styrelsens beslut att en elev skall undervisas i särskild undervisningsgrupp enligt 5 kap. 5 § får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. SFS 1997:599

8 kap. 2 §

Beslut som rektorn eller någon annan arbetstagare har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas.

8 kap. 3 §

Beslut av Statens skolverk i ärenden enligt denna förordning får inte överklagas.

SFS 1994:1194

  • Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
  • Genom förordningen upphävs grundskoleförordningen (1988:655).
  • Följande bestämmelser i den nya förordningen skall inte tillämpas i årskurserna 8 och 9 läsåret 1995/96 och i årskurs 9 läsåret 1996/97:
    • 1 kap. 2 §
    • 2 kap. 1--13 §§
    • 4 kap. 5 §
    • 5 kap. 5--7, 9, 13--15 och 20 §§
    • 7 kap.
  • Följande bestämmelser i den upphävda förordningen skall tillämpas i årskurserna 8 och 9 läsåret 1995/96 och i årskurs 9 läsåret 1996/97:
    • 4 kap. 3, 5, 16 och 17 §§
    • 5 kap. 2, 3, 7, 9, 10, 12, 14--16 och 21 §§
    • 6 kap. 7--21 och 26 §§
    • Bilagan
SFS 1995:207

SFS 1995:880

  • Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
  • Bestämmelserna i 2 kap. 6 a § första stycket andra meningen och 5 kap. 13 § skall inte tillämpas i årskurserna 8 och 9 läsåret 1995/96 och i årskurs 9 läsåret 1996/97.

SFS 1996:699

  • Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1996.
  • Bestämmelserna i 2 kap. 6 b § om engelskspråkig undervisning skall inte tillämpas i årskurs 9 läsåret 1996/97.

SFS 1996:1073

Denna förordning träder i kraft, i fråga om 4 kap. 6 § den 1 januari 1997, och i övrigt den 1 december 1996.

SFS 1996:1592

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1997.

SFS 1997:599

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997.
Vid tillämpning av bestämmelsen i 2 kap. 11 § om rätt till modersmålsundervisning i sammanlagt högst sju läsår skall även tid för hemspråksundervisning enligt äldre bestämmelser räknas.

SFS 1998:747

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1998.

SFS 1999:683

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1999.

SFS 1999:1416

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2000 och skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000.

SFS 2000:449

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på undervisning som äger rum därefter.

SFS 2000:667

Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 2000 och tillämpas på undervisning som äger rum därefter.

SFS 2000:1108

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001.

SFS 2001:978

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.

SFS 2002:1010

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas på undervisning som äger rum efter den 1 juli 2003.

SFS 2003:124

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003.

SFS 2005:179

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.

SFS 2006:205

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2006.

SFS 2007:56

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2007. De nya betygsbenämningarna skall tillämpas på betyg som sätts efter den 1 juli 2007.

SFS 2007:303

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2007.

SFS 2008:97

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008.

SFS 2008:408

Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2008.

SFS 2008:525

Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2008.

SFS 2008:845

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.
2. Den nya lydelsen av 7 kap. 10 § ska i fråga om ämnesprov i årskurs 5 tillämpas första gången läsåret 2008/09 och i fråga om ämnesprov i årskurs 3 och 9 läsåret 2009/10.
3. Äldre bestämmelser om ämnesprov i svenska, engelska och matematik i årskurs 9 ska fortsätta att tillämpas under läsåret 2008/09.

SFS 2009:963

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2009.

SFS 2010:1036

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2010. Bestämmelserna om ämnesprov i årskurs 6 tillämpas första gången läsåret 2011/12.

SFS 2011:185

Förordning 1994:1194 upphävd genom, se SFS 2011:185