Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS 2006:951 Utkom från trycket den 28 juni 2006Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394);utfärdad den 14 juni 2006.Regeringen föreskriverJfr prop. 2003/04:140, bet. 2003/04:UbU13, rskr. 2004/05:4 och prop. 2005/06:148, bet. 2005/06:UbU22, rskr. 2005/06:313. i fråga om gymnasieförordningen (1992:394)Förordningen omtryckt 1999:844. dels att 1 kap. 8 § och 2 kap. 14–16 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 14 § och 5 kap. 19 § skall utgå, dels att nuvarande 5 kap. 20 § skall betecknas 8 kap. 1 b §, dels att 1 kap. 2, 5, 6 och 11 §§, 2 kap. 17 §, 5 kap. 18 och 19 §§, 6 kap. 1, 2, 4 och 14 §§ samt 7 kap. 4 § skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 5 kap. 17 § skall lyda ”Valbara kurser och individuella val”, dels att rubriken närmast före nuvarande 5 kap. 20 § skall sättas närmast före nya 8 kap. 1 b §, dels att det i förordningen skall införas tre nya paragrafer, 5 kap. 1 a och 1 b §§, 8 kap. 1 c § samt närmast före 5 kap. 1 a § en ny rubrik av följande lydelse. 1 kap. 2 §2 § Senaste lydelse 2000:689.I denna förordning avses med arbetsplatsförlagd utbildning: kursplanestyrd utbildning på ett program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan, garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna skall erbjudas enligt 5 kap. 4 d § skollagen (1985:1100), gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs; en fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt eller specialutformat program består av 2 500 gymnasiepoäng, gemensam karaktärsämneskurs: kurs i karaktärsämne som skall ingå i programmet, karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program eller en inriktning får sin karaktär, kärnämnen: de ämnen som ingår i alla nationella och specialutformade program, dvs. svenska eller svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik, naturkunskap, idrott och hälsa, estetisk verksamhet samt historia, i den omfattning ämnena har enligt bilaga 2 till skollagen; ytterligare kärnämnen kan förekomma i utbildning för döva enligt föreskrifter i 9 kap., gymnasiearbete: ett större arbete som eleverna genomför inom ramen för programmålen, riksrekryterande utbildning: en utbildning till vilken, enligt författning eller särskilt beslut av regeringen, sökande från hela landet skall tas emot i första hand, studieväg: det program eller, om programmet är indelat i inriktningar, det program och den inriktning som eleven går på, undervisningstid: tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares ledning, valbar kurs: kurs i ett karaktärsämne som inom programmålens ram kompletterar de gemensamma karaktärsämneskurserna och kurserna som ingår i en inriktning inom programmet, yrkesinriktade program: alla nationella program utom det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet, och yrkesämnen: karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil.Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen vilar på rektorn skall också benämnas rektor.5 §5 § Av 5 kap. 4 c § andra stycket skollagen (1985:1100) följer att utbildningen inom varje ämne skall ske i form av en eller flera kurser. Utom i de fall som framgår av bilaga 2 till skollagen skall en kurs omfatta minst 100 gymnasiepoäng och bör inte omfatta mer än 200 gymnasiepoäng. En kurs får inte delas upp i delkurser. 6 §6 § Senaste lydelse 2000:689.För varje ämne och för gymnasiearbetet skall det finnas kursplaner. Dessa skall ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.Av kursplanerna för ämnena skall följande framgå:kunskapsmålen för ämnet,ämnets uppbyggnad, vilka kurser som ingår i ämnet och i vilken ordning dessa är avsedda att läsas,det centrala innehållet i varje kurs, ochhur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattar.Av kursplanen för gymnasiearbetet skall målen för gymnasiearbetet framgå.Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner för gymnasieskolans ämnen och för gymnasiearbetet. Huvudmän för gymnasieskolan får lämna förslag på kursplaner till Skolverket.11 §11 § Senaste lydelse 2001:56.Styrelsen för utbildningen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs och för gymnasiearbetet samt om fördelningen av undervisningstiden.Styrelsen för utbildningen skall kunna redovisa hur varje elev har erbjudits sin garanterade undervisningstid.2 kap. 17 §17 §Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om lokala inriktningar.5 kap. Gymnasiearbetet1 a §1 a § Gymnasiearbetet skall syfta till att vidareutveckla och pröva elevens förmåga att hantera centrala kunskapsområden och ta ansvar för ett större arbete. Gymnasiearbetet skall sammanfatta vad eleven lärt sig och bidra till att uppfylla målen för elevens studieväg. Gymnasiearbetet kan utföras enskilt eller i grupp. Rektorn skall efter samråd med läraren besluta om elevens gymnasiearbete. Detta skall göras innan gymnasiearbetet påbörjas.1 b §1 b § För elever på yrkesinriktade program och på specialutformade program med yrkesinriktning skall gymnasiearbetet ha karaktären av en autentisk arbetsuppgift inom yrkesområdet. Arbetsuppgiften skall så långt det är möjligt vara framtagen i samråd med företrädare för arbetslivet. Genom gymnasiearbetet skall eleven få möjlighet att visa upp sitt samlade yrkeskunnande. 18 §18 § Som individuellt val skall eleverna erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen. Även modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kan förekomma som individuellt val. 19 §19 § Statens skolverk får, efter samråd med Högskoleverket, meddela föreskrifter om att sådana kurser som är av betydelse för högskolestudier skall erbjudas inom utrymmet för valbara kurser eller individuella val.6 kap. 1 §1 §Av 5 kap. 8 § andra och tredje styckena skollagen (1985:1100) följer att vissa behöriga sökande skall tas emot i första hand. När alla sådana sökande har tagits emot får kommunen ta emot andra behöriga sökande.Ett beslut om att ta emot en sökande gäller under förutsättning av att sökanden innan utbildningen startar uppfyller de behörighetskrav som anges i 5 kap. 5 § första stycket 1 skollagen.I fråga om urval bland de behöriga sökande som har tagits emot och som önskar inträde i gymnasieskolan vid början av utbildningen på ett nationellt program, gäller bestämmelserna i 2–7 §§.2 §2 § När antalet platser är färre än antalet sökande som skall tas emot i första respektive andra hand, skall platserna fördelas enligt 3–8 §§.4 §4 §Övriga platser skall tilldelas de sökande med betygen som grund. Företräde mellan sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen fastställs enligt nedan:
Betyg
Betygsvärde
Mycket väl godkänt (MVG)  
20 
Väl godkänt (VG)  
15 
Godkänt (G)  
10 
En sökande som gått förberedande dansutbildning i grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt slutbetyg skall ändå få sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet skall göras i proportion till de betyg som eleven har fått.En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på ett individuellt program får vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg.14 §14 §Om en elev har uppenbara svårigheter att följa undervisningen på sitt studieprogram skall rektorn vidta de åtgärder som behövs för att eleven skall kunna fortsätta studierna i gymnasieskolan. Det skall då övervägas om eleven skall gå om en eller flera kurser, övergå till ett reducerat program eller ett annat nationellt program eller ett individuellt program.Om en elev inte har fått lägst betyget Godkänt efter en kurs har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört en kurs två gånger och inte fått lägst betyget Godkänt får rektorn besluta att eleven får gå om kursen ytterligare en gång om det finns särskilda skäl.Om en elev har fått betyget Icke godkänt efter en stor andel av kurserna under ett läsår får rektorn, om det finns särskilda skäl, medge att eleven går om också sådana kurser i ämnen som eleven detta läsår fått lägst betyget Godkänt efter.En elev som inte har fått betyget Godkänt på sitt gymnasiearbete har rätt att göra om det.7 kap.4 §4 § Senaste lydelse 2001:56.Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för ämnen och för gymnasiearbetet. Vid betygssättningen skall läraren använda dessa betygskriterier.Betygskriterierna skall precisera vad som krävs enligt kursplanen för att eleven skall få något av betygen Godkänt, Väl godkänt respektive Mycket väl godkänt. I betygskriterierna kan även grund för bedömning ingå.8 kap. 1 c §1 c § En elev som läser en kurs i ett ämne i etapper skall ges ett skriftligt omdöme om sin kunskapsutveckling efter varje etapp.Omdömet skall undertecknas av läraren.1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 6 §, 2 kap. 17 §, 5 kap. 19 § och 7 kap. 4 § den 1 augusti 2006, och i övrigt den 1 januari 2007. Bestämmelserna skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2007.2. Äldre bestämmelser skall tillämpas på utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2007.På regeringens vägnarIBRAHIM BAYLANNils Cederstierna(Utbildnings- och kulturdepartementet)