Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Skolförordning (2011:185)

Utkom från trycket den 15 mars 2011

utfärdad den 24 februari 2011.

Inledande bestämmelser

Förordningens innehåll

1 §

I denna förordning finns följande kapitel:

SFS 2015:293

Definitioner

2 §

Termer och uttryck som används i skollagen (2010:800) har samma betydelse när de används i denna förordning.

Därutöver avses i denna förordning med

  • garanterad undervisningstid: den minsta totala undervisningstiden för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan enligt 10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 § skollagen, och

  • skoldagar: de dagar under ett läsår då utbildning ska äga rum.

Huvudmän

Godkännande som enskild huvudman

1 §

En ansökan om godkännande som enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grundsärskola eller för fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.

SFS 2014:1029

2 §

När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig.

När kommunen yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande.

3 §

Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket ska prövas skyndsamt.

SFS 2014:1029

4 §

När en enskild huvudman har godkänts för en utbildning ska utbildningen starta senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet.

SFS 2014:1029

5 §

Avgift för en ansökan till Statens skolinspektion om godkännande av en enskild som huvudman ska betalas med följande belopp:

Ärendeslag

Avgift kronor

Ansökan om nyetablering av fristående skola

 

35 000

 

Ansökan om utökning av befintligt godkännande

 

25 000

 

SFS 2018:1574

Lärotider

Tillämpningsområde

1 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

Läsår

2 §

Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.

3 §

Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.

Skolarbetets förläggning

4 §

Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar.

Antalet skoldagar i veckan får begränsas till fyra för en grupp elever i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl.

SFS 2018:750

5 §

I grundsärskolan och specialskolan får rektorn besluta om andra lärotider för en elev än de som anges i 2–4 §§, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska eller psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst ett läsår.

Innan rektorn fattar ett beslut enligt första stycket ska eleven och elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Om det behövs ska rektorn höra företrädare för elevhälsan innan beslutet fattas.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Schema

6 §

För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema för undervisningen.

Elever

Tillämpningsområde

1 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

SFS 2017:1116

Asylsökande barn m.fl.

Rubriken införd g. SFS2011-0506

1 a §

Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen (2010:800) ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten.

SFS 2011:506

Elever från utlandet

Förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2017-1116

2 §

Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till utbildning i förskoleklassen, grundskolan eller grundsärskolan som barn som anses bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svenska medborgare. Den kommun där barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets hemkommun vid tillämpningen av skollagen (2010:800). Frågan om mottagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnets vårdnadshavare.

En huvudman får även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin förskoleklass eller grundskola.

SFS 2017:1116

Specialskolan

3 §

Ett barn som inte anses som bosatt i Sverige får tas emot i specialskolan, om det finns särskilda skäl.

En sådan elev har inte rätt att av statliga medel få ersättning för resor mellan den ort där utbildningen bedrivs och hemorten i utlandet.

Övergång och uppflyttning

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2017-1116

4 §

Läsåret efter förskoleklassen ska varje elev fortsätta skolgången i grundskolan, om inte något annat beslutas med stöd av 7 kap. 5, 6 eller 7 § skollagen (2010:800) eller 6 § första stycket.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska varje elev vid slutet av läsåret flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 5–7 §§.

SFS 2017:1116

5 §

Rektorn får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Innan rektorn fattar beslut i en sådan fråga ska elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

6 §

I förskoleklassen får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå i förskoleklassen ytterligare ett läsår, om det finns särskilda skäl för det.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå om en årskurs.

SFS 2017:1116

7 §

Det framgår av 7 kap. 11 a och 11 b §§ skollagen (2010:800) att ett barn under vissa förutsättningar helt får hoppa över förskoleklassen. Dessutom får en elev i förskoleklassen flyttas till årskurs 1 i skolan, om skolans rektor bedömer att eleven har goda förutsättningar för det och elevens vårdnadshavare medger det.

Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det.

SFS 2017:1116

Anmälningsskyldighet vid frånvaro

8 §

Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska hindret snarast anmälas till skolenheten.

Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras.

Utbildningen

Tillämpningsområde

1 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

Strukturerad undervisning

2 §

Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.

Särskilt stöd

Allmänt om särskilt stöd

3 §

I 3 kap. 7–12 §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser om särskilt stöd i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Studiehandledning på modersmålet

4 §

En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

Arbetsplatsförlagd utbildning vid anpassad studiegång

5 §

För en elev i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolenhetens personal.

Undervisning i förberedelseklass för nyanlända och vissa andra elever

Rubriken införd g. SFS2015-0578

5 a §

Undervisning i förberedelseklass enligt 3 kap. 12 f § skollagen (2010:800) ska så långt som möjligt i fråga om såväl lokaler som verksamhet bedrivas i nära anslutning till annan undervisning.

SFS 2015:578

Bedömning av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper

Rubriken införd g. SFS2015-0800

5 b §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag för bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800).

SFS 2015:800

Friluftsverksamhet

6 §

I den omfattning som rektorn bestämmer ska det anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under lärares ledning.

Modersmålsundervisning

7 §

I 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

8 §

Modersmålsundervisning får anordnas

  1. som språkval i grundskolan och specialskolan,

  2. som elevens val,

  3. inom ramen för skolans val, eller

  4. utanför den garanterade undervisningstiden.

9 §

Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock ges modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl.

10 §

En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om

  1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och

  2. det finns en lämplig lärare.

Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk. Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

11 §

Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas modersmålsundervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning.

Begränsningen enligt första stycket gäller inte nationella minoritetsspråk eller ett nordiskt språk.

12 §

En elev som får modersmålsundervisning får med den begränsning som anges i 11 § fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

13 §

Vid modersmålsundervisning i samiska ska den kursplan som gäller för ämnet samiska i sameskolan användas.

Svenska som andraspråk

14 §

Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för

  1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,

  2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och

  3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.

Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.

15 §

Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska.

Svenska som andraspråk får därutöver anordnas

  1. som språkval i grundskolan och specialskolan,

  2. som elevens val, eller

  3. inom ramen för skolans val.

Fjärrundervisning

Kapitlet infört g. SFS2015-0293

Allmänt om fjärrundervisning

Rubriken införd g. SFS2015-0293

1 §

Fjärrundervisning får anordnas för elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av 2–4 §§.

Bestämmelserna i kapitlet hindrar dock inte att en lärare som är närvarande i klassrummet, som ett led i sin undervisning av eleverna, tar hjälp av en annan lärare som undervisar med hjälp av informations- och kommunikationsteknik och som är åtskild från eleverna i rum men inte i tid.

SFS 2015:293

2 §

Fjärrundervisning får anordnas i

  1. moderna språk,

  2. modersmål,

  3. samiska i sameskolan, och

  4. teckenspråk.

Fjärrundervisning får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet och integrerad samisk undervisning i grundskolan.

SFS 2015:293

Förutsättningar för fjärrundervisning

Rubriken införd g. SFS2015-0293

3 §

Fjärrundervisning får genomföras endast om

  1. det inte finns någon lärare som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § skollagen (2010:800) eller, när det gäller studiehandledning på modersmålet och integrerad samisk undervisning, annan lämplig person att tillgå inom en huvudmans skolenhet, eller

  2. elevunderlaget är otillräckligt.

SFS 2015:293

Handledare

Rubriken införd g. SFS2015-0293

4 §

Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare närvarande i den lokal där eleverna befinner sig.

SFS 2015:293

Avtal med staten

Rubriken införd g. SFS2015-0293

5 §

Avtal med staten om uppgifter som avser fjärrundervisning får enbart slutas för undervisning i teckenspråk, samiska eller integrerad samisk undervisning i grundskolan.

SFS 2015:293

Betyg

Tillämpningsområde

1 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

SFS 2011:506

Betygssättning

Rubriken införd g. SFS2011-0185

Beslut om betyg

Beträffande rubriken, se SFS2011-0506

2 §

I 3–6 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.

SFS 2011:506

3 §

Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna.

SFS 2011:506

Betygsdokument

4 §

Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

SFS 2014:857

5 §

Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 3 och 4 §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning

  1. i modersmål, eller

  2. som avses i 2 kap. 17 § skollagen.

Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1 eller 2.

SFS 2012:498

6 §

Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 5 § vid den tidpunkt då betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

SFS 2011:506

Kunskapskrav

Rubriken har denna placering enl. SFS2011-0506

Kunskapskrav

Rubriken har denna placering enl. SFS2011-0185

7 §

Kunskapskrav ska finnas för betygen A–E.

Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda.

SFS 2011:506

Betyg i fristående skolor med waldorfpedagogisk inriktning

Rubriken har denna placering enl. SFS2011-0506

8 §

I fristående grundskolor och grundsärskolor med waldorfpedagogisk inriktning ska betyg sättas när ett ämne har avslutats och slutbetyg utfärdas enligt de föreskrifter som gäller för den aktuella skolformen.

I sådana fristående skolor behöver inte betyg sättas innan ett ämne har avslutats eller terminsbetyg utfärdas.

SFS 2011:506

Allmänt om betygsdokument

Rubriken har denna placering enl. SFS2011-0506

Allmänt om betygsdokument

Rubriken har denna placering enl. SFS2011-0185

9 §

Enligt 3 kap. 18 § skollagen (2010:800) ska betyg utfärdas skriftligt. I 10–16 §§ i detta kapitel finns kompletterande föreskrifter om betygskatalog och om utfärdande av betygsdokument.

SFS 2011:506

Betygskatalog

Rubriken har denna placering enl. SFS2011-0506

10 §

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog.

Med beslut om betyg avses beslut att

  1. sätta betyg, och

  2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro.

Det ska framgå om ett betyg har satts innan eller efter det att ett ämne har avslutats.

Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.

SFS 2011:506

Terminsbetyg

Rubriken har denna placering enl. SFS2011-0506

11 §

Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av

  1. varje termin i årskurserna 6–8 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan, årskurserna 7–9 i specialskolan och årskurs 6 i sameskolan, och

  2. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan och årskurs 10 i specialskolan.

Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 14 §.

SFS 2011:506

12 §

Terminsbetyget ska innehålla uppgifter om det senaste beslutet om elevens betyg i varje ämne. Det ska framgå om ämnet har avslutats.

Terminsbetyget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen.

SFS 2011:506

13 §

Rektorn ska utfärda terminsbetyget.

SFS 2011:506

Slutbetyg

Rubriken har denna placering enl. SFS2011-0506

14 §

För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör. En sådan elev som därefter har slutfört den högsta årskursen har rätt att få ett nytt slutbetyg.

För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen.

SFS 2011:506

15 §

Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs som eleven genomgått och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts innan ett ämne har avslutats ska inte ingå i slutbetyget.

SFS 2011:506

16 §

Rektorn ska utfärda slutbetyget. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg.

SFS 2011:506

Avgångsintyg

Rubriken har denna placering enl. SFS2011-0506

17 §

Ett avgångsintyg ska utfärdas

  1. om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att slutbetyg utfärdas, eller

  2. när en elev i sameskolan avgår från utbildningen innan eleven har gått ut årskurs 6.

Intyget ska innehålla uppgifter om

  1. den årskurs i vilken eleven slutat,

  2. tiden för avgången,

  3. de ämnen i vilka eleven undervisats,

  4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, och

  5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits.

Rektorn ska utfärda avgångsintyget.

SFS 2011:506

18 §

Ett avgångsintyg ska sändas till elevens vårdnadshavare. Om det är känt var eleven ska fortsätta sin utbildning, ska intyget också sändas till huvudmannen för utbildningen.

SFS 2011:506

Gemensam bestämmelse

Rubriken har denna placering enl. SFS2011-0506

19 §

Om betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 § eller 12 kap. 18 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel.

SFS 2011:506

Betyg efter prövning

Rubriken har denna placering enl. SFS2011-0506

20 §

I 10 kap. 23 § och 12 kap. 23 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om prövning för betyg från grundskolan och specialskolan.

SFS 2011:506

21 §

Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg.

SFS 2011:506

22 §

Rektorn ska utfärda betyg efter prövning. Om prövningen avser hela utbildningen, får rektorn inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg.

SFS 2011:506

Bemyndigande

Rubriken har denna placering enl. SFS2011-0506

23 §

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg efter prövning.

SFS 2011:506

Förskolan

Läroplan

1 §

För förskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan.

SFS 2019:275

Förskoleklassen

Läroplan

1 §

För förskoleklassen gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. För förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola finns dock läroplanen i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.

Nationella kartläggningsmaterial

Rubriken införd g. SFS2018-0750

2 §

Nationella kartläggningsmaterial ska användas för att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande.

SFS 2018:750

3 §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella kartläggningsmaterial och användningen av dessa.

SFS 2018:750

Grundskolan

Utbildningens innehåll och omfattning

Läroplan och kunskapskrav

1 §

För grundskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Av 3 § samma förordning framgår att kursplaner för grundskolans ämnen ingår i läroplanen och att kursplanerna kompletteras av kunskapskrav.

2 §

Kunskapskrav ska finnas för

  • läsförståelse i årskurs 1,

  • matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3,

  • samtliga ämnen utom moderna språk i årskurs 6, och

  • samtliga ämnen i årskurs 9.

Kunskapskraven i årskurs 1 och 3 anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen. Kunskapskraven i årskurs 6 anger den kunskapsnivå som krävs för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 6. Kunskapskraven i årskurs 9 anger den kunskapsnivå som krävs för ett visst betyg när ett ämne avslutas.

SFS 2016:336

Undervisningstid

3 §

Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 1.

Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.

SFS 2017:1236

4 §

Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.

4 a §

En nyanländ elev eller en annan elev vars kunskaper bedömts enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800) får ges mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga elever i samma årskurs hos huvudmannen genom en omfördelning av den undervisningstid huvudmannen beslutat enligt 4 § (prioriterad timplan).

Ett beslut om prioriterad timplan får fattas om det behövs för att eleven så snart som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen.

Rektorn beslutar om prioriterad timplan.

SFS 2015:578

Språkval

5 §

Enligt 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas språkval.

Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska.

Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval.

6 §

En elev får i stället för ett språk som erbjudits enligt 5 § välja något av följande språk som språkval:

  1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,

  2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,

  3. engelska, eller

  4. teckenspråk.

7 §

Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval enligt 5 § andra stycket eller 6 § om färre än fem elever väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 6 § 1 är ett nationellt minoritetsspråk.

Elevens val

8 §

I 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas. Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än fem elever väljer språket.

Skolans val

9 §

I timplanen anges ett antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen.

Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.

10 §

Av 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) framgår att skolans val också får omfatta undervisning i ett lokalt tillval som skolans val, om Statens skolverk har godkänt en plan för undervisningen.

Skolverket ska efter ansökan godkänna planen om den

  1. till sitt innehåll och sin inriktning avviker från grundskolans kursplaner,

  2. är förenlig med föreskrifter om hur utbildningen i grundskolan ska vara utformad, dess syfte samt dess värdegrund och uppdrag, och

  3. har godtagbar pedagogisk kvalitet.

Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val

11 §

Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Lovskola

Rubriken införd g. SFS2017-0847

11 a §

Rektorn beslutar om en elev ska erbjudas lovskola.

SFS 2017:847

Tvåspråkig undervisning

Undervisning på elevens umgängesspråk

12 §

För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får delar av undervisningen i årskurs 1–6 anordnas på detta språk. För elever med finska som umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i årskurs 7–9.

En huvudman som anordnar undervisning enligt första stycket ska anmäla detta till Statens skolinspektion.

13 §

Under den sammanlagda tid som eleven får tvåspråkig undervisning enligt 12 § får högst hälften av undervisningen ges på umgängesspråket. Undervisningen ska planeras så att undervisningen på svenska successivt ökar.

Engelskspråkig undervisning

14 §

Huvuddelen av undervisningen får anordnas på engelska för elever som vistas i Sverige under en begränsad tid och har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen.

Avvikelse får göras från timplanen i ämnena svenska och engelska. Antalet timmar i svenska får dock inte understiga 480.

15 §

Om det inte finns plats för alla sökande till engelskspråkig undervisning enligt 14 §, ska den i första hand ges till

  1. barn till utländska gästforskare och experter, och

  2. barn som tidigare gått i en engelskspråkig skola.

16 §

För sådana elever som avses i 14 § får Primary Years Programme och Middle Years Programme tillämpas inom grundskolan.

En huvudman för utbildning som har auktoriserats av International Baccalaureate Office (IBO) får utfärda betyg eller skriftliga omdömen enligt bestämmelser som utfärdats av IBO till sådana elever som flyttar utomlands under skoltiden.

17 §

En huvudman som anordnar undervisning enligt 14 eller 16 § ska anmäla detta till Statens skolinspektion.

18 §

Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får anordna delar av undervisningen på engelska för andra elever än sådana som avses i 14 §, om

  1. undervisningens innehåll och utformning säkerställer att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen,

  2. de lärare som undervisar på engelska uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § eller 17 § första stycket 1 skollagen (2010:800), och

  3. utbildningen håller god kvalitet.

Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet får återkallas om villkoren enligt första stycket inte längre är uppfyllda.

Enligt 6 § språklagen (2009:600) har det allmänna ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

SFS 2014:457

19 §

Under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning enligt 18 § får högst hälften av undervisningen ges på engelska.

Bedömningsstöd

Rubriken införd g SFS2016-0336

19 a §

[Upphävd g. F (2017:1107).]

SFS 2017:1107

Nationella prov

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2017-1107

20 §

Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 21 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.

SFS 2017:1107

21 §

Nationella prov ska användas i

  1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3, 6 och 9,

  2. engelska i årskurs 6 och 9,

  3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap i årskurs 9, och

  4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 9.

Statens skolverk ska fördela de nationella prov som anges i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne och att antalet provdeltagare så långt som möjligt blir lika stort för varje nationellt prov.

SFS 2017:1107

21 a §

Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 9 på dator eller annan digital enhet.

Rektorn får besluta att en elev inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl.

SFS 2017:1107

22 §

Nationella prov ska genomföras i slutet av årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder.

Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering.

SFS 2018:1386

22 a §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om att nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov.

SFS 2019:687

Nationella bedömningsstöd

Rubriken införd g. SFS2017-1107

22 b §

Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper.

SFS 2017:1107

22 c §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd och användningen av dessa.

SFS 2017:1107

Utbildning utan timplan

Medgivande

23 §

Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen om

  1. huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller organisatoriska skäl för att bedriva sådan utbildning, och

  2. eleverna ges förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i samtliga ämnen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Medgivandet ska avse en eller flera bestämda skolenheter. Medgivandet får förenas med villkor.

Återkallelse av medgivande

24 §

Statens skolinspektion får återkalla ett beslut om medgivande att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen, om

  1. förutsättningarna för medgivandet enligt 23 § inte längre är uppfyllda, eller

  2. huvudmannen inte följer de villkor som medgivandet förenats med.

Färdighetsprov

25 §

En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov som

  1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,

  2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och

  3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.

26 §

Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får använda färdighetsprov från och med årskurs 4 i de fall som avses i 25 §, om det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll och inriktning.

Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp.

27 §

När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.

Integrerad samisk undervisning i grundskolan

28 §

I 12 kap. 13 och 14 §§ finns bestämmelser om integrerad samisk undervisning för samiska elever i grundskolan.

Grundsärskolan

Utbildningens innehåll och omfattning

Läroplan

1 §

För grundsärskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan. Av 2 § samma förordning framgår att Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner och kunskapskrav för grundsärskolan.

Timplaner

2 §

Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden på ämnen och ämnesområden (timplaner) finns i bilaga 2.

Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.

SFS 2017:1236

3 §

Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.

4 §

För elever som får undervisning i en kombination av ämnen och ämnesområden får rektorn besluta om avvikelser från timplanerna i den omfattning som behövs.

Även för andra elever får rektorn besluta om avvikelser från timplanerna i den omfattning som behövs för att anpassa undervisningen till elevernas särskilda förutsättningar och behov.

I 3 kap. 12 § och 7 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om avvikelser från timplanen vid anpassad studiegång och vid integrerad undervisning. Beslut om lärotider enligt 3 kap. 5 § i denna förordning får också medföra avvikelser från timplanerna.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första eller andra stycket.

Elevens val

5 §

I 11 kap. 6 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.

6 §

Elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen får som elevens val erbjudas samtliga ämnesområden och praktisk arbetslivsorientering. I sådana fall ska bestämmelserna om ämnen i 5 och 9 §§ i stället gälla ämnesområden.

Skolans val

7 §

I timplanen för elever som får undervisning i ämnen anges ett visst antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen och för praktisk arbetslivsorientering.

8 §

Rektorn beslutar hur utrymmet för skolans val ska användas. Antalet timmar för varje ämne i timplanen får inte minskas i oproportionerligt stor omfattning.

Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val

9 §

Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Fördelningsbar tid i träningsskolan

10 §

Den fördelningsbara tiden i timplanen för elever som får undervisning i ämnesområden ska fördelas dels på ämnesområden med hänsyn till elevens behov, dels på praktisk arbetslivsorientering. Den fördelningsbara tiden får även användas för undervisning i modersmål eller svenska som andraspråk.

Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden ska användas.

Bedömningsstöd

Rubriken införd g. SFS2016-0336

11 §

En huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om bedömningsstöd i årskurs 1.

SFS 2016:336

Specialskolan

Utbildningens innehåll och omfattning

Läroplan

1 §

För specialskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner och kunskapskrav för specialskolan.

I 12 kap. 8 § andra stycket skollagen (2010:800) finns bestämmelser om tillämpning av grundsärskolans kursplaner för elever med utvecklingsstörning i specialskolan. För sådana elever gäller inte 10–12 §§.

Undervisningstid

2 §

Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 3.

Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om fördelningen av den garanterade undervisningstiden för elever som läser ämnet svenska i stället för ämnet teckenspråk enligt 12 kap. 4 § andra stycket skollagen (2010:800).

SFS 2017:1236

3 §

När grundsärskolans kursplaner tillämpas för elever med utvecklingsstörning gäller i stället för de föreskrifter som avses i 2 § första eller andra stycket att undervisningstiden ska fördelas på grundsärskolans ämnen eller ämnesområden, elevens val samt i förekommande fall teckenspråk och skolans val. I sådana fall ska bestämmelserna i 10 kap. 5–10 §§ tillämpas i stället för 4–9 §§. För elever med utvecklingsstörning får avvikelser göras från timplanen.

Språkval

4 §

Enligt 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas språkval.

Huvudmannen ska erbjuda minst två av språken franska, tyska och spanska som språkval.

Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval.

5 §

Eleven får i stället för ett språk som avses i 4 § som språkval välja något av följande språk:

  1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,

  2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,

  3. engelska, eller

  4. teckenspråk.

6 §

Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval enligt 4 § andra stycket eller 5 § om färre än tre elever vid skolenheten väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 5 § 1 är ett nationellt minoritetsspråk.

Elevens val

7 §

I 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas. Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än tre elever vid skolenheten väljer språket.

Skolans val

8 §

I timplanen anges ett antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen. Skolans val får också omfatta

  1. insatser avsedda att kompensera elevens funktionsnedsättning och andra särskilda insatser, och

  2. praktisk arbetslivsorientering.

Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val

9 §

Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Bedömningsstöd

Beträffande rubriken, se SFS2016-0336

9 a §

[Upphävd g. F (2017:1107).]

SFS 2017:1107

Nationella prov

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2017-1107

10 §

Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 4 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.

SFS 2017:1107

11 §

Nationella prov ska användas i

  1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 4, 7 och 10,

  2. engelska i årskurs 7 och 10,

  3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap i årskurs 10, och

  4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 10.

Statens skolverk ska fördela nationella prov som avses i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne.

SFS 2017:1107

11 a §

Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 10 på dator eller annan digital enhet.

Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl.

SFS 2017:1107

12 §

Nationella prov ska genomföras i slutet av årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder.

Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering.

SFS 2018:1575

12 a §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om att nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov.

SFS 2019:687

Nationella bedömningsstöd

Rubriken införd g. SFS2017-1107

12 b §

Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper.

SFS 2017:1107

12 c §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd och om användningen av dessa.

SFS 2017:1107

Samverkan med andra huvudmän

13 §

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska etablera och upprätthålla kontakt med elevernas hemkommuner.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det är lämpligt för att främja en övergång till utbildning i hemkommunen, vid slutet av varje läsår underrätta elevernas hemkommuner om elevernas kunskapsutveckling.

14 §

Om en elev ska gå över till grundskolan eller grundsärskolan eller tas emot på försök i grundskolan eller grundsärskolan enligt 7 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten och den huvudman som ska ta emot eleven gemensamt planera övergången. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i planeringen.

Sameskolan

Utbildningens innehåll och omfattning

Läroplan

1 §

För sameskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner och kunskapskrav för sameskolan.

Timplan

2 §

Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 4.

SFS 2017:1236

3 §

Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.

Samisk undervisning

4 §

Undervisningen ska ges på svenska och samiska.

5 §

Ämnet samiska ska finnas i alla årskurser.

6 §

För elever som har tagits emot i sameskolan på grund av särskilda skäl enligt 7 kap. 7 § första stycket andra meningen skollagen (2010:800) får undervisningen på samiska och undervisningen i ämnet samiska bytas ut mot annan undervisning.

Elevens val

7 §

I 13 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas.

Skolans val

8 §

Utrymmet för skolans val ska med de begränsningar som anges i timplanen användas för undervisning i ett eller flera ämnen.

Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas.

Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val

9 §

Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Bedömningsstöd

Rubriken införd g. SFS2016-0336

9 a §

[Upphävd g. F (2017:1107).]

SFS 2017:1107

Nationella prov

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2017-1107

10 §

Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.

SFS 2017:1107

11 §

Nationella prov ska användas i

  1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3 och 6, och

  2. engelska i årskurs 6.

SFS 2017:1107

11 a §

[Upphävd g. F (2016:9).]

SFS 2016:9

12 §

Nationella prov ska genomföras i slutet av årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder.

Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering.

SFS 2018:1575

12 a §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om att nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov.

SFS 2019:687

Nationella bedömningsstöd

Rubriken införd g. SFS2017-1107

12 b §

Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper.

SFS 2017:1107

12 c §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd och om användningen av dessa.

SFS 2017:1107

Integrerad samisk undervisning i grundskolan

13 §

En huvudman för grundskola får anordna samisk undervisning för samiska elever i sin grundskola, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen ingår avtal om det.

Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och undervisning i samiska utöver den undervisning som anordnas som modersmålsundervisning i samiska.

14 §

Utbildningen för de samiska eleverna ska integreras med motsvarande utbildning för andra elever i grundskolan.

Den samiska undervisningen får förläggas till tid utanför den garanterade undervisningstiden.

Fritidshemmet

1 §

För fritidshemmet gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet utom i de fall som anges i andra stycket.

För fritidshem som anordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola finns läroplanen i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.

Bidrag till enskilda huvudmän

Fastställande av bidrag per kalenderår

1 §

Ett bidrag till enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem samt pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem ska fastställas per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. För barn och elever som börjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalenderåret ska hemkommunen besluta bidraget omgående.

För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidrag enligt 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 § och 14 kap. 15 § skollagen (2010:800) avse tiden från och med den 1 juli samma år.

Ändringar under löpande budgetår

2 §

Om ytterligare resurser ges till hemkommunens verksamhet under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen.

Om hemkommunen minskar ersättningen till sin motsvarande verksamhet får bidrag till enskilda huvudmän minskas i motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner.

Avgifter

3 §

När en kommun beslutar om bidrag till enskild huvudman för förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet, ska det beaktas om avgifter tas ut av kommunen och av den enskilda huvudmannen.

Grundbelopp

Allmänt om grundbelopp

4 §

I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och 11 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för

  1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

  2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,

  3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,

  4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,

  5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,

  6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och

  7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

5 §

I 8 kap. 22 §, 14 kap. 16 § och 25 kap. 12 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för

  1. omsorg och pedagogisk verksamhet avse kostnader för förskolechef eller andra anställda med ledningsuppgifter, personal i den pedagogiska verksamheten och omsorgen, stödåtgärder till barn eller elever, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

  2. pedagogiskt material och utrustning avse kostnader för lek- och lärprodukter, maskiner som används i verksamheten, studiebesök och liknande kostnader, och

  3. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet för förskolor och fritidshem och en procent av grundbeloppet för pedagogisk omsorg.

För övriga kostnadsslag ska 4 § 4 och 6–7 tillämpas på motsvarande sätt.

Särskilt om ersättning för lokalkostnader

6 §

Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet.

Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska kostnader är betydande på grund av kommunens investering i nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon annan omständighet. Vid prövningen får hänsyn även tas till intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan etableras.

SFS 2018:3

Särskilt om ersättning för kapitalkostnader

7 §

Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid beräkningen av kostnader för inköp.

Tilläggsbelopp

8 §

Med tilläggsbelopp enligt 8 kap. 23 §, 9 kap. 21 §, 10 kap. 39 §, 11 kap. 38 § och 14 kap. 17 § skollagen (2010:800) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder, däribland sådana som riktas till barn och elever med stora inlärningssvårigheter.

Utöver vad som anges i första stycket avses med tilläggsbelopp enligt

  • 10 kap. 39 § skollagen ersättning för elever som ska ges modersmålsundervisning eller deltar i lovskola, och

  • 11 kap. 38 § skollagen ersättning för elever som ska ges modersmålsundervisning.

SFS 2017:847

Särskilt om ersättning för modersmålsundervisning

9 §

Om en kommun erbjuder modersmålsundervisning i egen förskoleklass, ska kommunen lämna motsvarande bidrag till sådan verksamhet i fristående förskoleklass.

Redovisning av hur bidraget har beräknats

10 §

En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående skola eller för ett barn i en fristående förskola eller i annan pedagogisk verksamhet med en enskild huvudman ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats.

Av redovisningen ska framgå beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt. Om det inte finns särskilda skäl ska redovisningen även innehålla beloppen för övriga kostnadsslag var för sig.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning.

Utbetalning av bidrag

11 §

Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer överens om annat, ska bidragen betalas ut med en tolftedel varje månad.

Bemyndigande om uppgifter om kommande verksamhet

12 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en enskild huvudman för grundskola och grundsärskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet.

Utbildning vid särskilda ungdomshem

Kapitlet infört g. SFS2015-0293

Inledande föreskrifter

Rubriken införd g. SFS2015-0293

1 §

I 24 kap. 8 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om utbildning för skolpliktiga barn som vistas i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem).

För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna förordning tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i ett sådant hem.

SFS 2015:293

Huvudmannen

Rubriken införd g. SFS2015-0293

2 §

Huvudmannen för ett särskilt ungdomshem ska fullgöra de uppgifter i fråga om utbildningen vid hemmet som annars huvudmannen för den skolform inom skolväsendet som utbildningen motsvarar har.

SFS 2015:293

Förutsättningar för fjärrundervisning vid särskilda ungdomshem

Rubriken införd g. SFS2015-0293

3 §

Fjärrundervisning får anordnas för elever som vistas i ett särskilt ungdomshem i samtliga ämnen i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan utom svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Fjärrundervisning får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet.

Fjärrundervisning enligt första stycket får genomföras endast om

  1. det inte finns någon lärare att tillgå på hemmet som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § skollagen (2010:800) eller, när det gäller studiehandledning på modersmålet och integrerad samisk undervisning, annan lämplig person, eller

  2. elevunderlaget är otillräckligt.

Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare närvarande i den lokal där eleverna befinner sig.

SFS 2015:293

Bemyndigande

Rubriken införd g. SFS2015-0293

4 §

Statens skolverk får, efter att ha inhämtat synpunkter från Statens institutionsstyrelse, meddela föreskrifter om verkställigheten av detta kapitel.

SFS 2015:293

Övriga bestämmelser

Överklagande

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2017-1051

1 §

Beslut enligt denna förordning får endast överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725).

SFS 2017:1051

Elektronisk överföring av ansökningar

2 §

En ansökan som ska göras till Statens skolinspektion eller Statens skolverk enligt denna förordning får överföras elektroniskt.

Bemyndigande

3 §

Statens skolinspektion respektive Statens skolverk får i fråga om ansökningar som myndigheten ska pröva enligt denna förordning meddela föreskrifter om överföring av en elektronisk ansökan och om elektronisk underskrift samt de ytterligare föreskrifter som behövs om ansökningsförfarandet och om betalning av avgift.

SFS 2018:1574

Bilaga 1

Timplaner för grundskolan

Ämnen

Undervisningstid i timmar

 

Lågstadiet

Mellanstadiet

Låg- och mellanstadiet

Högstadiet

Totalt

Bild

 

50

 

80

 
 

100

 

230

 

Engelska

 

60

 

220

 
 

200

 

480

 

Hem- och konsumentkunskap

 
 
 

36

 

82

 

118

 

Idrott och hälsa

 

140

 

180

 
 

280

 

600

 

Matematik

 

420

 

410

 
 

400

 

1 230

 

Musik

 

70

 

80

 
 

80

 

230

 
 
 
 
 
 
 

Naturorienterande ämnen

 

143

 

193

 
 

264

 

600

 

Biologi

 
 

55

 
 

75

 
 

Fysik

 
 

55

 
 

75

 
 

Kemi

 
 

55

 
 

75

 
 
 
 
 
 
 
 

Samhällsorienterande ämnen

 

200

 

333

 
 

352

 

885

 

Geografi

 
 

70

 
 

75

 
 

Historia

 
 

70

 
 

75

 
 

Religionskunskap

 
 

70

 
 

75

 
 
 
 
 
 
 
 

Samhällskunskap

 
 

70

 
 

75

 
 

Slöjd

 

50

 

140

 
 

140

 

330

 

Svenska eller svenska som andraspråk

 

680

 

520

 
 

290

 

1 490

 

Teknik

 

47

 

65

 
 

88

 

200

 
 
 
 
 
 
 

Språkval

 
 

48

 
 

272

 

320

 
 
 
 
 
 
 

Elevens val

 
 
 
 
 

177

 

Totalt garanterat antal timmar

 

1 860

 

2 269

 

36

 

2 548

 

6 890

 

Därav skolans val

 
 
 
 
 

600

 

När det gäller de naturorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 55 timmar i respektive ämne. Resterande 28 timmar får fördelas fritt mellan de tre ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är eleverna i de naturorienterande ämnena garanterade en minsta undervisningstid om 75 timmar i respektive ämne. Resterande 39 timmar får fördelas fritt mellan de tre ämnena i högstadiet.

När det gäller de samhällsorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 70 timmar i respektive ämne. Resterande 53 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är eleverna i de samhällsorienterande ämnena garanterade en minsta undervisningstid om 75 timmar i respektive ämne. Resterande 52 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i högstadiet.

Vid skolans val får antalet timmar i timplanen per stadium för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik får dock inte minskas.

Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära avvikelser från timplanen.

Bestämmelser om prioriterad timplan finns i 9 kap. 4 a § skolförordningen (2011:185). Prioriterad timplan kan innebära avvikelser från den i timplanen angivna dispositionen av antalet timmar per ämne.

SFS 2019:799

Bilaga 2

Timplaner för grundsärskolan

Timplan för elever som läser ämnen

Ämnen

 

Undervisningstid i timmar

 
 

Lågstadiet

 

Mellanstadiet

 

Låg- och mellanstadiet

 

Högstadiet

 

Totalt

 

Bild

 

60

 

75

 
 

90

 

225

 

Hem- och konsumentkunskap

 
 
 

230

 

295

 

525

 

Idrott och hälsa

 

245

 

245

 
 

260

 

750

 

Musik

 

120

 

125

 
 

150

 

395

 

Slöjd

 

175

 

260

 
 

235

 

670

 

Svenska eller svenska som andraspråk

 

450

 

450

 
 

400

 

1 300

 

Engelska

 

35

 

55

 
 

90

 

180

 

Matematik

 

400

 

400

 
 

415

 

1 215

 

Naturorienterande ämnen

 

145

 

190

 
 

260

 

595

 

Samhällsorienterande ämnen

 

185

 

220

 
 

290

 

695

 

Teknik

 

45

 

60

 
 

85

 

190

 

Elevens val

 
 
 
 
 

150

 

Totalt garanterat antal timmar

 

1 860

 

2 080

 

230

 

2 570

 

6 890

 

Därav skolans val

 
 
 
 
 

1 800

 

Timplan för elever som läser ämnesområden (träningsskolan)

Ämnesområden

 

Undervisningstid i timmar

 
 

Lågstadiet

 

Mellanstadiet

 

Högstadiet

 

Totalt

 

Estetisk verksamhet

 

315

 

340

 

340

 

995

 

Kommunikation

 

315

 

340

 

340

 

995

 

Motorik

 

315

 

340

 

340

 

995

 

Vardagsaktiviteter

 

315

 

340

 

340

 

995

 

Verklighetsuppfattning

 

315

 

340

 

340

 

995

 

Elevens val

 
 
 
 

190

 

Fördelningsbar undervisningstid

 

300

 

600

 

600

 

1 500

 

Totalt garanterat antal timmar

 

1 875

 

2 300

 

2 300

 

6 665

 

Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära avvikelser från timplanerna.

SFS 2019:799

Bilaga 3

Timplan för specialskolan

Ämnen

 

Undervisningstid i timmar

 
 

Lågstadiet

 

Mellanstadiet

 

Låg- och mellanstadiet

 

Högstadiet

 

Totalt

 

Bild

 

70

 

90

 
 

90

 

250

 

Hem- och konsumentkunskap

 
 
 

50

 

80

 

130

 

Idrott och hälsa

 

190

 

160

 
 

190

 

540

 

Rörelse och drama

 

90

 

80

 
 

75

 

245

 

Slöjd

 

85

 

140

 
 

125

 

350

 

Teckenspråk

 

320

 

205

 
 

200

 

725

 

Svenska eller svenska som andraspråk

 

780

 

500

 
 

280

 

1 560

 

Engelska

 

95

 

220

 
 

200

 

515

 

Matematik

 

560

 

410

 
 

400

 

1 370

 

Samhällsorienterande ämnen

 

319

 

300

 
 

321

 

940

 

Geografi

 
 

60

 
 

70

 
 

Historia

 
 

60

 
 

70

 
 

Religionskunskap

 
 

60

 
 

70

 
 

Samhällskunskap

 
 

60

 
 

70

 
 

Naturorienterande ämnen

 

227

 

189

 
 

234

 

650

 

Biologi

 
 

55

 
 

65

 
 

Fysik

 
 

55

 
 

65

 
 

Kemi

 
 

55

 
 

65

 
 

Teknik

 

52

 

65

 
 

83

 

200

 

Språkval

 
 

48

 
 

272

 

320

 

Elevens val

 
 
 
 
 

275

 

Totalt garanterat antal timmar

 

2 788

 

2 407

 

50

 

2 550

 

8 070

 

Därav skolans val

 
 
 
 
 

600

 

När det gäller de samhällsorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 60 timmar i respektive ämne. Resterande 60 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är eleverna i de samhällsorienterande ämnena garanterade en minsta undervisningstid om 70 timmar i respektive ämne. Resterande 41 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i högstadiet.

När det gäller de naturorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 55 timmar i respektive ämne. Resterande 24 timmar får fördelas fritt mellan de tre ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är eleverna i de naturorienterande ämnena garanterade en minsta undervisningstid om 65 timmar i respektive ämne. Resterande 39 timmar får fördelas fritt mellan de tre ämnena i högstadiet.

Vid skolans val får antalet timmar i timplanen per stadium för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, språkval och elevens val får dock inte minskas.

Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära avvikelser från timplanen.

SFS 2019:799

Bilaga 4

Timplan för sameskolan

Ämnen

 

Undervisningstid i timmar

 
 

Lågstadiet

 

Mellanstadiet

 

Låg- och mellanstadiet

 

Totalt

 

Bild

 

60

 

80

 
 

140

 

Hem- och konsumentkunskap

 
 
 

40

 

40

 

Idrott och hälsa

 

150

 

160

 
 

310

 

Musik

 

60

 

60

 
 

120

 

Slöjd

 

50

 

130

 
 

180

 

Svenska eller svenska som andraspråk

 

400

 

510

 
 

910

 

Engelska

 

60

 

220

 
 

280

 

Matematik

 

420

 

410

 
 

830

 

Samhällsorienterande ämnen

 

110

 

260

 
 

370

 

Geografi

 
 

60

 
 
 

Historia

 
 

60

 
 
 

Religionskunskap

 
 

60

 
 
 

Samhällskunskap

 
 

60

 
 
 

Naturorienterande ämnen

 

110

 

190

 
 

300

 

Biologi

 
 

55

 
 
 

Fysik

 
 

55

 
 
 

Kemi

 
 

55

 
 
 

Samiska

 

400

 

400

 
 

800

 

Språkval

 
 

48

 
 

48

 

Teknik

 

40

 

45

 
 

85

 

Elevens val

 
 
 
 

60

 

Totalt garanterat antal timmar

 

1 860

 

2 513

 

40

 

4 473

 

Därav skolans val

 
 
 
 

210

 

När det gäller de naturorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 55 timmar i respektive ämne. Resterande 25 timmar får fördelas fritt mellan de tre ämnena i mellanstadiet.

När det gäller samhällsorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 60 timmar i respektive ämne. Resterande 20 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i mellanstadiet.

Vid skolans val får antalet timmar i timplanen per stadium för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 15 procent. Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, samiska och elevens val får dock inte minskas.

Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära avvikelser från timplanen.

SFS 2018:750

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2011:185

1. Denna förordning träder i kraft d. 15 april 2011 och ska tillämpas på utbildning från och med d. 1 juli 2011, om inte annat följer av övergångsbestämmelserna.

2. Genom förordningen upphävs

– grundskoleförordningen (1994:1194),

– sameskolförordningen (1995:205),

– särskoleförordningen (1995:206),

– specialskoleförordningen (1995:401),

– förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet, och

– förordningen (2010:803) om Statens skolinspektions prövning i vissa fall av utbildning med enskild huvudman.

3. De upphävda förordningarna ska fortsätta att gälla för utbildning till utgången av juni 2011.

4. För elever i årskurs 9 i grundskola med offentlig huvudman ska 7 kap. 3, 4 och 6–9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.

5. För elever i årskurs 9 i grundsärskola med offentlig huvudman ska 7 kap. 3 §, 4 § första stycket och 5–6 §§ särskoleförordningen (1995:206) fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.

6. För elever i årskurs 9 i fristående grundskolor och fristående grundsärskolor ska 1 a kap. 7 § förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.

7. För elever i årskurs 10 i specialskolan ska 8 kap. 3–9 §§ specialskoleförordningen (1995:401) fortsätta att gälla under läsåret 2011/12. De kursplaner som tillämpats för dessa elever enligt 3 kap. 2–4 §§ specialskoleförordningen ska fortsätta att tillämpas under läsåret 2011/12.

8. En kommun som vid utgången av juni 2011 deltar i försöksverksamhet enligt förordningen (1999:903) om försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan får fortsätta att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) i den omfattning som följer av beslutet om deltagande i försöksverksamheten.

9. En huvudman för en fristående grundskola som vid utgången av juni 2011 bedriver utbildning med en fördelning av undervisningstiden som avviker från timplanen i bilaga 3 till skollagen (1985:1100) får fortsätta att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800).

10. En huvudman som med stöd av 8 eller 9 bedriver utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) ska anmäla detta till Statens skolinspektion före utgången av 2011. Om det föreligger förutsättningar för återkallelse enligt 9 kap. 24 § får Skolinspektionen besluta att huvudmannen från och med en viss tidpunkt ska tillämpa timplanen.

11. En kommun som vid utgången av juni 2011 anordnar engelskspråkig undervisning enligt förordningen (2003:459) om försöksverksamhet med engelskspråkig undervisning i grundskolan får fortsätta att bedriva engelskspråkig undervisning i samma omfattning. Detsamma gäller en enskild huvudman för grundskola som vid utgången av juni 2011 anordnar delar av undervisningen på engelska i motsvarande omfattning. Om villkoren enligt 9 kap. 18 § första stycket inte är uppfyllda får Statens skolinspektion besluta att huvudmannen inte får fortsätta att anordna sådan undervisning.

SFS 2011:506

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2011 i fråga om 4 kap. 1 a § och bilaga 1, d. 1 dec. 2013 i fråga om 6 kap. 2–6 §§ och i övrigt d. 1 juli 2012.

2. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av 6 kap. 3 och 4 §§ denna förordning jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. Detsamma gäller en lärare som avses i punkt 20 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

SFS 2011:1180

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2012 och tillämpas första gången läsåret 2013/14.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för läsåret 2012/13.

SFS 2012:498

(Utkom d. 29 juni 2012.)

SFS 2013:249

1. Denna förordning träder i kraft d 1 juli 2013.

2. Bilagorna 1–3 i sin nya lydelse tillämpas första gången höstterminen 2013 för elever som påbörjar årskurs 1 i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 ska undervisningstiden i matematik vara minst 965 timmar respektive 925 timmar. Detta gäller inte elever i träningsskolan.

4. För elever i specialskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2, 3 respektive 4 ska undervisningstiden i matematik vara minst 1 130 timmar, 1 100 timmar respektive 1 070 timmar.

5. För elever i sameskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 ska undervisningstiden i matematik vara minst 740 timmar respektive 700 timmar.

6. Bilagorna 1–3 i sin äldre lydelse gäller fortfarande för elever som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 4 eller en högre årskurs i grundsärskolan eller sameskolan eller årskurs 5 eller en högre årskurs i specialskolan.

SFS 2013:827

Denna förordning träder i kraft d. 2 dec. 2013.

SFS 2014:96

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 april 2014.

2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som genomförs efter d. 30 juni 2014.

SFS 2014:457

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2014.

SFS 2014:857

Denna förordning träder i kraft d. 1 aug. 2014.

SFS 2014:1029

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2015.

SFS 2015:142

Denna förordning träder i kraft d. 15 april 2015.

SFS 2015:293

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2015.

SFS 2015:578

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2016.

SFS 2015:800

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2016.

SFS 2016:9

Denna förordning träder i kraft d. 23 febr. 2016.

SFS 2016:336

Denna förordning träder i kraft d. 1 sept. 2016 i fråga om 11 kap. 9 a §, d. 1 jan. 2017 i fråga om 10 kap. 11 § och i övrigt d. 1 juli 2016.

SFS 2016:552

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2016.

SFS 2016:590

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2016.

SFS 2016:652

1. Denna förordning träder i kraft d. 15 juli 2016.

2. Förordningen tillämpas första gången höstterminen 2016 för elever som påbörjar årskurs 4 i grundsärskolan och sameskolan respektive årskurs 5 i specialskolan.

3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 ska undervisningstiden i ämnet matematik vara minst 1 075 timmar respektive 1 040 timmar. Detta gäller inte elever i träningsskolan.

4. För elever i specialskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 6 respektive 7 ska undervisningstiden i matematik vara minst 1 230 timmar respektive 1 195 timmar.

5. För elever i sameskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 ska undervisningstiden i matematik vara minst 850 timmar respektive 815 timmar.

6. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som höstterminen 2016 påbörjar

a) årskurs 7 eller en högre årskurs i grundsärskolan, eller

b) årskurs 8 eller en högre årskurs i specialskolan.

SFS 2017:847

Denna förordning träder i kraft d. 1 aug. 2017.

SFS 2017:1051

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2018.

SFS 2017:1107

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2018 i fråga om 9 kap. 22 a § och 22 c §, 11 kap. 12 a § och 12 c § och 12 kap. 12 a § och 12 c § och i övrigt d. 29 juni 2018.

SFS 2017:1116

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2018.

2. Förordningen ska tillämpas på utbildning från och med höstterminen 2018.

SFS 2017:1236

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2018.

SFS 2018:3

Denna förordning träder i kraft d. 1 mars 2018.

SFS 2018:750

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2018 i fråga om 3 kap. 4 §, den 2 juli 2018 i fråga om bilaga 2–4 och i övrigt d. 1 juli 2019.

2. För elever som höstterminen 2018 påbörjar årskurs 7 eller en högre årskurs gäller bilagorna 2 och 3 i den äldre lydelsen.

SFS 2018:1386

Denna förordning träder i kraft d. 31 juli 2018.

SFS 2018:1512

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2019.

2. För elever i grundskolan som höstterminen 2019 påbörjar årskurs 7 gäller följande:

– undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa ska vara minst 580 timmartotalt, och

– undervisningstiden i elevens val ska vara minst 197 timmar totalt.

3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som höstterminen 2019 påbörjar

– årskurs 8 eller 9 i grundsärskolan eller

– årskurs 9 eller 10 i specialskolan.

4. I lagen (2017:620) om ändring i skollagen (2010:800) finns övergångsbestämmelser som gäller elever som höstterminen 2018 påbörjar årskurs 7 eller en högre årskurs i grundskolan.

SFS 2018:1574

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2019.

SFS 2018:1575

Denna förordning träder i kraft d. 25 okt. 2018.

SFS 2019:275

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2019.

SFS 2019:687

Denna förordning träder i kraft d. 20 dec. 2019.

SFS 2019:799

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2019.

SFS 2019:800
  1. Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2020.

  2. För elever i specialskolan som höstterminen 2020 påbörjar årskurs 8 gäller följande:

    1. undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa ska vara minst 620 timmar totalt, och

    2. undervisningstiden i elevens val ska vara minst 195 timmar totalt.

  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som höstterminen 2020 påbörjar årskurs 9 eller 10 i specialskolan.