Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och pedagogisk personal inom förskolan som leder till lärar- eller förskollärarexamen

Rubriken har denna lydelse enl. F 2020:724.

Utkom från trycket den 10 juni 2011
utfärdad den 26 maj 2011.

Inledande bestämmelser

Förordningens innehåll

1 §

I denna förordning finns det bestämmelser om

  1. utfärdande av vissa examina som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), och

  2. högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och pedagogisk personal inom förskolan som anordnas med särskilda medel och som syftar till att studenterna ska uppnå en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare eller förskollärare enligt 2 kap. 16 § skollagen.

SFS 2020:724

Definitioner

2 §

Med högskolor avses i denna förordning även universitet.

SFS 2020:724

Tillämpliga bestämmelser

3 §

I högskolelagen (1992:1434) finns det grundläggande bestämmelser om högskoleutbildning.

Högskoleförordningen (1993:100) ska tillämpas om inte något annat följer av denna förordning.

Förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen ska tillämpas om inte något annat följer av denna förordning.

SFS 2013:831

Utfärdande av vissa examina

Ansökan om examen

4 §

Den som har påbörjat en utbildning, som enligt äldre föreskrifter hade kunnat leda till en examen som kan vara en sådan behörighetsgivande examen för legitimation som lärare eller förskollärare som avses i 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), får ansöka om att få en examen för utbildningen.

Prövning av ansökan

5 §

Ansökan enligt 4 § prövas av en högskola som anordnar utbildning som kan leda till en sådan behörighetsgivande examen som avses i 2 kap. 16 § skollagen (2010:800).

Den som uppfyller sådana krav som kan anses motsvara de som har gällt för en examen ska få ett examensbevis av högskolan. Högskolan ska pröva om en sökandes tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för att han eller hon ska anses uppfylla kraven. Om det behövs för prövningen får högskolan i ett enskilt fall besluta att sökanden ska utföra kompletterande prov eller andra uppgifter.

SFS 2020:724

Utbildningar av lärare och förskollärare som saknar behörighetsgivande examen

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2013-0831

Var utbildningarna anordnas

6 §

Utbildningarna enligt 1 § 2 ska anordnas vid de högskolor som regeringen beslutar.

Vad utbildningarna syftar till

7 §

Utbildningarna ska ges för att öka andelen lärare och förskollärare i skolan och förskolan som har en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800).

SFS 2013:831

Behörighet

8 §

För behörighet till utbildning enligt denna förordning gäller 9 § i stället för bestämmelserna om grundläggande och särskild behörighet i 7 kap. 5, 8–11, 25 och 28–31 a §§ högskoleförordningen (1993:100) samt 7 kap. 24 § högskoleförordningen i fråga om hänvisningen till 5 § samma kapitel.

Bestämmelserna om undantag från något eller några behörighetsvillkor i 7 kap. 3 § högskoleförordningen gäller även behörighetsvillkor som uppställs i denna förordning.

Första och andra styckena och 9 § gäller inte behörighet till utbildning som avses i förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.

SFS 2020:724

8 a §

När det gäller särskild behörighet till utbildning enligt denna förordning gäller 9–11 §§ i stället för bestämmelserna om särskild behörighet i 7 kap. 8–11 §§ högskoleförordningen (1993:100).

SFS 2018:1509

9 §

Behörighet för utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare eller förskollärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) har den som saknar en sådan examen, om han eller hon

  1. på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare motsvarande utbildning eller arbetslivserfarenhet som lärare eller i undervisningen i förskolan eller förskoleklassen har förutsättningar att uppnå en behörighetsgivande examen för legitimation som lärare eller förskollärare inom ramen för en utbildning enligt denna förordning, och

  2. är verksam som lärare i skolväsendet eller medverkar i undervisningen i förskolan eller förskoleklassen.

Om det behövs för att kunna bedöma om de förutsättningar som anges i första stycket 1 är uppfyllda får högskolan i ett enskilt fall besluta att sökanden ska utföra kompletterande prov eller andra uppgifter.

SFS 2020:724

10 §

SFS 2020:724

11 §

SFS 2020:724

Urval

Rubriken har denna placering enl. SFS2013-0831

12 §

Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. I stället för vad som anges om urval i 7 kap. 12 § andra stycket, 13–19, 23, 26, 27 och 32 §§ högskoleförordningen (1993:100) är urvalsgrunderna

  1. andra särskilda prov än sådant högskoleprov som avses i 7 kap. 20 § högskoleförordningen,

  2. tidigare utbildning, och

  3. arbetslivserfarenhet.

Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder enligt första stycket som ska användas.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 7 kap. 12 § tredje stycket högskoleförordningen.

Första–tredje styckena gäller inte urval till utbildning som avses i förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.

SFS 2013:831

Antagning

Rubriken har denna placering enl. SFS2013-0831

13 §

Den som vill bli antagen till en utbildning enligt denna förordning ska anmäla det inom den tid och på det sätt som högskolan bestämmer.

Antagning till utbildningarna ska göras senast den 30 juni 2026.

SFS 2016:959

Utbildningarnas genomförande

Rubriken har denna placering enl. SFS2013-0831

14 §

Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare eller förskollärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) får för en student sammanlagt omfatta högst 120 högskolepoäng.

Utbildning ska anordnas på minst kvartstid och får för en student pågå under högst fyra år.

SFS 2020:724

15 §

Utbildningarna ska planeras med hänsyn till varje students tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.

Antalet högskolepoäng för ett självständigt arbete (examensarbete) som krävs enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) eller motsvarande krav enligt äldre bestämmelser för en behörighetsgivande examen, får understigas vid utbildning enligt denna förordning.

SFS 2013:831

16 §

Bestämmelserna i 7 kap. 33 § högskoleförordningen (1993:100) ska inte gälla för utbildningarna.

SFS 2013:831

Förkortad utbildning för studenter med yrkeserfarenhet

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2020-0724

Vilka studenter omfattas?

Rubriken införd g. SFS2013-0831

17 §

Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som förskollärare, grundlärare, ämneslärare eller yrkeslärare enligt 2 kap. 16 § skollagen får, om inte annat anges i 18 §, omfatta studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng, om studenten

  1. har arbetat i skolväsendet i en eller flera anställningar som lärare eller inom ramen för en anställning har medverkat i undervisningen i förskolan eller förskoleklassen under sammanlagt minst åtta läsår eller motsvarande, varav minst tre sammanhängande läsår, före den dag som infaller sex månader före sista dag för ansökan till utbildningen,

  2. var anställd som lärare i skolväsendet eller inom ramen för en anställning medverkade i undervisningen i förskolan eller förskoleklassen den dag som infaller sex månader före sista dag för ansökan till utbildningen, och

  3. i övrigt bedöms uppfylla de krav för förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) som anges i 19–22 och 25–29 §§.

Om det behövs för att kunna bedöma om de krav som anges i första stycket 3 är uppfyllda får högskolan i ett enskilt fall besluta att studenten ska utföra kompletterande prov eller andra uppgifter.

SFS 2020:724

18 §

    Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som ämneslärare enligt 2 kap. 16 § skollagen får omfatta studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng, om studenten

  1. har en examen från en högskoleutbildning som varit avsedd att ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i skolväsendet i något eller några av undervisningsämnena dans, teater eller rörelse och drama eller en motsvarande utländsk examen,

  2. bedriver undervisning i skolväsendet som huvudsakligen avser det eller de ämnen som avses i 1,

  3. har arbetat sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i en eller flera anställningar som lärare i skolväsendet eller med arbetsuppgifter som liknar undervisning inom skolväsendet,

  4. var anställd som lärare i skolväsendet den dag som infaller sex månader före sista dag för ansökan till utbildningen, och

  5. i övrigt bedöms uppfylla de krav för ämneslärarexamen enligt bilaga 2 högskoleförordningen (1993:100) som anges i 23, 24, 27 och 28 §§.

Om det behövs för att kunna bedöma om krav som anges i första stycket 5 är uppfyllda får högskolan i ett enskilt fall besluta att studenten ska utföra kompletterande prov eller andra uppgifter.

SFS 2020:724

Förskollärarexamen

Rubriken införd g. SFS2013-0831

19 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de kunskaper inom det förskolepedagogiska området som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen.

SFS 2013:831

Grundlärarexamen

Rubriken införd g. SFS2013-0831

20 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de kunskaper inom det fritidspedagogiska området och de ämneskunskaper i det eller de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen.

SFS 2013:831

21 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen.

SFS 2013:831

22 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen.

SFS 2013:831

Ämneslärarexamen som omfattar något eller några av ämnena dans, teater eller rörelse och drama

Rubriken införd g. SFS2013-0831

23 §

En student som avses i 18 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100).

För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den förordningen inte tillämpliga.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta ett eller två av undervisningsämnena dans eller teater eller bara undervisningsämnet rörelse och drama. Examen ska dock bara anses omfatta ett eller två av dessa ämnen, om studentens tidigare examen enligt 18 § 1 varit avsedd att ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i ämnet.

SFS 2013:831

24 §

En ämneslärarexamen som avses i 23 § ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9, om den omfattar undervisningsämnet rörelse och drama. Om examen omfattar ett eller två av undervisningsämnena dans eller teater, ska den anses ha inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

SFS 2013:831

Ämneslärarexamen som kan omfatta även andra ämnen

Rubriken införd g. SFS2013-0831

25 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse ett, två eller tre undervisningsämnen i grundskolans årskurs 7–9.

För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den förordningen inte tillämpliga.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i.

SFS 2013:831

26 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse ett eller två undervisningsämnen i gymnasieskolan. Detta eller dessa ämnen får inte vara ett yrkesämne.

För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den förordningen inte tillämpliga.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i.

SFS 2013:831

Gemensamma bestämmelser om ämneslärarexamen

Rubriken införd g. SFS2013-0831

27 §

Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 enligt 24 eller 25 § och omfatta

  1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om 180 högskolepoäng och avläggas på grundnivå,

  2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå,

  3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 240 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller

  4. tre undervisningsämnen, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå.

Examen ska anses omfatta en fördjupning om 90 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnesstudier i varje undervisningsämne, får han eller hon välja vilket av ämnena som ska anses omfatta 90 högskolepoäng. För varje övrigt undervisningsämne ska examen anses omfatta 45 högskolepoäng om examen omfattar tre undervisningsämnen och 60 högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta 90 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas.

Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha.

SFS 2017:895

28 §

Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i gymnasieskolan enligt 24 eller 26 § och omfatta

  1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om 210 högskolepoäng och avläggas på grundnivå, eller

  2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 330 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller

  3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 300 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå.

Examen ska anses omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i och, om det är fråga om två undervisningsämnen, 90 högskolepoäng i det andra ämnet. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnesstudier i båda undervisningsämnena, får han eller hon välja vilket av ämnena som ska anses omfatta 120 högskolepoäng. När examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta 120 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas.

Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha.

SFS 2013:831

Yrkeslärarexamen

Rubriken införd g. SFS2013-0831

29 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har sådana kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som avses i 4 § förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.

SFS 2013:831

30 §

Förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor ska tillämpas på utbildningarna.

SFS 2013:831

Överklagande

Rubriken har denna placering enl. SFS2013-0831

31 §

Till Överklagandenämnden för högskolan får, i stället för vad som anges i 12 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100), följande beslut av en högskola överklagas:

  1. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till sådan utbildning som avses i denna förordning,

  2. beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen högskoleförordningen,

  3. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller verksamhet enligt 6 kap. 8 § högskoleförordningen,

  4. beslut att avslå en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment, och

  5. beslut att avslå en begäran om att få examensbevis eller kursbevis.

SFS 2013:831

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2011:689

1. Denna förordning träder i kraft d. 23 juni 2011 och gäller till och med d. 30 juni 2030.

2. Genom förordningen upphävs förordningen (2007:224) om högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen.

3. Den som har påbörjat en utbildning till en lärarexamen enligt den upphävda förordningen har rätt att slutföra sin utbildning till en sådan examen enligt bestämmelserna i den upphävda förordningen, dock senast d. 31 dec. 2014.

SFS 2013:831

Denna förordning träder i kraft d. 1 dec. 2013.

SFS 2016:959

Denna förordning träder i kraft d. 15 dec. 2016.

SFS 2017:895

1. Denna förordning träder i kraft d. 2 juli 2018.

2. Den som före d. 2 juli 2018 har påbörjat en ämneslärarutbildning enligt 23 §, 24 § första meningen, 25 eller 27 § har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt bestämmelserna i den äldre lydelsen, dock längst till och med utgången av dec. 2024. Hänvisningarna i 23 och 25 §§ till bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) ska då avse bilaga 2 i lydelsen före d. 2 juli 2018.

SFS 2018:1509

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2019 i fråga om 8 a § och i övrigt d. 1 jan. 2022.

2. Bestämmelserna i 8 och 12 §§ i den nya lydelsen och i den nya 8 a § ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om antagning till utbildning som börjar före d. 1 juni 2022.

SFS 2020:724

Denna förordning träder i kraft d. 1 sept. 2020.