Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS 2011:1020 Utkom från trycket den 20 september 2011Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100);utfärdad den 8 september 2011.Regeringen föreskriver i fråga om högskoleförordningen (1993:100)Förordningen omtryckt 1998:1003. Senaste lydelse av 7 kap. 18 a § 2007:666. dels att 7 kap. 18 a § ska upphöra att gälla, dels att 7 kap. 8, 18 och 25 §§ samt bilaga 3 ska ha följande lydelse.7 kap.8 §8 § Senaste lydelse 2006:1053. De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avsekunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, ochandra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.18 §18 § Senaste lydelse 2007:666. Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i bilaga 3.I varje områdesbehörighet ska det utöver sådana behörighetskurser som avses i 9 § ingå meritkurser. Meritkurser är sådana kurser från gymnasial utbildning som är särskilt meriterande vid urval och som inte utgör krav på grundläggande eller särskild behörighet.Meritkurser ärfördjupning i ämnet moderna språk,fördjupning i ämnet engelska, ochfördjupning i ämnet matematik.Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg.25 §25 § Senaste lydelse 2006:1053. De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avsekunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper,kunskaper från en eller flera högskolekurser, ochandra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas.Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.Bilaga 3Senaste lydelse 2011:946. PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG OCH MERITVÄRDERING AV BETYG I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 § andra stycket och 18 § första stycket vissa bestämmelser om hur platser ska fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg ska värderas.Med betyg från gymnasieskolan avses i fråga om platsfördelning på grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate.Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate samt om hur sådana betyg ska ge meritpoäng. Platsfördelning på grundval av betyg 1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första stycket 1 ska platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i en betygsgrupp som indelas i I och II respektive i en folkhögskolegrupp enligt följande.Betygsgrupp:I. sökande medbetyg från gymnasieskolan,betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser sådan utbildning, ochbetyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som ger grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå,II. sökande medbetyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller i kombination med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där eller, i fråga om betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen, i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som leder till mer än grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå, om betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, ochbetyg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola.Folkhögskolegrupp:sökande med studieomdöme från folkhögskola.2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp ska platserna i betygsgruppen fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i I respektive II. Därefter ska antalet platser i II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras I. Meritvärdering av betyg 3. Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för meritkurser som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5. Därefter ska poäng för meritkurser läggas till. Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan Siffervärde 4. Betygen i de kurser som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden:
10,0 
12,5 
15,0 
17,5 
20,0 
Betygsvärde 5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs ska multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås.Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i en kurs ersättas av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal gymnasiepoäng. Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal 6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de kurser som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 400, varvid ett jämförelsetal fås.Jämförelsetalet ska anges med två decimaler. Betyg i kurser som ger behörighet eller i meritkurser 7. Betyg i kurser som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska meritvärderas enligt 4 och 5 om kursernakrävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå,är behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 §, ellerär meritkurser som avses i 7 kap. 18 § och ger meritpoäng enligt 8.Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för det som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har meritvärderats. Meritpoäng 8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana meritkurser som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng.Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till jämförelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse moderna språk, högst en (1,0) meritpoäng får avse engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse matematik.Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande:lägst betyget E i Moderna språk, steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng,lägst betyget E i Moderna språk, steg 4, ger en (1,0) meritpoäng,lägst betyget E i Moderna språk, steg 5, ger en halv (0,5) meritpoäng,lägst betyget E i Moderna språk, steg 2, i ytterligare ett språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande har fått meritpoäng enligt b,lägst betyget E i Engelska 7 ger en (1,0) meritpoäng,lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§ eller, om sådant krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng och om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt f,lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i f ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt g,lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i g ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt h,lägst betyget E i Matematik 5 ger utöver det som anges i f, g eller h en halv (0,5) meritpoäng,lägst betyget E i Matematik – specialisering på lägst den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§ eller, om sådant krav inte har ställts, är närmast över kursnivån som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng. Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå 9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med examen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som ingår i examen, dock med lägst 2 300.1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013.3. De äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 ska fortsätta att gälla för den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning. Detta gäller dock inte vid meritvärdering av betyg i kurser enligt de ämnesplaner som gäller i gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli 2012.4. Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdeskurser enligt de äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet enligt de äldre bestämmelserna ska vara meritkurser.På regeringens vägnarJAN BJÖRKLUNDCharlotte Abrahamsson(Utbildningsdepartementet)