Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.
Studiestödslag (1999:1395) StudiestödslagenFörarbeten1999:1395 Prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 1999/2000:96.2000:1374 Prop. 2000/01:1 utg.omr. 15, bet. 2000/01:UbU2, rskr. 2000/01:100.2001:67 Prop. 2000/01:55, bet. 2000/01:UU6, rskr. 2000/01:137.2001:304 Prop. 2000/01:107, bet. 2000/01:UbU18, rskr. 2000/01:228.2002:144Jfr prop. 2000/01:55, bet. 2000/01:UU6, rskr. 2000/01:137.2002:634 Prop. 2001/02:161, bet. 2001/02:UbU15, rskr. 2001/02:312.2002:1108 Prop. 2002/03:1, utg.omr. 15, bet. 2002/03:UbU2, rskr. 2002/03:63.2003:1122Prop. 2003/04:1, utg.omr. 15, bet. 2003/04:UbU2, rskr. 2003/04:94.2004:846Prop. 2003/04:152, bet. 2004/05:SfU4, rskr. 2004/05:8.2005:613Prop. 2004/05:111, bet. 2004/05:UbU14, rskr. 2004/05:309.2005:1186Prop. 2005/06:1, utg.omr. 15, bet. 2005/06:UbU2, rskr. 2005/06:105.2006:170Prop. 2004/05:162, bet. 2005/06:UbU3, rskr. 2005/06:160.2006:654Prop. 2005/06:134, bet. 2005/06:UbU21, rskr. 2005/06:305.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/ EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77, Celex 32004L0038) samt rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EUT L 16, 23.01.2004, s. 44, Celex 32003L0109).2006:655Prop. 2005/06:159, bet. 2005/06:UbU21, rskr. 2005/06:305.2006:656Prop. 2005/06:134 och 2005/06:159, bet. 2005/06:UbU21, rskr. 2005/06 305.2006:955Prop. 2005/06:100, bet. 2005/06:FiU21, rskr. 2005/06:370.2006:1456Prop. 2006/07:1, utg.omr. 15, bet. 2006/07:UbU2, rskr. 2006/07:53.2006:1457Prop. 2006/07:1, utg.omr.15, bet. 2006/07:UbU2, rskr. 2006/07:53.2006:1473Prop. 2006/07:17, bet. 2006/07:UbU2, rskr. 2006/07:53.2006:1474Prop. 2006/07:17, bet. 2006/07:UbU2, rskr. 2006/07:53.2007:812Prop. 2006/07:118, bet. 2007/08:AU2, rskr. 2007/08:9.2007:1343Prop. 2007/08:1, utg.omr. 15, bet. 2007/08:UbU2, rskr. 2007/08:71.2008:225Prop. 2007/08:50, bet. 2007/08:UbU13, rskr. 2007/08:161.2008:293Prop. 2007/08:74, bet. 2007/08:UbU14, rskr. 2007/08:183.Jfr rådets direktiv 2005/71/EG av den 12 oktober 2005 om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte (EUT L 289, 3.11.2005, s. 15, Celex 32005L0071).2008:1353Prop. 2008/09:1, utg.omr. 15, bet. 2008/09:UbU2, rskr. 2008/09:102.2009:832Prop. 2008/09:165, bet. 2008/09:JuU23, rskr. 2008/09:290.2009:1535Prop. 2009/10:1, utg.omr. 15, bet. 2009/10:UbU2, rskr. 2009/10:127.2010:203Prop. 2009/10:60, bet. 2009/10:AU7, rskr. 2009/10:208.2010:441Prop. 2009/10:141, bet. 2009/10:UbU18, rskr. 2009/10:290.2010:875Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370.2010:1279Prop. 2009/10:222, bet. 2010/11:SfU4, rskr. 2010/11:7.2010:1280Prop. 2009/10:222, bet. 2010/11:SfU4, rskr. 2010/11:7.2010:2018Prop. 2010/11:1, utg.omr. 15, bet. 2010/11:UbU2, rskr. 2010/11:136.2011:859Prop. 2010/11:113, bet. 2010/11:UbU18, rskr. 2010/11:311.2011:1401Prop. 2010/11:166, bet. 2011/12:SkU4, rskr. 2011/12:29.2012:160Prop. 2011/12:42, bet. 2011/12:UbU11, rskr. 2011/12:168.2013:528Prop. 2012/13:133, bet. 2012/13:UbU19, rskr. 2012/13:272.2013:608Prop. 2012/13:148, bet. 2012/13:SfU13, rskr. 2012/13:275.Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).2013:780Prop. 2012/13:152, bet. 2013/14:UbU3, rskr. 2013/14:11.2013:1119Prop. 2013/14:1, utg.omr. 15, bet. 2013/14:UbU2, rskr. 2013/14:105.2014:194Prop. 2013/14:83, bet. 2013/14:SfU9, rskr. 2013/14:191.2014:195Prop. 2013/14:81, bet. 2013/14:SfU11, rskr. 2013/14:192.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77, Celex 32004L0038).2014:1580Prop. 2014/15:1, utg.omr. 15, bet. 2014/15:UbU2, rskr. 2014/15:91.2015:941Prop. 2015/16:1, utg.omr. 15, bet. 2015/16:UbU2, rskr. 2015/16:58.2016:702Prop. 2015/16:142, bet. 2015/16:UbU22, rskr. 2015/16:267.2017:281Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12, rskr. 2016/17:208.2017:530Prop. 2016/17:158, bet. 2016/17:UbU20, rskr. 2016/17:285.2017:579Prop. 2016/17:172, bet. 2016/17:SfU25, rskr. 2016/17:316.2017:589Prop. 2016/17:175, bet. 2016/17:AU15, rskr. 2016/17:340.2017:1325Prop. 2017/18:1 utg.omr. 15, bet. 2017/18:UbU2, rskr. 2017/18:122.2018:69Prop. 2017/18:34, bet. 2017/18:SfU10, rskr. 2017/18:156.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal, i den ursprungliga lydelsen.Utfärdad den 16 december 1999.Utkom från trycket den 5 januari 1999Kommentaren genomgången per 1 januari 2019Kommentaren uppdaterad per 1 juli 2018 SFS 2017:1325 — Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 2 kap. 7 § och 3 kap. 11–13 §§ studiestödslagen (1999:1395) ska ha följande lydelse. Av Daniel Wanhatalo: Lagändringarna följer av förslag i Budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1, utgiftsområde 15, avsnitt 3.7.1 och 3.7.2) och trädde i kraft den 1 juli 2018. Ändringarna innebär dels att studiebidraget inom studiehjälpen höjs med 200 kr per månad till 1250 kr per månad (2 kap. 7 §), dels att studiemedlens totalbelopp höjs med 296 kr per studiemånad genom att bidragsdelen av studiemedlen höjs (3 kap. 11–13 §§). Ändringen i 2 kap. 7 § tillämpas i fråga om studiebidrag som lämnas för tid från och med den 1 mars 2018. Ändringarna i 3 kap. 11–13 §§ tillämpas första gången i fråga om studiemedel som lämnas för tid från med den 1 juli 2018.Kommentaren uppdaterad per 1 april 2018 SFS 2018:69 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 1 kap. 7 § studiestödslagen (1999:1395) ska ha följande lydelse. Av Daniel Wanhatalo: Lagändringen följer av förslag i prop. 2017/18:34 och trädde i kraft den 1 mars 2018. Den genomför delvis Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (ICT-direktivet). Lagändringen görs genom ett tillägg i 1 kap. 7 § och innebär att tredjelandsmedborgare som fått ett s.k. ICT-tillstånd för vistelse i Sverige som överstiger nio månader ska jämställas med svenska medborgare när det gäller rätt till studiehjälp i form av studiebidrag och extra tillägg. Även familjemedlemmar till en sådan tredjelandsmedborgare, som själva har fått uppehållstillstånd i Sverige, ska jämställas med svenska medborgare när det gäller rätt till sådan studiehjälp, under förutsättning att anknytningspersonens ICT-tillstånd har en vistelsetid som överstiger nio månader.Kommentaren uppdaterad per 1 januari 2018 SFS 2017:589 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 3 kap. 25 § studiestödslagen (1999:1395) ska ha följande lydelse. Av Daniel Wanhatalo: Lagändringen följer av förslag i prop. 2016/17:175 och trädde i kraft den 1 januari 2018. Ändringen innebär att det görs ett tillägg i samordningsbestämmelsen i 3 kap. 25 § första stycket 2, som anger att studiemedel inte får lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnas etableringsersättning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program. I konsekvens med detta utgår den tidigare samordningsbestämmelsen i 3 kap. 25 § första stycket 6, som reglerade samordning mellan studiemedel och ersättning enligt den upphävda lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Vidare görs redaktionella ändringar i paragrafen.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ersättning som lämnats enligt den upphävda lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, se punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.Kommentaren uppdaterad per 1 oktober 2017 SFS 2017:530 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395) dels att 4 kap. 22 § ska upphöra att gälla, dels att 3 kap. 25 och 26 §§ och 4 kap. 13 § ska ha följande lydelse, dels att punkt 16 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 25 a §, av följande lydelse. Av Daniel Wanhatalo: Lagändringen följer av förslag i prop. 2016/17:158 och trädde i kraft den 2 juli 2017. Ändringarna innebär att studiestödslagen anpassas till den nya stödformen studiestartsstöd som lämnas enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd. Ändringen i 3 kap. 25 § samt den nya 3 kap. 25 a § inför bestämmelser om hur studiestöd enligt studiestödslagen ska samordnas med studiestartsstöd enligt lagen om studiestartsstöd i syfte att förhindra att båda förmånerna lämnas samtidigt. Ändringen i 3 kap. 26 § inför en bestämmelse som reglerar i vilken mån återkrävt studiestartsstöd måste ha återbetalats för att nytt studiemedel ska kunna lämnas. Ändringen i 4 kap. 13 § innebär att en återbetalares årsbelopp, dvs. det belopp som återbetalaren ska betala tillbaka under ett år, får sättas ned om låntagaren tar emot studiestartsstöd.I samband med att studiestartsstöd införs avskaffas möjligheten att skriva av studielån tagna i samband med behörighetsgivande studier för studerande som går vidare till högskolestudier, vilket medför att 4 kap. 22 § upphör att gälla. Enligt punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna gäller den upphävda bestämmelsen dock fortfarande för studiemedel som lämnas för tid före den 1 januari 2018.Slutligen görs en ändring i punkt 16 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) som bl.a. innebär att även återbetalare av studielån tagna före den 1 juli 2001, dvs. enligt den tidigare studiestödslagen (1973:349), kan få det belopp som årligen ska betalas tillbaka nedsatt om återbetalaren tar emot studiestartsstöd. SFS 2017:579 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395) dels att 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 4 a § och 3 kap. 4 a § med följande lydelse. Av Daniel Wanhatalo: Lagändringen följer av förslag i prop. 2016/17:172 och trädde i kraft den 1 augusti 2017. Genom ändringen utvidgas rätten till studiehjälp och studiemedel för studerande som inte är svenska medborgare och saknar permanent uppehållstillstånd i Sverige.Ändringarna i 2 kap. 4 § respektive 3 kap. 4 § innebär att studiehjälp respektive studiemedel även får lämnas till studerande som inte är svenska medborgare och inte har ett permanent uppehållstillstånd i Sverige, om den studerande har beviljats ett tillfälligt uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller har beviljats ett uppehållstillstånd enligt samma lag.De nya bestämmelserna i 2 kap. 4 a § respektive 3 kap. 4 a § innebär att studiehjälp respektive studiemedel under vissa förutsättningar får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige även för tid efter det att tillståndet har upphört att gälla.1 kap.Inledande bestämmelserStudiestödsformer 1 §1 §Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form av studiehjälp och studiemedel.Det finns bestämmelser om studiehjälp i 2 kap.,studiemedel i 3 kap.,återbetalning av studielån i 4 kap.,återkrav av studiestöd i 5 kap.,överklagande samt andra bestämmelser om studiestöd i 6 kap.Myndighet2 §2 §Studiestödet handhas av Centrala studiestödsnämnden. PrisbasbeloppPrisbasbelopp3 §3 §Med prisbasbelopp avses i denna lag prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1279). Utländska medborgare som jämställs med svenska medborgare. Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2006:654. 4 §4 §När det gäller rätt till studiestöd enligt denna lag, ska utländska medborgare jämställas med svenska medborgare om de på grund av anställning eller etablering som egenföretagare här i landet kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner frånEU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), elleravtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer. Första stycket gäller även familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 § första stycket utlänningslagen (2005:716) till sådana utländska medborgare. Detsamma gäller sådana familjemedlemmar till svenska medborgare som avses i 3 a kap. 2 § andra stycket utlänningslagen, om den svenska medborgaren är anställd eller egenföretagare här i landet. Lag (2014:195). 5 §5 § Utländska medborgare med permanent uppehållsrätt i Sverige som kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från EU-rätten ska, när det gäller rätt till studiestöd enligt denna lag, jämställas med svenska medborgare. Lag (2013:608). 6 §6 § Utländska medborgare som kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från EU-rätten ska, när det gäller rätt till studiestöd enligt denna lag, jämställas med svenska medborgare vid studier i Sverige, om de harställning som varaktigt bosatt i Sverige, ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat men har uppehållstillstånd i Sverige, ellerett EU-blåkort enligt 6 a kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Lag (2014:194). 7 §7 §Utländska medborgare som kan härleda rättigheter i fråga om familjeförmåner från EU-rätten ska, när det gäller rätt till studiehjälp i form av studiebidrag och extra tillägg enligt denna lag, jämställas med svenska medborgare, om de ärgästforskare som avses i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd i Sverige för forskning,familjemedlemmar till en gästforskare som avses i 1 och har uppehållstillstånd i Sverige,familjemedlemmar till en utländsk medborgare som har ett EU-blåkort enligt 6 a kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) och själva har uppehållstillstånd och ska studera i Sverige,innehavare av ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse enligt 6 b kap. 1 eller 2 § utlänningslagen, om tillståndstiden överstiger nio månader, ellerfamiljemedlemmar till en utländsk medborgare som avses i 4 och har uppehållstillstånd i Sverige. Lag (2018:69). 8 §8 §I 2 kap. 4 § andra-fjärde styckena och 3 kap. 4 § andra-fjärde styckena finns ytterligare bestämmelser om rätt till studiestöd för utländska medborgare. Lag (2013:608). 9 §9 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i anslutning till 4–7 §§. Lag (2013:608). 2 kap.Studiehjälp1 §1 §Studiehjälp består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Vem som kan få studiehjälpUtbildning2 §2 §Studiehjälp får lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningar som bestäms av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Inackorderingstillägg får dock lämnas bara till den som behöver inackordering och som studerar vid de läroanstalter och utbildningar som regeringen bestämmer särskilt. Ålder3 §3 §Studiebidrag får lämnas från och med kvartalet närmast efter det kvartal då den studerande fyller 16 år. Inackorderingstillägg och extra tillägg kan lämnas även till studerande som är yngre.Studiehjälp lämnas längst till och med det första kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år.Medborgarskap4 §4 §Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare.Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerandeär bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, ochhar bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här. Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som ärutländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, ellerfamiljemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller har beviljats ett uppehållstillstånd enligt den lagen eller om det finns särskilda skäl för att lämna studiehjälp.I 1 kap. 4–7 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare. Lag (2017:579). 4 a §4 a § Studiehjälp får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Om ansökan avslås får studiehjälp lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen (2005:716) har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får studiehjälp lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft. Lag (2017:579). Studiernas omfattning5 §5 §Studiehjälp får lämnas bara för heltidsstudier, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat. Tid som studiehjälp får lämnas för6 §6 §Studiehjälp får lämnas för de delar av ett läsår då den studerande bedriver studier. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att studiebidrag och extra tillägg får lämnas även för annan tid. Bestämmelser om studiehjälp under sjukdom och ledighet finns i 10 §.Studiehjälp beräknas bara för hela, sammanhängande tidsperioder under ett kalenderhalvår om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat.Det får bestämmas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer hur många dagar ett läsår skall anses omfatta vid tillämpningen av detta kapitel och hur dessa dagar skall fördelas på kalenderhalvåren. Lag (2002:1108). Studiehjälpens storlek7 §7 §Studiebidrag lämnas med 1 250 kronor i månaden.Inackorderingstillägg lämnas med lägst 1 190 och högst 2 350 kronor i månaden. Extra tillägg lämnas med 855, 570 eller 285 kronor i månaden. Lag (2017:1325). 8 §8 §Studiehjälp för en period om 15 dagar skall uppgå till hälften av månadsbeloppet enligt 7 §. Studiehjälp för studier utomlands9 §9 §Studiehjälp får lämnas för studier utanför Sverige, omden studerande är svensk medborgare,studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk läroanstalt, ochstudierna svarar mot eller är jämförbara med studier vid en svensk läroanstalt eller en utbildning som omfattas av ett förordnande enligt 2 §.Regeringen får föreskriva att studiehjälp får lämnas för studier utanför Sverige även om förutsättningarna enligt första stycket 1 eller 2 inte är uppfyllda. Studiehjälp under sjukdom och ledighet10 §10 §Regeringen meddelar föreskrifter om att studiehjälp får lämnas för tid då den studerande är sjuk. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar också föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp vid ledighetför tillfällig vård av barn,för närståendevård, elleri samband med att ett barn under 18 år har avlidit. Lag (2012:160). Minskning av studiehjälp11 §11 §Om en heltidsstuderande får lärlingslön eller någon annan sådan ersättning, får regeringen föreskriva att studiehjälpen får minskas.Motsvarande gäller, när en studerande helt eller till en väsentlig del får sitt uppehälle bekostat av staten eller av en kommun.Regeringen får meddela föreskrifter om minskning av studiehjälpen också för andra grupper av studerande. Nytt studiestöd12 §12 § En studerande som tidigare har fått studiestöd som krävts tillbaka enligt 5 kap. kan beviljas studiehjälp bara om högst ett kalenderhalvårs återkrävt studiestöd ännu inte har betalats tillbaka.Om det finns synnerliga skäl, får studiehjälp beviljas trots bestämmelsen i första stycket.Ansökan13 §13 §Studiehjälp beviljas efter ansökan, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat. Närmare föreskrifter14 §14 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel. 3 kap.Studiemedel1 §1 §Studiemedel består av studiebidrag och studielån. Vem som kan få studiemedelUtbildning2 §2 §Studiemedel får lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningar som bestäms av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Studiemedel får lämnas även till studerande vid de läroanstalter och utbildningar som avses i 2 kap. 2 §. I sådana fall får dock studiemedel lämnas tidigast från och med det andra kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år, om inte något annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar. Ålder3 §3 §Studiemedel får lämnas längst till och med det kalenderår då den studerande fyller 56 år. Regeringen meddelar föreskrifter om att studiemedel i form av studiebidrag får lämnas även för tid därefter. Lag (2013:1119). Medborgarskap4 §4 §Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare.Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerandeär bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, ochhar bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här. Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som ärutländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, ellerfamiljemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd. Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller har beviljats ett uppehållstillstånd enligt den lagen eller om det finns särskilda skäl för att lämna studiemedel.I 1 kap. 4–6 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare. Lag (2017:579). 4 a §4 a § Studiemedel får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Om ansökan avslås får studiemedel lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen (2005:716) har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får studiemedel lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft. Lag (2017:579). Studiernas omfattning m.m.5 §5 §Studiemedel får lämnas för varje vecka då den studerande bedriver studier på minst halvtid. Studierna måste dock pågå under en sammanhängande tid om minst tre veckor.Studiemedel får lämnas bara för sådan del av studietid som omfattas av den kursplan eller motsvarande som gäller för utbildningen.Bestämmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i 24 §.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att studiemedel får lämnas för annan tid än då den studerande bedriver studier. Lag (2011:859). Prövning av studieresultatStudiemedel utan prövning av studieresultat6 §6 §Studiemedel får lämnas utan föregående prövning av den studerandes tidigare studieresultat. Detta gäller dock barai fråga om studerande som avses i 2 § första stycket, om han eller hon tidigare inte har varit inskriven vid någon läroanstalt eller utbildning som avses där,i fråga om studerande som avses i 2 § andra stycket, om han eller hon tidigare inte har varit inskriven vid någon läroanstalt eller utbildning som avses i 2 § första stycket eller 2 kap. 2 §; studiemedel får dock alltid lämnas utan föregående prövning inom ramen för sådan utbildning vid gymnasieskolan som omfattas av ett förordnande enligt 2 kap. 2 §. Studiemedel med prövning av studieresultat7 §7 § I andra fall än som anges i 6 § ska det göras en prövning av den studerandes tidigare studieresultat. Studiemedel får lämnas till en studerande som har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. Studiemedel får lämnas även om den studerande inte har bedrivit sina tidigare studier i normal takt, om detfinns särskilda skäl för det, ellerär fråga om äldre studieresultat. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vad som ska anses vara studier i normal takt och äldre studieresultat. Lag (2013:528). Tid som studiemedel får lämnas förHeltidsstudier8 §8 § För studier i sådan utbildning som avses i 2 § första stycket får studiemedel lämnas vid studier på heltid under sammanlagt högst 240 veckor. För studier i sådan utbildning som avses i 2 § andra stycket och som inte är grundskoleutbildning får studiemedel lämnas vid studier på heltid under sammanlagt högst 120 veckor. Till en studerande som redan har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning får dock studiemedel lämnas under högst 80 veckor. För studier på grundskolenivå får studiemedel lämnas vid studier på heltid under sammanlagt högst 80 veckor till studerande som helt saknar grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Till studerande som behöver färdighetsträning i läsning, skrivning och räkning får studiemedel lämnas under ytterligare högst 20 veckor. Till studerande som redan har grundskoleutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning får studiemedel lämnas för sådana studier under sammanlagt högst 40 veckor. Från och med det år då den studerande fyller 40 år får studiemedel lämnas under längre tid än som anges i första–tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Studiemedel får i dessa fall lämnas i ytterligare högst 40 veckor. Studiemedel får lämnas under längre tid än som anges i första–fjärde stycket, om det finns synnerliga skäl. Lag (2005:613). 9 §9 §Trots vad som anges i 8 § är rätten till studiemedel i form av studielån begränsad till sammanlagt högst det antal veckor som anges nedan från och med det kalenderår då den studerande fyller 47 år. Det antal veckor som den studerande tidigare har haft studielån ska räknas in i det sammanlagda antalet veckor. Detta gäller dock inte studielån som har lämnats för studier på grundskolenivå. När det gäller studielån som har lämnats för studier i någon annan sådan utbildning som avses i 2 § andra stycket ska hälften av antalet veckor räknas in.En studerande som genom återbetalning eller avskrivning inte längre har studielån får beviljas nya studielån trots vad som anges i andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om förutsättningarna för att bevilja nya lån enligt detta stycke. Om den studerande inte har fått studielån under en sammanhängande period ska rätten till fortsatta studielån bedömas med beaktande av den studerandes ålder vid den nya studiemedelsperiodens början. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vad som ska anses vara en sammanhängande period.
Ålder som uppnås under kalenderåret
Antal veckor
47 år 
220 
48 år 
200 
49 år 
180 
50 år 
160 
51 år 
140 
52 år 
120 
53 år 
100 
54 år 
80 
55 år 
60 
56 år 
40 
Lag (2013:1119). Deltidsstudier10 §10 §Vid studier på deltid får studiemedel lämnas under högst det antal veckor som svarar mot det högsta antalet veckor vid heltidsstudier. Beräkning av studiemedelStudiemedlens storlek11 §11 § Studiemedel får lämnas med ett belopp som för varje vecka då den studerande har rätt till studiemedel utgör5,74 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,4,31 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och2,87 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid.Första stycket gäller bara om något annat inte följer av 14, 15, 16, 17, 18 eller 20 §. Lag (2017:1325). Studiebidragets andel av studiemedlen12 §12 § Om inte något annat följer av 13 § får studiebidrag lämnas med ett belopp som för varje vecka som den studerande har rätt till studiemedel utgör1,74 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,1,31 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och0,86 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid. Lag (2017:1325). 13 §13 § Till studerande i sådan utbildning som avses i 2 § andra stycket får studiebidrag lämnas med ett högre belopp per vecka, nämligen med3,85 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,2,89 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och1,92 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid.Det högre bidragsbeloppet får lämnas från och med det kalenderår då den studerande fyller 25 år. En studerande som tidigare har fått det högre bidragsbeloppet för en viss utbildning och som fortsätter denna utbildning har förtur till det högre beloppet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de förutsättningar som i övrigt ska gälla för att en studerande ska ha rätt till det högre bidragsbeloppet. Regeringen meddelar föreskrifter om att det högre bidragsbeloppet får lämnas även för studier i sådan utbildning som avses i 2 § första stycket, om det finns särskilda skäl. Regeringen meddelar också föreskrifter om att det högre bidragsbeloppet får lämnas även till studerande som är yngre än 25 år och som har särskilt behov av ett sådant stöd. Lag (2017:1325). Tilläggsbidrag Rubriken införd g. Lag 2005:613. 13 a §13 a § Utöver det studiemedelsbelopp som följer av 11 § får studiebidrag lämnas i form av tilläggsbidrag till studerande som har vårdnad om barn. Sådant bidrag får lämnas till och med det kalenderhalvår barnet fyller 18 år. För varje barn kan högst ett tilläggsbidrag motsvarande bidragsbeloppet vid heltidsstudier lämnas. Lag (2005:613). 13 b §13 b §Regeringen får meddela föreskrifter om tilläggsbidragets belopp i förhållande till antal barn och studieomfattning.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om fördelningen av tilläggsbidraget om båda vårdnadshavarna studerar samt de förutsättningar som i övrigt skall gälla för tilläggsbidraget. Lag (2005:613). Tilläggslån14 §14 §Utöver det studiemedelsbelopp som följer av 11 § får studielån lämnas i form av tilläggslån till vissa studerande från och med det kalenderår då den studerande fyller 25 år. Vid studier på heltid får tilläggslån lämnas med ett belopp som för varje vecka då den studerande har rätt till studiemedel utgör 1,98 procent av prisbasbeloppet. Sådana lån får dock lämnas under högst 120 veckor.Vid studier på deltid får tilläggslån lämnas under högst det antal veckor som svarar mot 120 veckor vid heltidsstudier med ett belopp som för varje vecka då den studerande har rätt till studiemedel utgör1,49 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och0,99 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de förutsättningar som i övrigt ska gälla för tilläggslån. Lag (2013:1119). MerkostnadslånRubriken införd g. Lag 2013:780. 15 §15 §Utöver de studiemedelsbelopp som följer av 11 och 14 §§ får studielån lämnas i form av merkostnadslån. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om merkostnadslån. Lag (2013:780). Inkomstprövning16 §16 § Studiemedel med fullt belopp enligt 11 § får lämnas bara om den studerandes inkomst under ett kalenderhalvår inte är högre än ett visst belopp (fribeloppet).Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om inkomstprövning för tilläggslån och merkostnadslån enligt 14 och 15 §§. Lag (2013:780). 17 §17 § Vid studier om 20 veckor under ett kalenderhalvår ska fribeloppet svara mot193,71 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,242,14 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och290,57 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid.I andra fall än som avses i första stycket, ska fribeloppets andel av prisbasbeloppet ökas eller minskas för varje vecka som studietiden är kortare eller längre än 20 veckor med9,69 procentenheter vid studier på heltid,7,26 procentenheter vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och4,84 procentenheter vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid. Lag (2013:1119). 18 §18 §Om den studerandes inkomst är högre än fribeloppet beräknat enligt 17 §, ska det belopp som får lämnas enligt 11 § första stycket minskas med 61 procent av den överskjutande inkomsten. Lag (2009:1535). 19 §19 §Som den studerandes inkomst under ett kalenderhalvår enligt 16 § räknas vad som hänför sig till det halvåret av den studerandes överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt beslut om slutlig skatt för kalenderåret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om hur inkomsten ska räknas för studerande som inte beskattas för sin huvudsakliga inkomst i Sverige. Ett beslut om studiemedel ska grunda sig på den uppgift om beräknad inkomst som den studerande lämnar i ansökan om studiemedel. Lag (2011:1401). 20 §20 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utsträckning än som följer av 16–18 §§, om det finns särskilda skäl. Regeringen får föreskriva att studiemedlen skall minskas, om den studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del bekostas av staten eller en kommun. 21 §21 §Om den studerande inte får studiemedel med fullt belopp enligt 11 §, skall av minskningen så stor andel avse studiebidraget som detta bidrag utgör av fullt studiemedel beräknat enligt 11–13 §§. 22 §22 §Studiemedel får inte lämnas, om beloppet per vecka motsvarar eller är lägre än 0,25 procent av prisbasbeloppet. Studiemedel för utlandsstudierRubriken har denna lydelse enl. Lag 2013:780. 23 §23 §Studiemedel får lämnas för studier utanför Sverige (utlandsstudier) om den studerande under de senaste fem åren har varit bosatt i Sverige i en sammanhängande period om minst två år. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelarföreskrifter om undantag från bosättningskravet i första stycket, ochytterligare föreskrifter om studiemedel vid utlandsstudier. Bestämmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i 24 §. Lag (2013:780). Studiemedel under sjukdom och ledighet24 §24 §Regeringen meddelar föreskrifter om att studiemedel får lämnas för tid då den studerande är sjuk. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar också föreskrifter om studerandes rätt till studiemedel vid ledighetför tillfällig vård av barn,för närståendevård, elleri samband med att ett barn under 18 år har avlidit. Lag (2012:160). Samordning med andra förmåner m.m.25 §25 § Studiemedel får inte lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnasstudiehjälp enligt 2 kap.,aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringsersättning enligt socialförsäkringsbalken,statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten förkortare studier om funktionsnedsättning,kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, ochstudier inom särskild utbildning för vuxna, statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska, utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå, ellerstudiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd.Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer.Studiemedel får inte lämnas för högskoleutbildning på forskarnivå om den studerande är eller har varit anställd som doktorand.Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande beviljats studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som ska omfattas av detta stycke. Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från första stycket. Lag (2017:589). 25 a §25 a §Om tilläggsbidrag lämnas enligt 13 a och 13 b §§ denna lag och tilläggsbidrag kan lämnas för samma barn och för samma tidsperiod enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd ska bidragen samordnas så att sammanlagt högst ett tilläggsbidrag lämnas enligt båda lagarna för samma tidsperiod. Lag (2017:530). Förutsättningar för att få nytt studiestöd26 §26 § En studerande som tidigare har fått studiestöd enligt denna lag kan beviljas studiemedel bara om den studerande harbetalat fastställt årsbelopp enligt 4 kap. 7 §, som ska betalas före det kalenderår som de nya studiemedlen avser, ochbetalat tillbaka så mycket av återkrävt studiestöd enligt 5 kap. eller återkrävt studiestartsstöd enligt 34 § lagen (2017:527) om studiestartsstöd att högst ett kalenderhalvårs återkrävt studiestöd eller studiestartsstöd återstår att betala.Om det finns synnerliga skäl, får studiemedel beviljas trots bestämmelsen i första stycket. Lag (2017:530). Uppgiftsskyldighet27 §27 §En studerande som har beviljats studiemedel skall till Centrala studiestödsnämnden anmäla sådan ändring av sina förhållanden som har betydelse för rätten till studiemedel eller för studiemedlens storlek. Förskott på studiemedel28 §28 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att studerande kan få förskott på studiemedel. Ansökan m.m.29 §29 §Studiemedel beviljas efter ansökan. En studerande får begränsa sin ansökan till att avse endast studiebidrag. Utbetalning av studiemedel30 §30 §Studiemedel får betalas ut endast om det är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka studiemedlen har beviljats.Den som får studiemedel i form av studielån skall betala sådan avgift som regeringen föreskrivit med stöd av 6 kap. 4 §.Rätten till studiemedel är förverkad, om den studerande inte före utgången av den tidsperiod som studiemedlen avser har styrkt att han eller hon bedriver studier. Styrks detta senare, får studiemedlen ändå betalas ut, om det finns särskilda skäl.Rätten till studiemedel är förverkad om den studerande avlider innan studiemedlen har betalats ut. Närmare föreskrifter31 §31 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel. 4 kap.Återbetalning av studielånBetalning av lån1 §1 §Den som har fått studielån skall betala tillbaka lånet.På studielån skall en årlig ränta betalas. Regeringen fastställer före varje kalenderårs början den ränta som skall gälla under året. Ränta som inte har betalats under det år då den har uppkommit skall läggas till skulden vid kalenderårets slut.Låntagaren skall också betala sådana avgifter som regeringen föreskrivit med stöd av 6 kap. 4 §. 2 §2 §Regeringen får föreskriva att ränta inte skall beräknas på studielån för den tid då låntagaren fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Återbetalningstid3 §3 §När det vid ingången av ett kalenderår har gått minst sex månader efter utgången av den senaste tidsperiod för vilken låntagaren fått studiestöd enligt denna lag, skall återbetalningen av studielånen börja. 4 §4 §Återbetalningstiden skall vara 25 år eller det lägre antal år som återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 60 år. Återbetalningstiden skall i vissa fall bestämmas till kortare tid än vad som anges i första stycket. Bestämmelser om detta finns i 9–11 §§.5 §5 §Om låntagaren har fått nya studielån under återbetalningstiden, skall de nya lånen läggas samman med de tidigare lånen.Återbetalningen av det sammanlagda lånet börjar året närmast efter det år under vilket låntagaren tagit emot de nya studielånen. Ny återbetalningstid6 §6 §Om en låntagare under minst tre år har beviljats nedsättning av årsbelopp enligt 13 § 3, 14 eller 15 § får en ny återbetalningstid bestämmas. Därvid tillämpas bestämmelserna i 4 §. Detsamma gäller om en låntagare har sammanlagda lån enligt 5 §, dock endast om nya lån uppgår till minst 50 procent av prisbasbeloppet.En ny återbetalningstid får bestämmas efter ansökan av låntagaren, om inte regeringen föreskriver något annat. Lag (2005:613). Fastställande av årsbelopp7 §7 §Lånet och räntan skall betalas med ett visst belopp varje kalenderår (årsbelopp). Detta belopp fastställs för varje kalenderår då återbetalning skall göras. Låntagaren skall underrättas om det årsbelopp och de avgifter som skall betalas under året.Beräkning av årsbelopp8 §8 § Årsbeloppet skall för varje år beräknas med beaktande avskuldens storlek vid ingången av kalenderåret, minskad med tidigare års obetalda årsbelopp,ränta enligt 1 § andra stycket för kalenderåret,den återstående återbetalningstiden, ochden beräkning som anges i andra stycket.Årsbeloppet skall beräknas så att återbetalningen under återbetalningstiden ökar med två procent varje år, om full betalning sker och räntan enligt första stycket är oförändrad jämförd med föregående år. 9 §9 §Om skulden uppgår till ett belopp som är mindre än femton procent av prisbasbeloppet, skall årsbeloppet bestämmas så att lånet är återbetalat under det första återbetalningsåret. 10 §10 §Om 9 § inte skall tillämpas och årsbeloppet beräknat enligt 8 § uppgår till mindre än femton procent av prisbasbeloppet det första återbetalningsåret, skall återbetalningstiden förkortas genom att årsbeloppet för detta år fastställs till femton procent av prisbasbeloppet. Därefter skall årsbeloppet beräknas enligt 8 § till dess skulden är betald. 11 §11 § Om skulden under ett återbetalningsår har minskat med minst tio procent av prisbasbeloppet på grund av attlåntagaren har gjort en förtida återbetalning,studielån har skrivits av enligt 22 – 25 §§,studielån har krävts tillbaka enligt 5 kap.,skall återbetalningstiden förkortas enligt 9 §, om skulden det första återbetalningsåret efter det år då skulden minskat uppgår till ett belopp som är mindre än femton procent av prisbasbeloppet. Om minskningen i annat fall innebär att årsbeloppet beräknat enligt 8 § det första återbetalningsåret efter det år då skulden minskat uppgår till mindre än femton procent av prisbasbeloppet, skall återbetalningstiden förkortas enligt 10 §. Nedsättning av årsbelopp12 §12 §Efter ansökan av låntagaren får årsbeloppet sättas ned enligt bestämmelserna i 13–18 §§. Nedsättning med stöd av 13 § 1 får dock ske utan ansökan av låntagaren. Lag (2002:1108). Utbildning m.m.13 §13 §Årsbeloppet får sättas nedom låntagaren tar emot studiehjälp, studiemedel, eller studiestartsstöd, om låntagaren fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer, ellerom det i något annat fall finns synnerliga skäl. Lag (2017:530). Inkomst och förmögenhet14 §14 §Årsbeloppet får sättas ned till fem procent av låntagarens inkomst. Som inkomst räknas det belopp som utgör summan av låntagarens överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital under betalningsåret. Detta gäller dock endast till och med det kalenderår då låntagaren fyller 49 år.Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år får årsbeloppet sättas ned till sju procent av den i första stycket angivna inkomsten. Tillägg till inkomsten får göras för förmögenhet enligt grunder som regeringen bestämmer. Nedsättning får ske endast om årsbeloppet beräknat enligt första och andra styckena understiger årsbeloppet beräknat enligt 8–11 §§ med minst tre procent av prisbasbeloppet.Årsbeloppet får sättas ned till noll, om årsbeloppet beräknat enligt första och andra styckena understiger fem procent av prisbasbeloppet. Lag (2001:304). 15 §15 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om hur inkomst och förmögenhet enligt 14 § första och andra styckena ska beräknas för låntagare som inte beskattas för sin huvudsakliga inkomst i Sverige. Lag (2011:1401). Preliminärt årsbelopp16 §16 §Årsbelopp enligt 14 § får sättas ned preliminärt i avvaktan på att underlaget för att ta ut skatt eller avgift för betalningsåret fastställs. Det preliminära årsbeloppet ska grunda sig på den uppgift om beräknad inkomst och från och med det år då låntagaren fyller 50 år även den uppgift om förmögenhet som låntagaren lämnar i ansökan om nedsättning. Lag (2011:1401). Slutligt årsbelopp17 §17 §Efter det att underlaget för att ta ut skatt eller avgift för betalningsåret har fastställts ska ett slutligt årsbelopp fastställas, dock högst det belopp som kunnat fastställas enligt 8–11 §§. Som fastställt underlag gäller beslut om slutlig skatt i första instans.Om det preliminära årsbeloppet är lägre än det slutliga årsbeloppet, ska mellanskillnaden betalas i efterhand.Regeringen meddelar föreskrifter om att låntagaren dessutom ska betala en tilläggsavgift. Om det preliminära årsbeloppet är högre än det slutliga årsbeloppet, ska det överskjutande beloppet inte betalas ut till låntagaren utan i stället räknas av på lånet. Lag (2011:1401). Ändring av beslut om nedsättning18 §18 §Ett beslut om nedsättning av årsbeloppet får ändrasom de inkomst- och förmögenhetsförhållanden som lagts till grund för beslutet har ändrats väsentligt,om det framkommer att låntagaren har lämnat oriktiga uppgifter i ärendet om nedsättning, ellerom det i något annat hänseende har inträffat en förändring som väsentligt påverkar rätten till nedsättning.Betalning av årsbelopp19 §19 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur det fastställda årsbeloppet och sådana avgifter som avses i detta kapitel skall betalas samt om hur det inbetalda beloppet skall räknas av. Förtida återbetalning20 §20 §I syfte att stimulera en snabb återbetalning av studielån får regeringen meddela föreskrifter om premier till låntagare som betalar tillbaka större belopp än det fastställda årsbeloppet. Betalning av återstående skuld21 §21 §När återbetalningstiden är slut skall eventuell resterande skuld betalas under det följande året. Bestämmelserna om nedsättning i 13–18 §§ skall tillämpas även vid återbetalning som sker efter den ordinarie återbetalningstiden.Om nedsättning sker, skall återstoden av skulden varje år betalas av med nedsatt belopp tills full återbetalning skett. Om förutsättningar för nedsättning upphör innan full betalning skett, skall det då återstående beloppet betalas under det första kalenderår då nedsättning inte sker. Betalning skall pågå till dess full återbetalning har skett, dock längst till utgången av det år då låntagaren fyller 67 år. Avskrivning av lånAvskrivning av lån för tidigare studier22 §22 § Upphävd g. Lag (2017:530). Avskrivning av lån som tagits emot under sjukdomstid m.m.23 §23 §Studielån får skrivas av helt eller delvis om lånet har tagits emot enligt bestämmelser som har meddelats i anslutning till 3 kap. 24 §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om sådan avskrivning. F (2010:441). 24 §24 §Studielån som avser tid då den studerande har tagit emot aktivitetsstöd, enligt bestämmelserna om dagpenning, skall inte betalas tillbaka i den mån avdrag har skett från aktivitetsstödet. Lag (2000:1374). Avskrivning av återstående skuld25 §25 §Studielån som inte har betalats vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år skall skrivas av. Betalningsskyldigheten kvarstår dock för årsbelopp avseende de tre senaste kalenderåren som har förfallit till betalning. Om det finns synnerliga skäl, får dock också sådana årsbelopp skrivas av.Lån skall också skrivas av om låntagaren avlider eller om det annars finns synnerliga skäl till det.Uppgiftsskyldighet26 §26 §Låntagaren ska lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel till Centrala studiestödsnämnden.En låntagare som har fått årsbeloppet nedsatt är skyldig att omedelbart underrätta Centrala studiestödsnämnden, om någon omständighet som föranlett nedsättningen inte längre finns. En låntagare som inte har sin aktuella adress registrerad i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden. Lag (2011:859). Utmätning m.m.27 §27 § Årsbelopp och avgifter enligt detta kapitel som inte har betalats inom föreskriven tid får tas ut genom utmätning utan föregående dom eller utslag. Årsbelopp eller del därav som inte har betalats, frivilligt eller genom utmätning, före utgången av november månad det tredje året efter betalningsåret, skall inte föranleda vidare indrivningsåtgärder.Uppsägning av lån till omedelbar betalningRubriken införd g. Lag 2010:441. 27 a §27 a §Studielån får sägas upp till omedelbar betalning om låntagaren har fått påminnelser och krav och trots det inte har betalat förfallna årsbelopp eller avgifter. Bestämmelserna om nedsättning i 4 kap. 12–18 §§ gäller inte för studielån som har sagts upp enligt första stycket. F (2010:441). Närmare föreskrifter28 §28 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel. 5 kap.Återkrav av studiestödNär studiestöd skall krävas tillbaka1 §1 §Om en studerande har fått studiemedel felaktigt eller med för högt belopp på grund av att summan av hans eller hennes överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt beslut om slutlig skatt överstigit den inkomst som lagts till grund för beräkningen av studiemedel, ska det som betalats ut för mycket krävas tillbaka. Belopp som understiger en viss gräns enligt föreskrifter som har meddelats av regeringen, ska dock inte krävas tillbaka. Om någon i annat fall än som avses i första stycket genom oriktiga uppgifter eller genom att inte fullgöra sin uppgifts- och anmälningsskyldighet eller på något annat sätt har orsakat att studiehjälp eller studiemedel lämnats felaktigt eller med för högt belopp, ska det som betalats ut för mycket krävas tillbaka. Detsamma gäller om någon på annat sätt fått studiestöd felaktigt eller med för högt belopp och insett eller borde ha insett detta. Om det finns synnerliga skäl, får ett krav på återbetalning enligt första eller andra stycket helt eller delvis efterges. Lag (2011:1401). 2 §2 §Om någon avbryter sina studier skall 1 § andra och tredje stycket tilllämpas beträffande studiestöd som har betalats ut för tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestödet inte krävas tillbaka, om den studerande har fått studiestödet enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 24 §. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i dessa paragrafer. 3 §3 §Om ett återkrav avser studiehjälp till en studerande som vid utbetalningstillfället var omyndig, är den som då var den omyndiges förmyndare betalningsskyldig. Ränta och avgifter4 §4 §På studiemedel som krävs tillbaka tas ränta ut från den dag då studiemedlen tagits emot efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.På studiehjälp som krävs tillbaka tas ränta ut enligt den räntesats som anges i första stycket från den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats.Om det finns särskilda skäl, kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin skyldighet att betala ränta. 5 §5 §I samband med återkrav skall den återbetalningsskyldige betala sådana avgifter som regeringen kan ha föreskrivit med stöd av 6 kap. 4 §. Avskrivning av återkrav6 §6 §En fordran som har uppkommit på grund av att studiestöd har krävts tillbaka, skall bevakas fram till utgången av det år då den återbetalningsskyldige fyller 67 år. Därefter skall fordringen skrivas av. Avskrivning skall också ske om den återbetalningsskyldige avlider. Om indrivningen av en sådan fordran som avses i första stycket skulle leda till mer arbete eller kostnad än som är skäligt och indrivning inte är påkallad från allmän synpunkt får indrivningsåtgärder underlåtas. UppgiftsskyldighetRubriken införd g. Lag 2011:859. 6 a §6 a §En återbetalningsskyldig som inte har sin aktuella adress registrerad i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden. Lag (2011:859). Närmare föreskrifter7 §7 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel. 6 kap.Övriga bestämmelserSärskilda föreskrifter om studiestöd1 §1 §Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt skall tillämpas på studiestöd, om detta har sökts efter varsel om eller utbrott av arbetskonflikt. Lagen skall dock inte tillämpas på studiestöd till sådana personer med funktionshinder som av medicinska eller sociala skäl behöver utbildning på grund av funktionsnedsättningen. 2 §2 §Om någon som har tagit emot studiestöd meddelar att han eller hon inte önskar utnyttja detta, får det genast betalas tillbaka utan tillämpning av 4 eller 5 kap. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan återbetalning. 3 §3 §En fordran på studiestöd kan inte överlåtas.En fordran på studiestöd får inte tas i anspråk genom utmätning. 3 a §3 a §Om det finns sannolika skäl att anta att rätten till studiestöd har upphört eller att studiestödet kommer att minskas, får Centrala studiestödsnämnden besluta att studiestödet ska hållas inne eller lämnas med ett lägre belopp till dess att slutligt beslut om rätt till studiestöd fattas. F (2010:441). Avgifter för administrativa kostnader m.m.4 §4 §Regeringen får meddela föreskrifter om att Centrala studiestödsnämnden får ta ut avgifter för sina administrativa kostnader i samband med att studielån beviljas, vid återbetalning av studielån och i samband med återkrav av studiestöd. 5 §5 §Om ett belopp enligt denna lag slutar på ett öretal, rundas det av till närmaste lägre krontal. Uppgiftsskyldighet6 §6 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en läroanstalts skyldighet att till Centrala studiestödsnämnden lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Regeringen får meddela föreskrifter om en läroanstalts skyldighet att till den överklagandenämnd som avses i 11 § lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. 7 §7 §Försäkringskassan skall enligt de bestämmelser som regeringen meddelar lämna Centrala studiestödsnämnden eller den överklagandenämnd som avses i 11 § de uppgifter som har betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Annan myndighet och försäkringsinrättning är skyldiga att på begäran lämna domstol, Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden sådana uppgifter i fråga om viss person som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i 4 kap. och föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap. Lag (2004:846). 8 §8 §Regeringen meddelar föreskrifter om hur Centrala studiestödsnämnden ska hämta in de uppgifter om beskattning som myndigheten behöver för tilllämpningen av 4 kap. och av föreskrifter som har meddelats i anslutning till 4 kap. Lag (2011:1401). Försöksverksamhet9 §9 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet i fråga om studiestöd enligt denna lag. I sådana föreskrifter får avvikelser göras från bestämmelser i lagen. Försöksverksamheten får dock inte innebära försämringar i fråga om förutsättningarna för studiestöd som har beviljats en studerande enligt lagens bestämmelser. Överklagande10 §10 §Centrala studiestödsnämndens beslut i ärenden om återbetalning av studielån som rör en person som är bosatt i Sverige överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet fattades. Beslut i övriga fall överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets det första beslutet i ärendet fattades. Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet fattades. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades här i landet under någon del av det år då beslut fattades, men som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades.Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.Centrala studiestödsnämndens beslut skall dock gälla omedelbart, om nämnden inte bestämmer något annat. Lag (2009:832). 11 §11 §För prövning av överklaganden av andra beslut om studiestöd än sådana som avses i 10 § svarar en särskild överklagandenämnd. Centrala studiestödsnämndens beslut skall dock gälla omedelbart, om nämnden inte bestämmer något annat. Om ett beslut överklagas, kan dock överklagandenämnden förordna att beslutet tills vidare inte skall gälla.Överklagandenämndens ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. Överklagandenämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas.Vad som sägs i 6–8 §§ om att uppgifter skall lämnas till Centrala studiestödsnämnden eller att Centrala studiestödsnämnden får hämta in uppgifter skall i överklagade ärenden gälla även överklagandenämnden. PreskriptionRubriken införd g. Lag 2011:859. 12 §12 §En fordran som avser återbetalning av studielån eller återkrav av studiestöd enligt denna lag preskriberas tjugofem år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Lag (2011:859). Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1999:1395 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2001, då studiestödslagen (1973:349) och lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa ska upphöra att gälla. Äldre bestämmelser gäller fortfarande, förutom vad som anges i punkterna 13–21, i fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet. Det som sägs om inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital i 4 kap. 21 §, 8 kap. 4 § och 9 kap. 2 § studiestödslagen (1973:349) samt i punkten 2 f i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen (1973:349), ska dock från och med taxeringsåret 2002 i stället avse överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital. Lag (2011:859). 2. Till en studerande som före d. 1 juli 2001 har påbörjat en utbildning och för den utbildningen beviljats särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får sådant studiestöd på ansökan av den studerande lämnas enligt äldre bestämmelser under den tid som den studerande kan behöva för att slutföra studierna, dock längst till och med d. 30 juni 2003. Om studiestöd lämnas enligt äldre bestämmelser, skall dessa även i övrigt tillämpas på studiestödet. Bestämmelserna om samordning i 3 kap. 25 § i den nya lagen skall tillämpas på ett motsvarande sätt i fråga om studiemedel enligt den nya lagen och särskilt vuxenstudiestöd. Detsamma gäller bestämmelserna om avräkning i 7 kap. 20 § i den gamla lagen i fråga om studiemedel enligt den nya lagen och särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.Lag (2001:304). 2 a.Till en studerande som före d. 1 juli 2001 påbörjar en utbildning och för den utbildningen beviljas korttidsstudiestöd eller internatbidrag enligt studiestödslagen (1973:349) får sådant studiestöd på ansökan av den studerande lämnas enligt äldre bestämmelser under den tid som den studerande kan behöva för att slutföra studierna, dock längst till och med d. 31 aug, 2001. Om studiestöd lämnas enligt äldre bestämmelser, skall dessa även i övrigt tillämpas på studiestödet.Lag (2001:304). 3. Till en studerande som före d. 1 juli 2001 har påbörjat en utbildning och för den utbildningen beviljats studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349) får studiemedel lämnas enligt bestämmelserna i 4 kap. 8 § i den gamla lagen för att den studerande skall kunna slutföra studierna, utan hinder av bestämmelserna i 3 kap. 8–10 §§ i den nya lagen. Studiemedel enligt den gamla lagen får dock inte lämnas för längre tid än till och med d. 30 juni 2003.3 a. Utan den tidsbegränsning som anges i punkt 3 får studiemedel lämnas enligt bestämmelserna i 4 kap. 8 § första stycket i den gamla lagen för att en studerande skall kunna slutföra studierna, utan hinder av bestämmelserna i 3 kap. 8–10 §§ i den nya lagen. Detta gäller dock bara, om den studerande– före d. 1 juli 2001 har påbörjat en högskoleutbildning och för den utbildningen beviljats studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349), och – innan högskoleutbildningen påbörjades har beviljats studiemedel för andra högskolestudier.Lag (2001:304). 4. Till en studerande som före d. 1 juli 2001 har påbörjat en utbildning och för den utbildningen beviljats studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349) får studiemedel lämnas enligt bestämmelserna i 4 kap. 9 § i den gamla lagen för att den studerande skall kunna slutföra studierna, utan hinder av 3 kap. 3 § i den nya lagen. Studiemedel enligt den gamla lagen får dock inte lämnas för längre tid än till och med d. 30 juni 2003.5. Om en studerande har beviljats studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall den tid som studiestöd har beviljats för räknas in vid bedömningen av om studiemedel får lämnas enligt 3 kap. 8–10 §§ i den nya lagen. Vid bedömningen av om studielån får lämnas enligt 3 kap. 9 § i den nya lagen skall de särskilda bestämmelserna i 5 a tillämpas. Tid enligt den gamla lagen skall räknas om till motsvarande antal veckor enligt den nya lagen.Lag (2001:304). 5 a. Vid bedömningen av om studielån får lämnas enligt 3 kap. 9 § i den nya lagen, skall trots vad som sägs i punkten 5 inte räknas in studielån och återbetalningspliktiga studiemedel som har beviljats för studier på grundskolenivå. Vad gäller studielån som har lämnats för studier i någon annan sådan utbildning som avses i 4 kap. 2 § eller 7 kap. 1 § i den gamla lagen skall hälften av tiden räknas in. Lag (2002:1108). 6. Till en studerande som före d. 1 juli 2001 har påbörjat en utbildning och för den utbildningen beviljats studielån enligt studiestödslagen (1973:349) får studiemedel i form av studielån lämnas för att den studerande skall kunna slutföra studierna, utan hinder av 3 kap. 9 § i den nya lagen. Studielån enligt den gamla lagen får dock lämnas längst till och med d. 30 juni 2003.7. Om en studerande har tagit emot studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) skall som villkor för att få nytt studiestöd gälla inte enbart 2 kap. 12 § och 3 kap. 26 § i den nya lagen utan även 9 kap. 2 b § i den gamla lagen.8. Beträffande sådana studielån som har beviljats enligt 4 kap. 2 § studiestödslagen (1973:349) tillämpas 8 kap. 11 § i den gamla lagen i stället för 4 kap. 22 § i den nya lagen. Vad som i 8 kap. 11 § i den gamla lagen sägs om studier enligt 4 kap. 1 § skall därvid tillämpas även på studier enligt 3 kap. 2 § första stycket i den nya lagen. Lag (2000:1374). 9. Den som har beviljats studielån eller återbetalningspliktiga studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa kan begära att lånet efter d. 1 juli 2001 ska betalas tillbaka enligt bestämmelserna i den nya lagen. De ändrade betalningsvillkoren ska börja tillämpas vid kalenderårsskiftet året närmast efter det år då låntagaren har begärt ändrade betalningsvillkor. Ändrade betalningsvillkor får dock inte beslutas om lånet har sagts upp till omedelbar betalning enligt 8 kap. 52 § studiestödslagen (1973:349) eller punkterna 18 eller 19. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om hur en ansökan om ändrade betalningsvillkor ska göras samt vid vilken tidpunkt en sådan ansökan senast ska göras. Lag (2010:441). 10. Den som har beviljats studielån eller återbetalningspliktiga studiemedel enligt både studiestödslagen (1973:349) och den nya lagen kan begära att äldre lån läggs samman med nya lån och att de sammanlagda lånen betalas tillbaka enligt bestämmelserna i den nya lagen. Sammanläggningen ska börja tillämpas året närmast efter det år då låntagaren begärt att lånen ska läggas samman. Sammanläggning får dock inte beslutas i fall där något av lånen har sagts upp till omedelbar betalning enligt bestämmelserna i 4 kap. 27 a § denna lag, 8 kap. 52 § studiestödslagen (1973:349) eller punkterna 18 eller 19. Sammanläggningen ska ske vid ett kalenderårsskifte enligt följande. En gemensam återbetalningstid bestäms för det sammanlagda lånet i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. 4, 9 och 10 §§ i den nya lagen. För återbetalning av det sammanlagda lånet ska bestämmelserna i 4 kap. i den nya lagen även i övrigt tillämpas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock föreskriva att årsbeloppet enligt 4 kap. 14 § första stycket i den nya lagen får sättas ned till ett belopp som är lägre än fem procent av låntagarens inkomst eller, från och med det år då låntagaren fyller 50 år, sju procent. Årsbeloppet ska dock alltid uppgå till minst fyra procent av låntagarens inkomst. Från och med det år då låntagaren fyller 50 år får tillägg till inkomsten göras för förmögenhet. Avskrivning av lån som har lagts samman ska i fråga om lån som lämnats enligt den gamla lagen ske enligt 8 kap. 9, 10 och 12 §§ i den gamla lagen och i fråga om lån som lämnats enligt den nya lagen ske enligt 4 kap. 25 § i den nya lagen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om hur en ansökan om sammanläggning ska göras samt när en sådan ansökan senast ska göras. Lag (2010:441). 11. Bestämmelsen i 6 kap. 11 § skall tillämpas på beslut som har meddelats med stöd av denna lag.12. Om en studerande har beviljats studiestöd enligt 3, 4 eller 7 kap. studiestödslagen (1973:349) eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, och den studerande beviljas studiestöd enligt den nya lagen innan återbetalningsskyldighet för studielån har inträtt enligt de gamla bestämmelserna, skall återbetalningen av dessa studielån börja samtidigt med återbetalningen enligt den nya lagen. Lag (2000:1374). 13. I stället för vad som anges i 8 kap. 25 § studiestödslagen (1973:349) gäller att Centrala studiestödsnämndens beslut i ärenden om återbetalning av studielån som rör en person som är bosatt i Sverige får överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet fattades. Beslut i övriga fall överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets det första beslutet i ärendet fattades.Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd d. 1 nov. året före det år då beslutet fattades. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades här i landet under någon del av det år då beslut fattades, men som inte var folkbokförd här d. 1 nov. föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades.Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.Centrala studiestödsnämndens beslut skall dock gälla omedelbart, om nämnden inte bestämmer något annat. Lag (2009:832). 14. I stället för vad som anges i 8 kap. 4 § första och andra styckena studiestödslagen (1973:349) ska årsbeloppet för ett kalenderår vara fyra procent av låntagarens sammanlagda överskott av inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt det senaste beslutet om slutlig skatt i fråga om svensk statlig inkomstskatt eller motsvarande om han eller hon inte beskattas för sin huvudsakliga inkomst eller förmögenhet i Sverige. Som beslut om slutlig skatt gäller beslutet i första instans. I de fall det saknas uppgift om låntagarens inkomst ska återbetalningen i stället ske med ett belopp som motsvarar en tjugondel av den kvarstående låneskulden, dock minst femton procent av prisbasbeloppet det år återbetalningen ska göras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de förutsättningar som ska gälla vid fastställande av årsbeloppet när beskattningen inte huvudsakligen sker i Sverige eller det finns anledning att anta att den inte huvudsakligen sker här.Lag (2011:1401). 15. I stället för vad som anges i 8 kap. 44 och 45 §§ studiestödslagen (1973:349) utgår slutlig avgift inte för avgiftsår under vilket låntagarens avgiftsunderlag inte överstiger avgiftsgränsen. Slutlig avgift utgår med högst en femtedel av den del av avgiftsunderlaget som överstiger avgiftsgränsen. Lag (2005:613). 16. Utöver det som anges i 8 kap. 6 § första stycket 1 studiestödslagen (1973:349), i lydelsen efter d. 31 dec. 1988, får årsbeloppet sättas ned också om den återbetalningsskyldige tar emot studiestartsstöd. Utöver det som anges i punkt 2 e i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen (1973:349) får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att preliminär och slutlig avgift får sättas ned också om den återbetalningsskyldige tar emot studiestartsstöd.I stället för vad som anges i 8 kap. 6 § första stycket 2 studiestödslagen (1973:349), i lydelsen efter d. 31 dec. 1988, får årsbeloppet sättas ned preliminärt om låntagarens inkomst under betalningsåret kan beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har beräknats. Om årsbeloppet har beräknats till en tjugondel av låneskulden eller lägst femton procent av prisbasbeloppet enligt punkt 14, får årsbeloppet sättas ned preliminärt till fyra procent av låntagarens beräknade inkomst under betalningsåret. Nedsättningen gäller i avvaktan på att underlaget för att ta ut skatt eller avgift för betalningsåret fastställs. Det preliminära årsbeloppet ska grunda sig på den uppgift om beräknad inkomst som låntagaren lämnar i ansökan om nedsättning.Efter det att underlaget för att ta ut skatt eller avgift för betalningsåret har fastställts ska ett slutligt årsbelopp fastställas. Beloppet ska motsvara fyra procent av låntagarens sammanlagda överskott av inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. Det slutliga årsbeloppet kan dock högst bestämmas till det belopp som fastställts enligt punkt 14. Som fastställt underlag gäller beslut om slutlig skatt i första instans.Om det preliminära årsbeloppet är lägre än det slutliga årsbeloppet, ska mellanskillnaden betalas i efterhand som ett resterande slutligt årsbelopp. Regeringen meddelar föreskrifter om att låntagaren dessutom ska betala en tilläggsavgift.Om det preliminära årsbeloppet är högre än det slutliga årsbeloppet, ska det överskjutande beloppet inte betalas ut till låntagaren utan i stället räknas av från lånet. Lag (2017:530). 17. Punkten 2 c i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen (1973:349) ska inte tillämpas efter utgången av januari 2009. Beslut som dessförinnan har fattats med stöd av bestämmelsen ska upphöra att gälla vid utgången av 2009. Lag (2008:1353). 18. Bestämmelsen i 8 kap. 52 § studiestödslagen (1973:349) i dess lydelse före d. 1 jan. 1989 om att det får bestämmas att återbetalningen genast ska fullgöras om betalningen av en avgift inte har skett inom föreskriven tid ska tillämpas även i fråga om en låntagare som är bosatt i Sverige. Punkterna 2–4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen (1973:349), 8 kap. 39 och 40 §§ studiestödslagen (1973:349) i dess lydelse före d. 1 jan. 1989 och punkterna 9 och 10 ska inte tillämpas vid återbetalning som sker efter ett beslut enligt 8 kap. 52 § studiestödslagen (1973:349). Lag (2010:441). 19. Studielån som har beviljats enligt studiestödslagen (1973:349) i dess lydelse efter d. 31 dec. 1988 får sägas upp till omedelbar betalning om låntagaren har fått påminnelser och krav och trots det inte har betalat förfallna årsbelopp eller avgifter. Bestämmelserna i 8 kap. 6 § studiestödslagen (1973:349) i dess lydelse efter d. 31 dec. 1988 och punkterna 9, 10 och 16 ska inte tillämpas i fråga om återbetalning av lån som har sagts upp enligt denna bestämmelse. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om hur studielån som sagts upp enligt denna bestämmelse och förfallna avgifter som hör till lånet ska betalas. Lag (2010:441). 20. Den som är återbetalningsskyldig för studielån, studiemedel eller återkrav enligt studiestödslagen (1973:349) och som inte har sin aktuella adress registrerad i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden. Lag (2011:859). 21. En fordran som avser återbetalning av studielån eller studiemedel eller återkrav av studiestöd som har lämnats enligt studiestödslagen (1973:349) preskriberas tjugofem år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Detta gäller dock endast om fordran inte har preskriberats före d. 1 juli 2011. Lag (2011:859). 2000:1374 (Utkom d. 22 dec. 2000.) 2001:67 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.(Lagen 2001:67 träder enl. F 2002:144 trätt i kraft d. 1 juni 2002.) F (2002:144). 2001:304 (Utkom d. 11 juni 2001.) 2002:144 (Utkom d. 16 april 2002.) 2002:634 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2003.2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt utbildningsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 2002:1108 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2003. 2003:1122 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2004. 2004:846 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005. 2005:613 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006 i fråga om 3 kap. 3, 8 och 9 §§ och i övrigt d. 1 jan. 2006.2. Vad som anges i 3 kap. 9 § tredje stycket om möjligheten att beviljas nya studielån gäller också för den som helt återbetalat eller helt fått avskrivet studielån och återbetalningspliktiga studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349) samt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiemedel som avser tid före ikraftträdandet. 2005:1186 (Utkom d. 23 dec. 2005.) 2006:170 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2007.2. Bestämmelsen i 4 kap. 22 § skall tillämpas på motsvarande sätt för studielån som har lämnats för att den studerande skall få behörighet för grundläggande högskoleutbildning.3. Om en studerande har genomfört studier vars omfattning angetts i poäng enligt bestämmelser som skall tillämpas före den 1 juli 2007, skall vid avskrivning enligt 4 kap. 22 § en sådan poäng motsvaras av en och en halv högskolepoäng. Lag (2006:1457). 2006:654 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006.2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiestöd som avser tid före ikraftträdandet. 2006:655 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007.2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om rekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Lag (2006:1473). 2006:656 (Utkom d. 16 juni 2006.) 2006:955 1. Denna lag träder i kraft d. 29 juni 2006 i fråga om 2 kap. 7 § och i övrigt d. 1 juli 2006. De nya bestämmelserna tillämpas på studiestöd som lämnas för tid efter utgången av juni 2006.2. Den äldre lydelsen av 2 kap. 7 § tillämpas fortfarande på studiehjälp som lämnas för tid före utgången av juni 2006 om inte annat följer av 3.3. För månaderna april–juni 2006 lämnas ytterligare studiehjälp i form av studiebidrag med 100 kronor per månad till studerande som var berättigade till studiebidrag för minst femton dagars studier under det andra kvartalet 2006. 2006:1456 Denna lag träder i kraft d. 1 febr. 2007. 2006:1457 (Utkom d. 22 dec. 2006.) 2006:1473 (Utkom d. 22 dec. 2006.) 2006:1474 (Utkom d. 22 dec. 2006.) 2007:812 Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 2007. 2007:1343 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2008.2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om bidrag vid korttidsstudier som har beslutats före ikraftträdandet. 2008:225 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2008.2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före ikraftträdandet. 2008:293 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2008.2. De nya bestämmelserna i 1 kap. 7 § ska tillämpas även på tredjelandsmedborgare som avses i 2 § lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare och som före den 1 juli 2008 har beviljats uppehållstillstånd i Sverige för forskning och sådana tredjelandsmedborgares familjemedlemmar med uppehållstillstånd i Sverige. 2008:1353 Denna lag träder i kraft d. 31 jan. 2009. 2009:832 Denna lag träder i kraft d. 15 febr. 2010. 2009:1535 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010 i fråga om 3 kap. 11–13 §§ och i övrigt d. 1 jan. 2011.2. Bestämmelserna i 3 kap. 11–13 §§ i dess nya lydelse tillämpas i fråga om studiemedel som lämnas för tid från och med jan. 2010.3. Bestämmelsen i 3 kap. 17 och 18 §§ i dess nya lydelse tillämpas i fråga om studiemedel som lämnas för tid från och med jan. 2011. 2010:203 Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 2010. 2010:441 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2010.2. I fråga om ansökningar om studiemedel som kommit in till Centrala studiestödsnämnden efter ikraftträdandet och som avser tid därefter tillämpas 3 kap. 7 § i dess nya lydelse.3. I fråga om avskrivning av studielån vid vård av barn eller närstående för vårdperioder som inleds efter ikraftträdandet tillämpas 4 kap. 23 § i dess nya lydelse.4. I fråga om årsbelopp och avgifter som förfaller till betalning efter ikraftträdandet tillämpas 4 kap. 27 a § samt punkterna 18 och 19 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. 2010:875 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2012.2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före ikraftträdandet. 2010:1279 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011. 2010:1280 (Utkom d. 30 nov. 2010.) 2010:2018 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011 i fråga om 3 kap. 13 § och i övrigt d. 1 juli 2011.2. Bestämmelsen i 3 kap. 11 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om studiemedel som lämnas för tid från och med d. 1 juli 2011. 2011:859 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2011.2. Föreskrifter som meddelas i anslutning till 3 kap. 5 § fjärde stycket får omfatta även studier som har bedrivits före d. 1 juli 2011.3. Bestämmelsen i 6 kap. 12 § tillämpas även i fråga om en fordran som har uppkommit före d. 1 juli 2011 under förutsättning att fordran inte har preskriberats före det datumet. 2011:1401 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012.2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för 2013 och tidigare års taxeringar. 2012:160 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2012. 2013:528 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2013. Bestämmelsen i sin nya lydelse ska tillämpas i fråga om studiemedel som lämnas för tid från och med d. 1 juli 2013. 2013:608 Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2013. 2013:780 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2015. 2013:1119 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2014 i fråga om 3 kap. 14 och 17 §§ och i övrigt d. 1 juli 2014.2. Bestämmelsen i 3 kap. 14 § andra stycket i sin nya lydelse ska tillämpas för tilläggslån som avser tid från och med d. 1 juli 2014.3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiemedel som avser tid före ikraftträdandet. 2014:194 Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2014. 2014:195 Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2014. 2014:1580 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015.2. Lagen tillämpas i fråga om studiemedel som lämnas för tid från och med d. 1 jan. 2015. 2015:941 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2016. 2016:702 Denna lag träder i kraft d. 15 juli 2016. 2017:281 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2017.2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbildningsbidrag för doktorander som lämnas senast d. 30 juni 2022. 2017:530 1. Denna lag träder i kraft d. 2 juli 2017.2. Den upphävda paragrafen gäller dock fortfarande för studiemedel som lämnats för tid före d. 1 jan. 2018. 2017:579 Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2017. 2017:589 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2018.2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i förhållande till ersättning som är beviljad enligt den upphävda lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 2017:1325 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018.2. Bestämmelserna i 3 kap. 11–13 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om studiemedel som lämnas för tid från och med d. 1 juli 2018.3. Bestämmelserna i 2 kap. 7 § i den nya lydelsen tillämpas dock i fråga om studiebidrag som lämnas för tid från och med d. 1 mars 2018. 2018:69 Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2018. Studiestödsförordning (2000:655) – Studiestödsdatalag (2009:287) – Studiestödsdataförordning (2009:321) – Äldre best. gäller för återbetalning av studiestöd som avser tid före ikraftträdandet; se ög-best. till nuv. studiestödslag och till lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen (1973:349) – Tillämpning av studiestödslagen (1973:349) R 1975: 89; H 1978: 278; R 1977: 123; 1979 2:51 (fråga om befrielse från återbetalningsskyldighet); 1987: 130 (d:o); 1981 2:30 (fråga om nedsättning av studiemedelsavgift); 1983 2:12 och 2:86 (d:o); 1987: 129 (d:o); 1987: 31 (ang. processordningen vid fastställande av slutlig avgift), 69 I och II (ang. befrielse från studiemedelsavgift vid vård av handikappat barn); 1988: 157 (särskilda skäl för undantag från 8 kap. 44 § 2 st.); 1995: 68 (violinist erhöll avskrivning av studiestödsskuld och studielån pga. s.k. violinistkramp); 2000: 67 (synnerliga skäl för nedsättning av årsbelopp); 2002: 17 (avskrivning av studielån skulle prövas av domstol utan hinder av att hela låneskulden betalats in); 2002: 32 I och II (strängare återbetalningsregler för den som var bosatt i annat EU-land än för den som var bosatt i Sverige ansågs strida mot gemenskapsrätten), 2013: 62 (fråga om avskrivning av studielån pga. synnerliga skäl), 2014: 52 (ej rätt till nedsättning av årsbelopp för låntagare som studerade utan studiestöd från CSN).Ang. rätten till studiestöd för EU-medborgare C-209/03 Bidar samt C-11/06 och C-12/06 Morgan och Bucher.