Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

/* KOM/2011/0419 slutlig - 2011/0182 (NLE) */ Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand



MOTIVERING

1. BAKGRUND

Motiv och syfte Detta förslag gäller tillämpningen av artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, som upphäver rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 9 i förordning (EG) nr 1225/2009. |

Allmän bakgrund Detta förslag läggs fram som ett led i tillämpningen av grundförordningen och är resultatet av en undersökning som genomförts i enlighet med de materiella och formella kraven i grundförordningen. |

Gällande bestämmelser Provisoriska åtgärder infördes genom kommissionens förordning (EU) nr 118/2011 av den 10 februari 2011 (EUT L 37, 11.2.2011, s. 2). |

Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Ej tillämpligt. |

2. RESULTAT AV SAMRÅDET MED BERÖRDA PARTER OCH AV KONSEKVENSANALYSERNA

Samråd med berörda parter |

De parter som berörs av förfarandet har i enlighet med bestämmelserna i grundförordningen getts möjlighet att tillvarata sina intressen under undersökningen. |

Extern experthjälp |

En extern expert anlitades för utvärderingen av produktionsprocessen. |

Konsekvensanalys Förslaget är en följd av tillämpningen av grundförordningen. I grundförordningen föreskrivs inte någon allmän konsekvensbedömning, men den innehåller en uttömmande förteckning över villkor som måste bedömas. |

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Den 20 maj 2010 inledde kommissionen ett antidumpningsförfarande beträffande import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand. Av undersökningen framgick att det förelåg dumpning av den berörda produkten, vilket vållade unionsindustrin skada. Undersökningen visade också att det inte stred mot unionens intresse att införa antidumpningsåtgärder. Därför infördes provisoriska åtgärder. Den fortsatta undersökningen har bekräftat de huvudsakliga preliminära slutsatserna. Det föreslås därför att rådet antar det bifogade förslaget till förordning, i syfte att införa slutgiltiga åtgärder beträffande import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand. |

Rättslig grund Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, som upphäver rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad grundförordningen). |

Subsidiaritetsprincipen Förslaget avser ett område där unionen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. |

Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: |

Åtgärdsformen beskrivs i grundförordningen och ger inget utrymme för nationella beslut. |

Det är inte tillämpligt att ange på vilket sätt den ekonomiska och administrativa börda som faller på unionen, nationella regeringar, regionala och lokala myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare begränsas till ett minimum och står i proportion till förslagets mål. |

Val av regleringsform |

Föreslagen regleringsform: Förordning. |

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Grundförordningen medger inte några andra regleringsformer. |

4. BUDGETKONSEKVENSER

FÖRSLAGET PÅVERKAR INTE UNIONENS BUDGET.

2011/0182 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, som upphäver rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen[1] , (nedan kallad grundförordningen ), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av det förslag som Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen ) lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

1. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

2. Genom förordning (EU) nr 118/2011 av den 10 februari 2011[2] (nedan kallad förordningen om preliminär tull ) införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand.

3. Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 6 april 2010 av Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH (nedan kallad klaganden ) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del – i detta fall mer än 50 % – av unionens produktion av vissa ringpärmsmekanismer. Klagomålet innehöll prima facie -bevisning för dumpning av produkten i fråga och för därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

4. Såsom anges i skäl 7 i förordningen om preliminär tull omfattade undersökningen av dumpning och skada perioden 1 april 2009–31 mars 2010 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP ). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2006 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden ).

5. EFTERFÖLJANDE FÖRFARANDE

6. Efter meddelandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa provisoriska antidumpningsåtgärder (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter ) inkom flera berörda parter med skriftliga synpunkter på de preliminära slutsatserna. De parter som så begärde, särskilt två importörer och den thailändska tillverkaren, gavs tillfälle att bli hörda.

7. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter den bedömde som nödvändiga för de slutgiltiga slutsatserna i fråga om dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse. Förutom de kontroller som anges i skäl 6 i förordningen om preliminär tull gjordes ett ytterligare kontrollbesök hos Rima Benelux Holding BV, den enda användare som hade samarbetat i undersökningen genom att besvara ett frågeformulär för användare.

8. Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tullen. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter.

9. De muntliga och skriftliga synpunkterna från de berörda parterna övervägdes och togs i beaktande där så var lämpligt.

10. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

11. Eftersom inga synpunkter har lämnats beträffande den berörda produkten och den likadana produkten bekräftas härmed skälen 8–11 i förordningen om preliminär tull.

12. DUMPNING

13. Normalvärde

14. Såsom anges i skäl 14 i förordningen om preliminär tull samarbetade endast en thailändsk exporterande tillverkare i undersökningen, som svarade för all export från Thailand till unionen under undersökningsperioden. Den exporterande tillverkaren och en samarbetsvillig icke närstående importör hävdade att den oberoende externa expert som bistod kommissionen under kontrollbesöket på plats hos den exporterande tillverkaren hade gjort vissa beräkningsfel i sin rapport. En av expertens uppgifter var att undersöka nickelbeläggningsprocessen och den mängd råvaror som förbrukades av den exporterande tillverkaren i de olika tillverkningsfaserna. Såsom nämns i skäl 15 i förordningen om preliminär tull framgick det av undersökningen att den exporterande tillverkaren hade lämnat ofullständiga och oriktiga uppgifter med avseende på viktiga delar av sina tillverkningskostnader och om andra råvaror. Kommissionen undersökte påståendena från den exporterande tillverkaren och en importör rörande beräkningsfel i expertens rapport och drog slutsatsen att de saknade grund. Undersökningsresultaten i skäl 15 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

15. Den exporterande tillverkaren och importören bestred också de preliminära slutsatserna i skälen 19–20 i förordningen om preliminär tull. De hävdade särskilt att den metod som använts för att preliminärt fastställa normalvärdet för andra produkttyper än för de produkttyper som ett särskilt normalvärde hade fastställts för var alltför för höga, eftersom metoden felaktigt hade grundats på ett aritmetiskt genomsnitt av normalvärdena. Kommissionen godtog detta påstående, justerade metoden och reviderade beräkningen av normalvärdet för dessa andra produkttyper med hänsyn till den thailändska tillverkarens produktmix, som mer exakt avspeglar tillverkarens situation.

16. Den exporterande tillverkaren hävdade vidare att siffrorna för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler på 16 respektive 8 % var för höga. Den exporterande tillverkaren hävdade att försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inte borde överstiga 12,59 %, vilket avspeglade tillverkarens egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader exklusive inrikes fraktkostnader.

17. Såsom anges i skälen 15–17 i förordningen om preliminär tull var den exporterande tillverkaren inte samarbetsvillig under undersökningen och lämnade inte uppgifter om sina fullständiga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Under dessa omständigheter och med tanke på att företaget inte lämnade några ytterligare förklaringar om sina fullständiga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, beslutade kommissionen att fortsätta att förlita sig på de uppgifter som lämnats i klagomålet. Mot bakgrund av de tillgängliga uppgifterna och så långt det kunde bekräftas ansågs siffran 16 % för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader vara rimlig. Argumentet avvisades därför.

18. Den exporterande tillverkaren hävdade att den vinstnivå på 8 % som använts i den preliminära beräkningen var alltför hög, och att en vinstnivå på 5 % i stället borde ha använts. De argument som framfördes var för det första att en vinstnivå på 5 % hade använts för vinstmålen i bedömningen av skada, och för det andra att en sådan vinstnivå skulle överensstämma med tidigare undersökningar rörande samma produkt. När det gällde det första argumentet konstaterade kommissionen att fastställandet av ett vinstmål för unionsindustrin och den vinstnivå som använts för fastställandet av ett normalvärde inte följer samma logik och att värdet därför inte behöver vara detsamma. I fråga om det andra argumentet instämde kommissionen i att det fanns vissa grunder för att använda samma vinstnivå som i tidigare undersökningar av samma produkt. Kommissionen beslutade sig därför för att godta detta argument och ändra den vinstnivå som använts i beräkningen av normalvärdena i enlighet med detta.

19. Efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter framförde unionsindustrin och den exporterande tillverkaren vissa synpunkter. Unionsindustrin höll inte med om den korrigering som gjorts av vinstmarginalen och hävdade att vinstnivån på 5 % inte var tillräcklig för att täcka lönsamhetskraven för de tre närstående företag som deltog i tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten, men lämnade dock inga ytterligare vägande argument för detta. Argumentet avvisades därför.

20. Den exporterande tillverkaren hävdade å sin sida att den kostnad för avskrivningar, anläggningsarbeten och försäkringar som använts i beräkningen av normalvärdet för en produkttyp inte var densamma som den kostnad som hade använts för de andra produkttyperna, och att samma siffra borde gälla för alla typer. Kommissionen kontrollerade påståendet och fann ett fel i beräkningen. I motsats till den exporterande tillverkarens påstående fanns felet emellertid i beräkningen av normalvärdet för de andra produkttyperna. I enlighet med detta gjordes en korrigering av normalvärdet för de andra typerna.

21. Den exporterande tillverkaren hävdade också att normalvärdet för andra produkttyper än för de produkttyper för vilka ett särskilt normalvärde hade fastställts inte fullständigt beaktade den exporterande tillverkarens verkliga produktmix. I detta sammanhang upprepade den exporterande tillverkaren sitt påstående om att ett vägt genomsnitt av de normalvärden som fastställs borde användas för de andra produkttyperna, vilket skulle avspegla den exporterande tillverkarens verkliga produktmix. Såsom anges i skäl 10 samtyckte kommissionen till att se över beräkningen av normalvärdet för dessa andra produkttyper för att beakta den thailändska tillverkarens verkliga produktmix, och oavsett de faktiska försäljningsvolymerna för varje typ beräknades ett normalvärde för små, medelstora och stora ringpärmsmekanismer. Kommissionen avvisade emellertid argumentet att en vägd faktor grundad på exportörens försäljning till EU dessutom skulle beaktas eftersom den ansåg att det argumentet saknade grund.

22. Dessutom hävdade den exporterande tillverkaren att kommissionens metod för att beräkna normalvärdet på grundval av ringpärmsmekanismernas längd var inexakt och ofullständig och föreslog en ny metod för beräkningen av genomsnitten, som beaktade ringpärmsmekanismernas olika längder på ett mer exakt sätt. Såsom anges i skäl 16 beräknade kommissionen ett normalvärde för andra produkttyper än för dem som ett särskilt normalvärde hade fastställts för, och beräknade normalvärdena för att avspegla små, medelstora och stora ringpärmsmekanismer. Exportörens beräkning befanns vara bristfällig och resultatorienterad. Argumentet avvisades därför.

23. Förutom de ändringar som anges ovan och i avsaknad av andra synpunkter bekräftas skälen 15–20 i förordningen om preliminär tull beträffande fastställande av normalvärde härmed slutgiltigt.

24. Exportpris och prisjämförelse

25. Den exporterande tillverkaren hävdade att den valuta som använts för beräkningen av transportkostnader i beräkningen av dumpning inte var korrekt. Kommissionen godtog detta argument.

26. Eftersom inga synpunkter har lämnats bekräftas härmed slutgiltigt innehållet i skälen 21–24 i förordningen om preliminär tull om fastställande av exportpris och jämförelse med exportpriserna med respektive normalvärde.

27. Dumpningsmarginal

28. Den exporterande tillverkaren hävdade att beräkningen av dumpningsmarginalen inte beaktade det särskilda normalvärdet för två produkttyper. Argumentet godtogs, och beräkningen ändrades i enlighet med detta.

29. Mot bakgrund av ovanstående ändringar i beräkningen av normalvärdet och jämförelsen, och efter justering av den felberäkning av exportpriset som nämns ovan, är den slutliga dumpningsmarginalen, uttryckt som andel av nettopriset cif vid unionens gräns före tull, följande:

Exporterande tillverkare | Dumpningsmarginal |

Thai Stationery Industry Co. Ltd., Bangkok, Thailand | 16,3 % |

30. Eftersom den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren svarade för hela den thailändska exporten av den berörda produkten till unionen ansågs det att den övriga dumpningsmarginalen skulle fastställas till den dumpningsmarginal som konstaterats för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, dvs. 16,3 %.

31. DEFINITION AV UNIONSINDUSTRIN

32. Eftersom inga andra synpunkter har lämnats bekräftas härmed den definition av unionsindustrin som anges i skälen 28–32 i förordningen om preliminär tull.

33. SKADA

34. Unionens förbrukning och import från Thailand

35. Den thailändska tillverkaren och flera importörer ifrågasatte de utvecklingstendenser i unionens förbrukning som fastställs i förordningen om preliminär tull. De hävdade i synnerhet att förbrukningen minskade i högre utsträckning än vad som preliminärt fastställts (med cirka 30 %). De efterfrågade även klargöranden angående den metod som använts av kommissionen för att fastställa förbrukningen, eftersom ringpärmsmekanismer omfattas av en avdelning i tulltaxan som även innehåller andra produkter.

36. Det bör nämnas att även om dessa berörda parter bestred slutsatserna om förbrukning har de inte lämnat några bestyrkande uppgifter eller siffror för att underbygga sina argument. De pekade inte heller på några brister i metoden.

37. När det gäller metoden bör det erinras om att förbrukningen enligt skäl 33 i förordningen om preliminär tull fastställdes på grundval av kontrollerade försäljningssiffror som lämnats i svaren på de frågeformulär som sänts till de samarbetsvilliga parterna (de två unionstillverkarna och den thailändska exportören för perioden 2008 fram till undersökningsperioden) och på grundval av siffror från Eurostat för den övriga importen. Med tanke på att ringpärmsmekanismer från andra försörjningskällor är föremål för antidumpningsåtgärder registreras importen (från alla källor) i databasen för tulltaxan (Taric), som i stor utsträckning är specifik för den undersökta produkten. Dessa underavdelningar användes för att garantera att endast import av den berörda produkten beaktades, trots en mindre uppdatering av produktdefinitionen i denna undersökning.

38. Med tanke på att Eurostats siffror anges i kilo medan förbrukningen beräknas i delar, begärde en importör dessutom klargöranden av den metod som använts för att omvandla kilo till delar. Det bör klargöras att en omvandlingsfaktor på 50 gram/del har använts, vilket överensstämmer med tidigare undersökningar och befanns vara en rimlig faktor vid en jämförelse med de uppgifter som lämnats av den thailändska exporterande tillverkaren. Det ska också tilläggas att om kommissionen hade använt den exakta genomsnittsvikten per del på grundval av de uppgifter som lämnats av den thailändska exporterande tillverkaren, skulle importen från Thailand under hela skadeundersökningsperioden ha visat en skarpare ökning, både när det gäller totala volymer (med 25 % jämfört med siffran på 19 % som fastställdes i förordningen om preliminär tull) och marknadsandelarna (från 11,8 till 15,5 %, jämfört med 12,0 till 15,0 % som fastställdes i förordningen om preliminär tull).

39. En importör hävdade också att den thailändska importen faktiskt minskade med 40 % under skadeundersökningsperioden, men detta argument grundades på importvärdet – och inte på volymen – för hela tulltaxan, vilket innebar att det omfattade andra produkter än de produkter som undersöks. Detta påstående avvisades därför.

40. Mot bakgrund av ovanstående bekräftas härmed slutsatserna i skälen 33–40 i förordningen om preliminär tull angående unionens förbrukning (som minskade med över 15 % mellan 2008 och undersökningsperioden) och import från Thailand.

41. Unionsindustrins ekonomiska situation

42. En importör hävdade att bedömningen av skada var ensidig eftersom unionsindustrins dåliga ekonomiska situation borde övervägas tillsammans med situationen för ett av dess närstående företag, som enligt uppgift gick med vinst i försäljningen av ringpärmsmekanismer. I detta avseende konstateras att bedömningen av skada endast inriktas på unionsindustrins försäljning på unionens marknad av den berörda produkten som tillverkats i unionen. Eftersom det närstående företaget i fråga enligt skäl 69 i förordningen om preliminär tull inte har någon tillverkning i unionen och främst handlar med produkter som inte har ursprung i EU bör detta företag inte beaktas i bedömningen av skada.

43. Utan att det påverkar vad som anges ovan bör det emellertid framhållas att importören inte har lämnat några uppgifter som visar att det ovannämnda närstående företagets ekonomiska situation skulle vara god. Tvärtom visar de siffror som inhämtats under undersökningen att även detta företags försäljningsvolym av ringpärmsmekanismer minskade väsentligt under undersökningsperioden.

44. Med hänsyn till ovanstående och i avsaknad av andra synpunkter med avseende på skadeanalysen bekräftas härmed skälen 41–57 i förordningen om preliminär tull, och slutsatsen dras att unionsindustrin har vållats väsentlig skada under undersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

45. ORSAKSSAMBAND

46. Verkningar av den dumpade importen

47. Även om några berörda parter bestred de preliminära slutsatserna om verkningar av andra faktorer (se nedan), bestred ingen av dem den preliminära slutsatsen att den dumpade importen från Thailand har vållat unionsindustrin skada. Därför bekräftas härmed slutsatserna i skälen 58–64 i förordningen om preliminär tull.

48. Verkan av andra faktorer

49. Några berörda parter bestred de preliminära slutsatserna rörande verkningar av andra faktorer, och hävdade att växlande minskningar av efterfrågan, konkurrensen mellan EU-tillverkare, import från Indien och självförvållad skada skulle vara de främsta orsakerna till skada.

50. När det gäller minskningen av efterfrågan hänvisas till skälen 25-30, där den utvecklingstendens för förbrukningen som fastställs i förordningen om preliminär tull bekräftas. Påståendena om att verkningarna av den minskade efterfrågan har underskattats avvisas därför. Det bör emellertid erinras om att kommissionen i skäl 67 i förordningen om preliminär tull drar slutsatsen att den minskade förbrukningen faktiskt kan ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, även om detta förstärktes betydligt av den dumpade importen. Verkningarna av den minskade förbrukningen var emellertid inte sådana att de skulle bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som påvisats.

51. Den thailändska exportören hävdade också att den skada som unionsindustrin lidit även vållades av konkurrensen mellan unionstillverkarna. Exportören grundade främst detta argument på att unionsindustrins förlust av marknadsandelar sammanföll med den andra EU-exportörens ökade marknadsandel.

52. Även om de beräkningar som lämnats av den thailändska exportören inte är helt riktiga, stämmer det dock i detta avseende att den andra tillverkarens marknadsandel generellt sett också ökade under skadeundersökningsperioden. Såsom anges i skäl 30 i förordningen om preliminär tull importerar denna tillverkare emellertid en betydlig mängd ringpärmsmekanismer från Thailand. Under det år då denna tillverkare lyckades öka sin försäljning av EU-tillverkade produkter och sina marknadsandelar ökade företaget intressant nog även sin försäljning av ringpärmsmekanismer från Thailand betydligt. Faktum är att tillverkaren till och med blev en stor importör av thailändska ringpärmsmekanismer genom att köpa en stor del av den thailändska exporten under det året. Även om den andra EU-tillverkaren mycket riktigt lyckades ta över en del marknadsandelar från EU-industrin är det därför svårt att inte dra slutsatsen att detta företag lyckades med detta eftersom det också drog fördel av dumpad import av ringpärmsmekanismer från Thailand. Det erinras om att denna tillverkare undantogs från definitionen av unionsindustri på grund av dess omfattande importverksamhet jämfört med den egna tillverkningen.

53. Dessutom upprepade de berörda parterna det påstående som behandlas i skäl 69 i förordningen om preliminär tull om att indisk import också vållade unionsindustrin skada. Detta påstående grundades på det faktum att Indien innehar en andel på omkring 50 % EU-marknaden, dvs. tre gånger så stor andel som Thailand, och att de motsvarande genomsnittliga priserna minskade med 3 % mellan 2009 och undersökningsperioden, och därmed underskred EU-priserna med 24 %. Det betonades även att en betydande andel av den indiska importen köptes av ett närstående företag till unionsindustrin.

54. Inga nya argument lämnades emellertid i detta avseende, och dessa påståenden har redan behandlats i förordningen om preliminär tull. Även om den indiska importen totalt sett mycket riktigt var allmänt högre än Thailands import framgår det av förordningen om preliminär tull att ländernas import utvecklades på olika sätt. Den thailändska importen ökade totalt sett under skadeundersökningsperioden, både i absoluta och relativa termer, medan den indiska importen minskade (med nästan 10 %), och även marknadsandelarna minskade något. Dessutom var de indiska genomsnittliga priserna högre än det thailändska importpriset. Även om ett företag som är närstående till unionsindustrin importerar ringpärmsmekanismer från Indien fastställdes det under undersökningen att nivån på denna import har minskat betydligt under åren, vilket nämns i skäl 32.

55. Avslutningsvis hävdade flera berörda parter också att klaganden förlorade sina kunder för att klaganden blev aktiv i efterföljande marknadsled via sitt moderbolag, Ring International Holding (RIH), och att försäljningen av ringpärmsmekanismer till närstående företag bör övervägas noggrant eftersom den enligt deras mening inte skedde enligt principen om armlängds avstånd. Dessa påståenden avvisades emellertid eftersom de saknade belägg, och undersökningen visade att försäljningen till närstående företag var försumbar jämfört med den totala försäljningen.

56. Slutsats om orsakssamband

57. På grundval av detta bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 65–76 i förordningen om preliminär tull. Även om andra faktorer än import hade en viss inverkan på unionsindustrins situation dras slutsatsen att den dumpade importen från Thailand har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen, baserat på en analys där man på lämpligt sätt gjort åtskillnad mellan verkningarna av alla kända faktorer och den skadliga verkningen av den dumpade importen.

58. UNIONENS INTRESSE

59. Två av de fem importörer som samarbetade under undersökningen reagerade på meddelandet av preliminära slutsatser och lämnade skriftliga synpunkter. En av dessa importörer samt en annan importör begärde att få höras. Kommissionen beslutade även att göra ett besök hos den enda användare som deltog i undersökningen.

60. Inga synpunkter lämnades med avseende på skälen 79–90 i förordningen om preliminär tull om beskrivningen av marknaden och avsnittet om unionsindustrins intresse.

61. Importörer och handlare

62. För det första erinras om att kommissionen i förordningen om preliminär tull drog slutsatsen att införandet av åtgärder endast kan ha en väsentlig negativ inverkan på situationen för en importör, som även tillverkar ringpärmsmekanismer i EU. Denna importör reagerade inte på införandet av provisoriska åtgärder.

63. En annan importör, som också begärde en utfrågning under ledning av förhörsombudet, ifrågasatte främst beräkningen av dumpningsmarginalen, bedömningen av skada och beräkningen av EU:s förbrukning. Importören lämnade emellertid inga nya synpunkter på analysen av unionens intresse.

64. En tredje importör, som stod för 20 % av den totala thailändska importen, begärde en utfrågning där importören, i motsats till den information som tidigare lämnats under undersökningen, förklarade att man inte hade upphört med alla verksamheter med anknytning till ringpärmsmekanismer – vilket anges i skäl 92 i förordningen om preliminär tull – utan har överfört dem till ett annat kontor. Under utfrågningen förklarade denna importör att dess verksamhet med anknytning till ringpärmsmekanismer endast kompletterar kärnverksamheten, som omfattar andra produkter. Importören utesluter inte att fortsätta att importera ringpärmsmekanismer från Thailand även om åtgärder införs. Med tanke på de fasta utgifterna för sitt stora distributionsnät kommer detta emellertid att vara beroende av nivån på antidumpningstullen och på möjligheten att höja priset till kunderna. Denna importör skulle alternativt inte lida några större negativa konsekvenser av att upphöra med sin verksamhet med anknytning till ringpärmsmekanismer med tanke på att denna del av verksamheten är av mindre vikt jämfört med importörens totala verksamhet.

65. Användare

66. Såsom nämns i skäl 5 kontrollerades svaren på frågeformuläret från den enda samarbetsvilliga användaren under ett besök hos användaren efter införandet av provisoriska åtgärder. Denna användare köper varor från ett antal olika källor, inklusive EU, Indien och Thailand. Användaren importerade även från Kina, men ändrade sin försörjningskälla sedan införandet av antidumpningstullar.

67. Den thailändska importen står för cirka 10 % av användarens sammanlagda inköp av ringpärmsmekanismer, och företaget bestämde sig för att inte importera thailändska produkter efter införandet av de provisoriska åtgärderna. Även om åtgärderna dittills inte föreföll ha haft någon större inverkan på importörens ekonomiska situation beklagade detta företag emellertid att dess försörjningskällor hade begränsats, och särskilt att det nu inte kan förlita sig på kortsiktiga leveranser av ringpärmsmekanismer.

68. Berörda parter upprepade det påstående som redan har behandlats i förordningen om preliminär tull, dvs. att införandet av åtgärder skulle leda till begränsade försörjningskällor på EU-marknaden. I detta sammanhang är det värt att nämna att undersökningen mycket riktigt visade att unionsmarknaden kännetecknas av ett begränsat antal aktörer. Det finns en tillverkare i Indien, en i Thailand, två i EU och några i Kina. Syftet med antidumpningsåtgärder är att återställa rättvis konkurrens på EU-marknaden, inte att förhindra import. Detta kan visserligen leda till minskad import, men åtgärderna uppväger importens snedvridande verkan på handeln. Detta är emellertid i sig inte ett tillräckligt skäl för att ifrågasätta införandet av åtgärder mot dumpad import. Man kan till och med hävda att rättvis konkurrens måste garanteras på EU-marknaden för att se till att alla försörjningskällor upprätthålls på lång sikt.

69. Med en nivå på den slutgiltiga tullen som är lägre än den preliminära tullen förväntas att thailändsk import fortfarande kan komma in på EU:s marknad, trots att undersökningen har visat att det finns andra försörjningskällor, även om de är begränsade till antalet.

70. Slutsats om unionens intresse

71. Mot bakgrund av ovanstående och eftersom inga andra synpunkter inkommit, bekräftas härmed skälen 77–110 i förordningen om preliminär tull. På grundval av tillgänglig information om unionens intresse dras också slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av slutgiltiga åtgärder mot import av ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand.

72. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

73. Nivå för undanröjande av skada

74. Eftersom det inte har inkommit några andra synpunkter på nivån för undanröjande av skada bekräftas slutsatserna i skälen 111–114 i förordningen om preliminär tull.

75. Slutgiltiga åtgärder

76. När det gäller det tullbelopp som skulle krävas för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen har det framförts åsikter om att antidumpningstullen bör sänkas till 6 %, eftersom den indiska importen enligt uppgift inte är dumpad och är 6 % högre än den thailändska importen. I detta avseende konstateras att syftet med antidumpningstullar inte är att justera priser till andra försörjningskällor, utan att undanröja de snedvridande verkningarna av skadevållande dumpning.

77. Mot bakgrund av slutsatserna i fråga om dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull införas på samma nivå som den lägsta konstaterade dumpnings- och skademarginalen, i enlighet med regeln om lägsta tull. I detta fall bör tullsatsen därför fastställas till en nivå som motsvarar den konstaterade dumpningen. Denna beräknades till 16,3 %, och har minskat betydligt sedan det preliminära skedet.

78. Mot denna bakgrund är tullsatsen för den slutgiltiga antidumpningstullen för den samarbetsvilliga exportören 16,3 %.

79. SLUTGILTIGT UTTAG AV DEN PRELIMINÄRA TULLEN

80. Med tanke på den höga dumpningsmarginal som konstaterats och nivån för den skada som unionsindustrin vållats anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull slutgiltigt tas ut till ett belopp som motsvarar den slutgiltiga tull som införs genom den här förordningen. Eftersom den slutgiltiga tullen är lägre än den preliminära tullen bör de belopp för vilka säkerhet ställts utöver den slutgiltiga tullsatsen frisläppas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av ringpärmsmekanismer som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8305 10 00 (Taricnummer 8305 10 00 11, 8305 10 00 13, 8305 10 00 19, 8305 10 00 21, 8305 10 00 23, 8305 10 00 29, 8305 10 00 34, 8305 10 00 35 och 8305 10 00 36) med ursprung i Thailand. Vid tillämpningen av denna förordning anses ringpärmsmekanismer bestå av åtminstone två stålplattor eller ståltrådar på vilka åtminstone fyra halvringar av ståltråd är fastsatta och vilka hålls samman av ett stålomslag. De kan öppnas antingen genom att man drar isär halvringarna eller med hjälp av en liten utlösningsmekanism i stål som är fastsatt på ringpärmsmekanismen.

2. Den slutgiltiga antidumpningstullsats som ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som anges i punkt 1 ska vara 16,3 %.

3. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

De belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära antidumpningstullar enligt förordning (EG) nr 118/2011 på import av vissa ringpärmsmekanismer som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8305 10 00 (Taricnummer 8305 10 00 11, 8305 10 00 13, 8305 10 00 19, 8305 10 00 21, 8305 10 00 23, 8305 10 00 29, 8305 10 00 34, 8305 10 00 35 och 8305 10 00 36) med ursprung i Thailand ska tas ut slutgiltigt till den slutgiltiga tullsats som införs enligt artikel 1. Belopp för vilka säkerhet ställts utöver beloppen för den slutgiltiga antidumpningstullen ska frisläppas.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den …

På rådets vägnar

Ordförande

[1] EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

[2] EUT L 37, 11.2.2011, s. 2.