Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.
KK (1958:522) angående tillämpning av konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet Utfärdad: 1958-10-30Kommentaren genomgången per 1 juli 2018Kommentaren genomgången per 1 januari 2018Försäkringskassan skall vara svenskt förmedlande och mottagande organ i konventionens mening.Av bilaga 2 till kungörelsen framgår vilka stater som tillträtt konventionen.Vad som sägs i konventionen och första stycket i denna kungörelse skall, på grund av ömsesidiga åtaganden i fråga om internationellt samarbete för indrivning av underhållsbidrag, tillämpas också i förhållande till Amerikas Förenta Stater jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi. F (2005:778). Ang. konventionen se bilaga 1 i SFS 1958:522 eller SÖ 1958:60 – Ang. bilaga 2 se SFS 2000:710.Bilaga 1Konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandetInledningDe fördragsslutande staternasom beakta angelägenheten av att lösa det humanitära problem som uppställer sig för behövande personer vilka för sitt lagstadgade underhåll äro beroende av personer i utlandet,som beakta att talan i utlandet om utfående av underhållsbidrag eller verkställighet i utlandet av dom å sådant bidrag ger upphov till allvarliga rättsliga och praktiska svårigheter, ochsom äro beslutna att skapa ett medel för lösandet av dessa problem och för bemästrandet av dessa svårigheter,ha överenskommit om följande:Artikel 1.Konventionens syfteDenna konvention har till syfte att underlätta indrivandet av underhållsbidrag som en person, här nedan kallad sökanden, vilken vistas på någon av de fördragsslutande parternas territorium, påstår sig vara berättigad att erhålla från en annan person, här nedan kallad förklaranden, vilken är underkastad rättskipningen i en annan fördragsslutande stat. Detta syfte skall förverkligas genom organ, vilka här nedan kallas förmedlande och mottagande organ.I denna konvention förutsedda rättsmedel skola tillämpas vid sidan om och träda ej i stället för sådana rättsmedel som redan må finnas enligt nationell eller internationell rätt.Artikel 2.Utseende av förmedlande och mottagande organVarje fördragsslutande part skall i samband med deponering av ratifikations- eller anslutningsinstrument utse en eller flera judiciella eller administrativa myndigheter, vilka skola vara förmedlande organ å dess territorium.Varje fördragsslutande part skall i samband med deponering av ratifikations- eller anslutningsinstrument utse en allmän inrättning eller enskild organisation, som skall vara mottagande organ å dess territorium.Varje fördragsslutande stat skall utan dröjsmål underrätta Förenta Nationernas generalsekreterare om utseende av organ enligt punkterna 1 och 2 ovan samt om varje i sådant hänseende vidtagen ändring.Förmedlande och mottagande organ äga träda i direkt förbindelse med förmedlande och mottagande organ i andra fördragsslutande stater.Artikel 3.Framställning hos förmedlande organDå sökande vistas å fördragsslutande stats territorium, här nedan kallad sökandens stat, och förklaranden är underkastad rättskipningen i annan fördragsslutande stat, här nedan kallad förklarandens stat, må sökanden hos ett förmedlande organ i den stat där han befinner sig göra framställning om indrivning av underhållsbidrag från förklaranden.Varje fördragsslutande part skall lämna generalsekreteraren uppgift om den bevisning som enligt lagen i det mottagande organets stat regelmässigt fordras till styrkande av anspråk på underhållsbidrag, om det sätt varpå sådan bevisning skall framläggas och om de övriga krav som sagda lag härvidlag uppställer.Framställningen skall vara åtföljd av alla erforderliga handlingar och särskilt, om så påfordras, av fullmakt för det mottagande organet att självt eller genom annan handla å sökandens vägnar. Den skall jämväl vara åtföljd av fotografi av sökanden och, såvitt möjligt, av fotografi av förklaranden.Det förmedlande organet skall vidtaga alla rimliga åtgärder för att tillse, att föreskrifterna i lagen i det mottagande organets stat följas, och skall framställningen med iakttagande av föreskrifterna i sagda lag innehålla: sökandens fullständiga namn, adress, födelsetid, medborgarskap och yrke samt i förekommande fall hans ombuds namn och adress;förklarandens fullständiga namn samt, såvitt sökanden äger kännedom därom, hans adresser under de senaste fem åren, hans födelsetid, medborgarskap och yrke;utförlig redogörelse för de grunder å vilka framställningen stödes, för det underhåll som yrkas liksom varje annan upplysning av betydelse, särskilt beträffande sökandens och förklarandens ekonomiska ställning och familjeförhållanden.Artikel 4.Handlingarnas översändandeDet förmedlande organet skall, såvida framställningen ej befinnes uppenbart ogrundad, översända handlingarna till det mottagande organet i förklarandens stat.Innan handlingarna översändas, skall det förmedlande organet förvissa sig om att de uppfylla de formella krav som lagen i sökandens stat uppställer.Det förmedlande organet må underrätta det mottagande organet om sin uppfattning beträffande det berättigade i den gjorda framställningen samt förorda, att sökanden tillerkännes förmånen av fri rättshjälp och avgiftsbefrielse.Artikel 5.Översändande av domar och andra av domstol utfärdade handlingarDet förmedlande organet skall på begäran av sökanden och enligt bestämmelserna i artikel 4 översända varje dom eller beslut, vare sig av slutlig eller interimistisk natur, eller annan av domstol utfärdad handling, som avser utfående av underhållsbidrag och som sökanden erhållit hos behörig domstol i någon av de fördragsslutande staterna, ävensom, då så är nödvändigt och möjligt, domstolens protokoll i det ifrågavarande målet eller ärendet.De domar, beslut och andra av domstol utfärdade handlingar som avses i punkt 1 må översändas i stället för eller jämte de i artikel 3 omförmälda handlingarna.I artikel 6 angivet förfarande må i enlighet med lagen i förklarandens stat inbegripa exekvatur- eller registreringsförfarande eller talan, grundad på de enligt punkt 1 översända handlingarna.Artikel 6.Det mottagande organets uppgifterDet mottagande organet skall inom ramen för det av sökanden givna uppdraget på sökandens vägnar vidtaga alla ändamålsenliga åtgärder för utfående av underhållsbidrag, såsom träffande av uppgörelse eller, där så erfordras, väckande och utförande av talan samt sökande av verkställighet av dom, beslut eller annan av domstol utfärdad handling.Det mottagande organet skall hålla det förmedlande organet underrättat om ärendets gång. Därest det mottagande organet ej kan åtgöra något i ärendet, skall det underrätta det förmedlande organet om skälen härför samt återsända handlingarna.Utan hinder av bestämmelserna i denna konvention skall lagen i förklarandens stat, däri inbegripet dess internationella privaträtt, tillämpas beträffande förutnämnda förfaranden och alla frågor i samband därmed.Artikel 7.Framställningar om bevisupptagningDärest lagen i båda de berörda fördragsslutande staterna innehåller bestämmelser rörande framställningar om bevisupptagning vid utländsk domstol och åt utländsk domstol, skola följande regler äga tillämpning:Domstol vid vilken föres talan om underhållsbidrag må göra framställning om upptagning av ytterligare bevisning, av skriftlig eller annan natur, hos behörig domstol i den andra staten eller hos annan myndighet eller inrättning, som den andra staten härtill utsett.För att parterna skola kunna inställa sig personligen eller genom ombud skall den myndighet, hos vilken framställningen gjorts, underrätta såväl det mottagande och det förmedlande organet som förklaranden om tid och plats för bevisupptagningen.Begärd bevisupptagning skall verkställas med största möjliga skyndsamhet; har bevisupptagning ej ägt rum inom fyra månader från det att den myndighet, hos vilken framställningen gjorts, mottog denna, skall underrättelse om skälen härför lämnas den myndighet, som begärt åtgärden.Bevisupptagning, varom här är fråga, må icke föranleda ersättningsskyldighet för avgifter eller kostnader av något slag.Bevisupptagning må vägras endast i följande fall: Om framställningens äkthet icke kunnat fastställas;Om den fördragsslutande stat, på vars territorium bevisupptagningen skulle äga rum, finner densamma oförenlig med sin suveränitet eller säkerhet.Artikel 8.Ändring av dom eller beslutBestämmelserna i denna konvention skola äga tillämpning jämväl å framställning, som avser ändring av dom eller beslut rörande underhållsbidrag.Artikel 9.Avgiftsfrihet och lättnaderVid förfarande enligt denna konvention skall sökande erhålla samma behandling och tillerkännas samma förmåner i fråga om befrielse från kostnader och avgifter som tillkomma dem vilka stadigvarande vistas i den stat där förfarandet äger rum eller äro medborgare i denna.Sökanden må icke på grund av att han är utlänning eller icke stadigvarande vistas i landet förpliktas att ställa borgen eller annan säkerhet eller verkställa betalning för kostnader eller annat.Förmedlande och mottagande organ må icke betinga sig ersättning för de tjänster som de lämna enligt denna konvention.Artikel 10.Överföring av betalningsmedelFördragsslutande stat, vars lagstiftning begränsar rätten att till utlandet överföra betalningsmedel, skall medgiva bästa företrädesrätt åt överföring av betalningsmedel, som skola användas till underhåll eller för att bestrida rättegångskostnader enligt denna konvention.Artikel 11.Klausul avseende förbundsstaterI fråga om förbundsstater eller andra stater, som icke äro enhetsstater, skola följande bestämmelser gälla:Beträffande artiklar i denna konvention, vilka falla inom området för förbundsstatens lagstiftande organs befogenhet, skall förbundsregeringen ha samma förpliktelser som åvila regeringarna i de fördragsslutande stater vilka icke äro förbundsstater;Beträffande artiklar i konventionen, vilka falla inom området för delstaters, provinsers eller kantoners lagstiftande befogenhet utan att dessa enligt förbundsstatens författning äro skyldiga att vidtaga lagstiftningsåtgärder, skall förbundsregeringen snarast möjligt och med förordande av dylika åtgärder bringa artiklarna till vederbörande delstatliga, provinsiella eller kantonala myndigheters kännedom;Förbundsstat som biträtt denna konvention skall på begäran, som framställes av annan fördragsslutande part och förmedlas av generalsekreteraren, tillhandahålla redogörelse för lagstiftningen och rättstillämpningen i förbundsstaten och i de däri ingående självständiga enheterna beträffande angiven bestämmelse i konventionen, vilken redogörelse skall utvisa i vilken utsträckning bestämmelsen satts i kraft genom lagstiftningsåtgärder eller på annat sätt.Artikel 12.Territoriell tillämpningBestämmelserna i denna konvention skola äga tillämpning jämväl å alla icke självstyrande förvaltarskapsområden och andra territorier, vilkas internationella förbindelser ombesörjas av en fördragsslutande part, med mindre denna vid sin ratifikation av konventionen eller anslutning till densamma avgiver förklaring att konventionen icke skall äga tillämpning å visst sådant territorium. Fördragsslutande stat, som avgivit dylik förklaring, må när som helst därefter genom underrättelse till generalsekreteraren utsträcka konventionens tillämplighet till att avse alla sålunda undantagna territorier eller något av dem.Artikel 13.Undertecknande, ratifikation och anslutningDenna konvention skall till den 31 december 1956 stå öppen för undertecknande av varje stat som är medlem av Förenta Nationerna, av varje icke-medlemsstat som är ansluten till den internationella domstolens stadga eller medlem av något av organisationens fackorgan, ävensom av varje annan icke-medlemsstat som av ekonomiska och sociala rådet inbjudits att ansluta sig till konventionen.Konventionen skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skola deponeras hos generalsekreteraren.Var och en av de i punkt 1 avsedda staterna må när som helst ansluta sig till konventionen. Anslutningsinstrumenten skola deponeras hos generalsekreteraren.Artikel 14.IkraftträdandeDenna konvention skall träda i kraft å trettionde dagen efter det att det tredje ratifikations- eller anslutningsdokumentet deponerats på sätt i artikel 13 sägs.För varje stat, som ratificerar eller ansluter sig till konventionen efter deponerandet av det tredje ratifikations- eller anslutningsinstrumentet, skall den träda i kraft å trettionde dagen efter det att ifrågavarande stat deponerat sitt ratifikations- eller anslutningsinstrument.Artikel 15.UppsägningFördragsslutande part må uppsäga denna konvention genom underrättelse till generalsekreteraren. Sådan uppsägning må avse jämväl territorium eller territorier, vilka omförmälas i artikel 12.Uppsägningen skall erhålla verkan ett år efter det att underrättelsen tillställts generalsekreteraren. Uppsägningen skall dock icke gälla för ärenden som äro under handläggning vid den tidpunkt då uppsägningen erhåller verkan.Artikel 16.Biläggande av tvisterUppstår mellan fördragsslutande parter tvist angående tolkningen eller tillämpningen av denna konvention och bilägges ej tvisten på annat sätt, skall den underställas den internationella domstolen. Tvisten skall hänskjutas till denna antingen genom anmälan av särskild överenskommelse härom eller genom ansökan av en part ensam.Artikel 17.FörbehållOm någon stat i samband med undertecknande, ratifikation eller anslutning gör förbehåll beträffande någon av artiklarna i denna konvention, skall generalsekreteraren delgiva förbehållets lydelse med alla stater som biträtt konventionen och med de övriga stater som avses i artikel 13. Fördragsslutande part, som motsätter sig förbehållet, må inom nittio dagar från dagen för delgivningen underrätta generalsekreteraren att den icke godtager förbehållet, och konventionen skall då icke träda i kraft mellan ifrågavarande stat och den stat som gjort förbehållet. Stat, som senare ansluter sig till konventionen, må lämna sådan underrättelse vid tidpunkten för anslutningen.Fördragsslutande part må när som helst återtaga gjort förbehåll och skall underrätta generalsekreteraren därom.Artikel 18.ÖmsesidighetFördragsslutande part må icke gentemot andra fördragsslutande parter åberopa denna konvention i vidare mån än den själv är bunden därav.Artikel 19.Underrättelser från generalsekreterarenGeneralsekreteraren skall för alla medlemmar av Förenta Nationerna och i artikel 13 nämnda icke-medlemsstater tillkännagiva: underrättelser enligt artikel 2, punkt 3;uppgifter som mottagits enligt artikel 3, punkt 2;förklaringar och underrättelser enligt artikel 12;undertecknanden, ratifikationer och anslutningar enligt artikel 13;den dag då konventionen enligt artikel 14, punkt 1, trätt i kraft;uppsägningar enligt artikel 15, punkt 1;förbehåll och underrättelser enligt artikel 17.Generalsekreteraren skall jämväl lämna alla fördragsslutande parter meddelanden angående framställningar om revision av konventionen och svaren därå enligt artikel 20.Artikel 20.Revision av konventionenFördragsslutande part må när som helst genom en till generalsekreteraren ställd underrättelse hemställa om ändring av denna konvention.Generalsekreteraren skall översända underrättelsen till varje fördragsslutande part med begäran om besked inom fyra månader, huruvida denna önskar att en konferens skall sammankallas för att behandla ändringsförslaget. Därest flertalet av de fördragsslutande parterna förordar att en konferens kommer till stånd, skall generalsekreteraren sammankalla en sådan.Artikel 21.Konventionens språk och dess deponerandeHuvudskriften av denna konvention, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter äga lika vitsord, skall deponeras hos generalsekreteraren, som skall översända bestyrkta avskrifter av densamma till alla i artikel 13 nämnda stater.Bilaga 2Algeriet, Argentina, Australien, Barbados, Belgien, Bosnien-Hercegovina, Brasilien, Burkina Faso, Centralafrikanska republiken, Chile, Colombia, Cypern, Danmark, Ecuador, Estland, Filippinerna, Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken Jugoslavien, Grekland, Guatemala, Haiti, Heliga Stolen, Irland, Israel, Italien, Kap Verde, Kazakstan, Kroatien, Luxemburg, Makedonien (FYROM), Marocko, Mexico, Monaco, Nederländerna, Niger, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sri Lanka, Storbritannien och Nordirland, Surinam, Tjeckien, Tunisien, Turkiet, Tyskland, Ungern, Uruguay, Vitryssland och Österrike. Förordning (2000:710). Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1958:522 (Utkom d. 7 nov. 1958.)Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. 1996:624 Denna förordning träder i kraft d. 1 aug. 1996. Ärenden som har kommit in till Utrikesdepartementet före ikraftträdandet får dock handläggas där fram till d. 1 jan. 1997. 2000:710 Denna förordning träder i kraft d. 1 okt. 2000. 2005:778 Denna förordning träder i kraft d. 1 dec. 2005.